Den 29 oktober 2003 beslöt Europarådets CLRAE att den svenska kommunla självstyrelsen i Sverige skulle övervakas. Bl a kräver Europarådet att självstyrelsen bör finnas tydligare inskrivet i den svenska lagstiftningen. Bland rekommendationerna nämns ett behov av att i lagstiftningen tydligare "refer to the Charter when drawing up all legislation". Liksom ett eventuellt svenskt behov av en Författningsdomstol i Sverige för att stärka det lokala självbestämmandet.

Ur Landskapskonventionens synpunkt är rekommendationen från kommunalkongressen inte minst intressant när man föreslår att Sverige skulle kunna skapa ett parlamentariskt utskott för lokalt självstyre i linje med övriga utskott i riksdagen, som Justitiutskott, Miljöutskott, etc.

Det står ganska klart att såväl Europarådets agerande som den svenska regeringens svar för oss rätt in i en för alla oss svenskar svenska viktig debatt inte bara om rätten till till grundläggande information utan även om hur det folk mår i en stat med starka myndigheter men som i avsaknad av information tillsammans med denna kan tänkas ingå i ett "paniksyndrom" om andra frågor än de medborgerliga: trygghet, t ex... Jmf chefen vid S:t Görans sjukhus, David Eberhards bok I trygghetsnarkomanernas land, utgiven 2006 på www.manpocket.se, t ex. Eberhard skriver bl a, något som är helt i linje med vad även Landscape&Citizensmenar:

"Om man minimerar de funktioner som staten anser sig bestämma över och istället överlåter så mycket som möjlligt till de enskilda så kan man få de enskilda medborgarna att förstå sin egen del i samhället".

Rent generellt tror vi att alla de organ som nämns på denna sida, från regering och riksdag till olika kommittér som Ansvarskommittén, Landsbygdskommittén, Grundlagskommittén, etc, behöver satsa på mer rejäla informationskampanjer om sitt arbete!

Informera medborgarna brett om Självstyrelsekonventionen och den Europeiska landskapskonventionen. Ratificera ELK.

Läs även, som jämförelse, utifrån ett lokalt-regionalt boende- och landskapsperspektiv i Europa, t ex:

• Nordiska ministerrådet: En rikare framtid, 2006

• Nordismdebatt: Tänk till om miljöpolitiken, 2006

• Om lokal och regional demokrati i Sverige, 2005

• Swedish Landscapes, 2004

• Nordiska ministerrådet: Nordens landskap och ELK, 2004

• Allmänhetens deltagande, 2003

• Nätverk och samarbeten i Sommenbygden och Alsace, 2003

Upp

Den parlamentariska Ansvarskommittén som lämnade sin slutrapport (LÄNK) i februari 2007 är ett aktuellt exempel på hur Europarådet påverkar oss just i dessa dagar. Läs L & C s synpunkter här (LÄNK).

När AK fick sina direktiv 2003 betonades vikten av (KOLLA):

- tydlighet och begripligehet: beslut och prioriteringar skall kunna överblickas och förstås av de medborgare som berörs

- möjligheter för medborgarna att påverka de verksamheter de direkt berörs av samt

- likvärdighet och respekt för olikhet: medborgare är olika och har olika behov, något som ställer krav både på bemötandet och på hur behoven tillgodoses.

 
© Fig above from our Report to the Swedish National Heritage Board in 2007 after Norwegian Senior Officer Audun Moflag. It shows the importance of spatial sustainability with special consideration to the regional levels, since, as he would also point out on a Seminar in the Council
of  Europe on the 15 March 2005, below, objections
are  heard, now and then:

Detta är ju verkligen så nära synsättet i den Europeiska Landskapskonventionen och dess förklarande tilläggstext vi gärna kan komma.  Faktum är, menar L&C, att denna slutrapport i i allt väsentligt är en svensk och engelsk återgivning av vad den norska tjänstemannen vid Miljövaernedepartementet Audun Moflag framförde vid Europarådets konferens om hållbar regional utveckling på Europarådet den 15 mars 2005 under ett internationellt seminarium om rollen av utbildning i samband med hållbar regional utveckling. AK skriver:

"The regional level is the focal point of efforts to achieve a more intersectoral working method. Compared with the national and local level, the regional level today is confusing and gragmented (...). At the same time, the need has grown for a functioning regional level as a means of achieving an intersectoral and territorially based working method."

AK pekar även på att det i Sverige finns en uppenbar brist på förtroende och dialog mellan nationell och lokal-regional nivå och att:

"a large number of instruments are used side by side without their effects being known. At times, governance signals are also felt to be contradictory".

Landscape&Citizens är i princip positiva till AK men tror att detta behöver följas upp på europeisk nivå och att Europarådet här har en viktig roll att synliggöra för oss alla hur dessa mekanismer fungerar. Det är inte alltid i Jantes land, manb ser sådant själv...

Det som minst sagt inger tvekan är att en sökning på "europeiska landskapskonventionen" av dokumentet i Google ger 0 träffar! Hur kan man missa att diskutera konventionen om man är intresserad av hur likvärdighet och respekt mellan olika medborgare ska kunna realiseras?

Låt oss bara kort illustrera vår tvekan på denna punkt med Ronny Svenssons i långa stycken kunniga privata remissvar på AK:s utredning: Två olika perspektiv på Sveriges framtid - En kritisk granskning av Ansvarskommitténs centralbyråkratiska framtidsmodell grundad på ett lokalt perspektiv på hur Sverige kan styras (www.bygde.net och). Han anar att det råder ett uttalat tätortsperspektiv i AK:s rekommendatiner och påpekar att det råder "oklarhet om vad Ansvarskommittén menar att medborgarna skall kunna påverka. Det kan väl inte bara vara att välja mellan olika servicealternativ?" Han kräver alltså en mer långtdiskussion om medborgarnas roll i samhället. Läs L & C s fördjupade synpunkter(LÄNK).

Andra viktiga frågor har ställts med direkt adress till AK av professor Lars Emmelin, BTH och advokat Peggy Lerman, Lagtolken AB. I en rapport till Riksantikvarieämbetet har de även först vidare av oss: det handlar om den allt dominerande "expertkulturen" knuten till naturskyddet i förhållande till den betydligt mindre vanliga participativa planeringsideologin i planering på lokala nivåer i Sverige i frågor rörande mark och och miljö. Peggy Lerman har även därefter med berömvärd tydlighet gjort klart att  det  finns anledning att termen "landskap" kommer att synas i Regeringsformen, desto mer som allmänheten i Sverige, som läget är idag, inte har några lagliga möjligheter att delta i en hel del av de "prövningsprocesser (...) som konventionen förutsätter".

Kommer den sittande Grundlagskommittén och Riksantikvarieämbetets ageranden att bidra till en större tydlighet om landskapets roll i samband med Sveriges framtida ansvarsfördelning? Det hoppas Landscape&Citizens, som ser sig som en av flera oberoende "tankesmedjor" på detta område i tiden...

Läs :

• Föredrag vid 6^th Workshop for the ELC, Sibiu (text) - 2007

• PPT vid 6^th Workshop for the ELC, Sibiu (del I, del II), 2007

• Hållbar utveckling med utvecklingskraft - Summary, 2007

• Landskap i svensk rätt, 2007
  

• Två olika perspektiv på Sveriges framtid, 2007

• Styrning av markanvändning och miljö, 2006

• European spatial planning and landscape Series, No 76, 2006

• "kan bidra till att skapa jobb". Tankar kring ELKs implementering i Sverige, 2006

• Strasbourg: The role of training (program), 2005

• Strasbourg: The role of training (svensk resume av), 2005

Sommaren 2007 slog Boverkets delrapport inför en större redovisning  till Miljömålsrådet ned som en liten bomb i den svenska sommarstiltjen. Den beskrev varför de flesta kommuner sen länge kunnat lågprioritera de 290 svenska kommunernas kulturvärden: "Idag saknar 2/3 delar av landets kommuner helt tillgång till antikvarisk kompetens."

I den slutrapport som därefter publicerats i oktober 2007 framhålls ytterligare två förhållanden. Att viktiga kulturvärden i landet inte har "blivit identifierade och skyddade i tillräcklig omfattning". Samt dessutom att det kommer att bli svårt att nå miljömålet om en God bebyggd miljö inom tidigare angiven tid.

På RAÄs seminarium

Landskap, hälsa, friluftsliv och turism, 2006.  

Den här rapporten är, menar vi, föredömligt tydlig med att betona att kunskapen om vad som är en kulturellt värdefull bebyggelse måste tas fram specifikt för varje kommun, och att det kommer att kosta. Dessutom säger man tydligt att bebyggelsefrågorna måste sättas in i ett regionalt/spatialt sammanhang. Det sägs t ex att man behöver skaffa sig kommunala och regionala kunskapsunderlag som är geografiskt heltäckande och som kan utvecklas och användas fortlöpande. Ja, att lokal kunskap även ska kunna "nyttiggöras mer på regional och central nivå liksom ett regionalt kunskapsunderlag utnyttjas lokalt".

Så långt ligger man nära både Landkskapskonventionen och t ex Ansvarskommittén ovan. På lokal nivå har t ex Landscape&Citizens länge påtalat behovet av att ta fram lokala landskapsplaner. Se sidan Landskapsvärdering/Sverige.

Viktigt för oss är emellertid även att diskutera mer hur och av vem sådan "identifiering" kan och bör ske enligt konventionstexterna? Är det enbart antikvarier som saknas? Är inte detta ett område som i hög grad även berör medborgarna själva i egenskap av vanliga husägare, hyresgäster - ja, helt enkelt kulturellt intresserade och engagerade boende på orten? För visst är det illa om så många som 2/3 av bebyggelsen kanske inte identifieras ordentligt - t ex i klimatförändringens tid rivs istället för att få en välbehövlig ansiktslyftning, som gör områden attraktivare?

Följande exempel visar att myndigheterna tyvärr inte alltid accepterar att "hålla fingrarna borta" - även där detta uppenbart ligger såväl i samhällets och de enskilda medborgarnas långsiktiga landskapsintresse. Det är hämtat från en annan studie, från maj 2007, där Boverket tillsammans med sex andra myndigheter velat undersöka landskapets upplevelesevärden utifrån medborgarnas egna uppfattningar och uttryckligen i linje med ELKs första artikel "Ett område sådant det uppfattas av människor...".

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner & landsting har gemensamt tagit fram ett underlag för i första hand planerare och forskare som undersöker Landskapets upplevelsevärden. Vilka är de och var finns de? Underlaget är i finansierat av Miljömålsrådet.

Tydligast framkommer den diskrepans mellan upplevelse och tolkning, som denna typ av metoder lätt medför i synen på något som de flesta intervjuade ändå satte högst i undersökningen, nämligen att "närmiljön" skulle vara "vacker". Detta begrepp tycks oss lätt osynliggjort i rapporten:

"'vackert'". Detta är en subjektiv bedömning och måste undersökas vidare med t ex attitydundersökningar. Vad innefattas i begreppet "vackert" Vad är t ex ett attraktivt läge? (---) Ytterligare undersökningar om vad människor menar med en vacker, avkopplande, ostörd miljö kan ge förklaringar till vilka bakgrundsfaktorer som styr människors val av boende och utevistelser. Söker man sig ut för rekreation i första hand eller är det för socialt umgänge eller kanske för motion och andra fysiska aktiviteter?" (italiskerna är våra).

Studien är ett exempel på hur svenska undersökningar behöver genomföras bredare ur landskapsidentifieringssynpunkt, gärna med mer direkt medborgardeltagande : i denna hade t ex enkäterna gjorda med gruppen invandrare gruppen unga inte tagits med. Med vad följd för framtidens kommunala planering kan man fråga! Läs mer på sidan Landskapsvärdering.

Landscape&Citizens har i en rapport till RAÄ för sin del föreslagit fyra nyckelord för att närma konventionen till befolkningen. För oss är det en fråga både om att "lyfta mellanrummen i landskapet och att närma folk till deras egna landskapsbilder - som de enligt konventionen faktiskt har rätt till... Som vi vet är "landskapsbilden", som grund för "som människor uppfattar det" något grundläggande i ELK men är här borttrollat på ett sätt som kan ge anledning att befara att kommunernas lågprioritering av bebyggelsens kulturmiljövärden kommer vara länge än. Av både landskapsbildsskäl och demokratiska skäl måste ifrågasättas om detta är lämpligaste sättet att "lyfta 'mellanrummet' i landskapet"?

Konsultation av människor rörande hur de förhåller sig till företeelser inom vad de uppfattar som sina livsmiljöer, kanske tydligast uttryckt just när det gäller boende, bebyggelse, infrastruktur, etc, är annars något som verkligen direkt berör oss alla i djupet av vår identitet/kreativitetIlivssituation, ( "as perceived by people"). I den här rapporten nämns dock inte möjligheten av direktkonsultation av boende i egenskap av medborgare och därigenom berörda av skilda kommunal-regionala planer.

Det finns mycket att göra för att Landskapskonventionen ska kunna sägas vara implementerad i Sverige! Läs mer på hur man i ELKs efterföljd analyserar begreppet på sidan

En annan myndighet av intresse i sammanhanget och som vi denna gång för den grafiska åskådlighetens skull lite självsvåldigt klumpar ihop med förra, är :

NUTEK, Verket för näringslivsutveckling.

NUTEK:s fokus är fler företag i starka regioner där turismen är en av de tjänstenäringar som växer mest. På en viktig konferens anordnad av RAÄ, 2006, Landskap, hälsa, friluftsliv och turism redogjorde Dennis Bederoff, NUTEK, för hur turistnäringen i Sverige gått om det totala exportvärdet för personbilar.

Till skillnad från många andra näringar äger inte turistindustrin attraktionsplattformen. sade han vidare.

Landscape&Citizens ser här ett forskningsfält att på allvar börja satsa på. Arbetet med Landskapskonventionen internationellt efter dess ikraftträdande visar entydigt att konvetnionen inte "ägs" enbart av vissa professioner: här bör många, inte minst allmänhumanistiska och historiska ingångar finnas och dess deltagande i konventionens implementering uppmuntras!

Läs vidare på denna sida och på Landskapsvärdering/Sverige, och:

• Landskapets upplevelsevärden, 2007

• HD 9maj - Gör den egna livsmiljön mer synlig!, 2007

• "kan bidra till att skapa jobb". Tankar kring ELKs implementering i Sverige, 2007

• Landskap, hälsa, friluftsliv och turism, 2006

• Den europeiska landskapskonventionen. Dags för implementering!, 2006

• The role of training in the implementation of the policy of sustainable development in Europe, 2005

• Florenskonventionen (ELK) och regional planering, Rumänien 2004

"Grundlagsutredningen borde kanske ställa frågan till oss medborgare (...) Nöjer ni er med nuvarande representativa system som styr med hjälp av en nomenklatura av statsförvaltning eller vill ni ta mer ansvar, bli myndigförklarade?" Orden är Torbjörn Björnstedts - en av få kloka som hittills har tillåtits skymta i debatten om grundlagskommitténs arbete på www.grundlagskommitten.se. 

Den parlamentariskt tillsatta Kommittén har fått i uppdrag av regeringen att innan den 31 december 2008  både "skapa debatt och stimulera det offentliga samtlet om författningspolitiska frågor och det svenska folkstyret" och, fr a, att " föreslå grundlagsändringar och andra lagländringar som den finner motiverade".

Eftersom en del av de resonemang som förs dels har inverkan på medborgarbegreppet, dels kan få betydlese för hur den Europeiska Landskapskonventionen kommer att genomföras, vill vi citera några diskussionspunkter för Kommittén. Mycket intressant har docent Henrik Oscarssons undersökning av hur Medborgare och riksdagsmöter tycker om demokratins spelregler varit.  

Det är "svårt att förneka att medborgarna är centrala aktörer i ett demokratiskt samhälle - själva målsättningen med ett demokratiskt styrelseskick är att nå jämlikhet och folkviljans förverkligande," skriver Oscarsson. Sedan får vi veta att:

"Den svenska demokratins gällande spelregler är resutatet av förhandlingar ovh kohandel snarare än väl sammanhållna författningspolitiska ideologier."

     Upp 

1.  Empowerment of village communities

A scenario where people choose to live and work in the countryside primarily due to increased means of subsitence. This scenario assumes a rather slight increas of the rural population in the Swedish countryside. It also implies that "demographic conditions will be more even between populated areas and the countryside, primarily due to this empowerment. Read more: www.leaderplus.se (KOLLA),

• www.leaderplus.se

• www.bygde.net
  

• The Vimmerby Landscape and the European Landscape Convention, 2007

• Deux perspectives opposées sur le travail de la Commission des responsabilitiés publiques
  

• Paysage de Suède, 2004

2.  The era of large-scales industries (continued)

In this dcenario the logic of the industrial scoety as we know it has been transformed on the agricultural sciences. It is said that the countryside has a touch of the the old Sovietrussian Kolchos socity, though, with large service stations and industries near to populated areas. The labourer and the specialists commute to the countryside "much alike the situation on the olil rigs in the North Sea. As long as the relative price on the final product is high enough this structure will be obtainable"...Read more: LINK TO the Sw strategy...

• Miljö- och landsbygdsprogrammet 2006

3.  The exotic nature

A development where the rural parts of Sweden is empty of employments and of people... At the same time preferences have changed towards "higher values of the wild nature and the value of culture. The rural parts are said to "serve rather as an object of study than a as a cultivated landscape!. The question in this scenario would be "to what extent can social values fit in? Sweden strive for an international UN-distintion as the "National Park No 1 of the world"...Read more: landscapeidentification/sweden, www.environment(national parks KOLLA

4. Enlarged functional regions

Finally EuroFutures describe a future where people live in the countryside but work to a large extent in populated areas. This concepte is said to have been chosen "to associate the ambition among experts" (which ones?) to hold up both employment, living environments and peoples´s spare time within "a uniform concept of welfare". Many people from towns may thus hold perhaps a high office in town while at the same time withdrawing in their spare time  from a hectic city life to a more relaxed high quality existence on the countryside.

This should be the scenario that has perhaps most in common with the visions of the Landscape Convnetion.

Read more: AK, Nordregio: Towards a new Regionalism in the North, Rural heritage Guide

Upp

I december 2006 kom Landsbygdskommitténs länge emotsedda slutrapport Se människan! Myter, sanningar, strategier KOLLA. Rapporten lär ha kommit till i ena änden av samma korridor där även Ansvarskommittén såg dagens ljus och den inleds faktiskt med några ord om svensk landsbygdspolitik av Ronny Svensson som även kommenterar Ansvarskommitténs arbete.

Upp

Upp

Höstmöte, 2006

Riksantikvarieämbetet

Vi påminner om att Europarådet i Culture the Soul of Democracy (LÄNK) skriver om att bl a ökat samarbete på kulturarvsområdet har lett till och kan leda till att fler medlemsstater praktiskt integreras "into the practice of European democracy". Viljan till dialog, gränsöverskridande samarbete (cohesion) och aktivt medborgarskap ligger även bakom de handböcker som Europarådet publiserar och som får behövlig och välförthänt spridning i många medlemsländer, när det gäller att ge både politiker och den breda allmänheten verktygen för att skydd och utveckling av kulturarv inklusive, vissa tekniska standarder.

Förhoppningsvis kommer RAÄ:s samarbete med Europarådet att öka, då man redan konstaterat att "en behövlig statushöjning av landskapsbegreppet" möjliggörs av ELK genom att den ger oss möjlighet att "lyfta upp och diskutera 'mellanrummen' i landskapet, d v s. de områden som inte har någon form av formellt skydd. Delaktighet är också en betydande möjlighet liksom förskjutning av fokus från skydd och bevarande till förvaltning och utveckling." (Den europeiska landskapskonventionen. Dags för implementering!)

I Sverige arbetar Landscape&Citizens även med att en svensk version av boken  European Rural heritage Observation Guide av Europarådet utgiven enligt dessa riktlinjer. Ett av de områden där samarbete med såväl Europarådet som andra europeiska stater förhoppningsvis står för dörren är de framtida kulturreservat, som rapporten Fördjupad utvärdering - kulturmiljö och kulturhistoriska värden , föreslår regeringen att RAÄ ska få utreda kompletterande styrelseformer för. Utredningen skriver:

"Processen med att bilda kulturreservat är komplex. Reservatsarbetet sker oftast tvärdisciplinellt i nära samarbete mellan olika aktörer. Ambitionen är att kulturreservaten ska säkerställa området med utgångspunkt i det breda miljöbegreppet. En av de viktigaste parametrarna i bildandet av kulturreservat är föranktingen med brukarna. Stor vikt läggs vid bred medverkan och förankringsprocessen tar som regel lång tid. (...) De ekonomiska förutsättningarna är också en begränsande faktor. (---)

I många fall kan befintliga naturreservat och nationalparker (vår understrykn) även utgöra ett skydd för kulturhistoriska värden. För att få kunskap om i vilken mån kulturmiljön skyddas med hjälp av föreskrifter och skötselåtgärder i befintliga naturreservat och nationalparker bör dessa ses över för att få en uppfattning om vilka åtgärder och styrmedel som kan behövas för att komplettera skyddet för kulturmiljön och kulturhistoriska värden."

Vi är övertygade om att just detta är ett område där Europarådets riktlinjer och standarder kan vara ett verksamt tillskott i en era av politisk renässans i Sverie - detta i en svensk natinelo miljö som inte självklart ger lagstadgat skydd åt landskapsbegreppet. Detta behövs i Sverige  på samma sätt som i flera andra europeiska stater - Polen, Rumänien, Spanien, Frankrike, för att nämna några - och vore således ett medel att skapa bred och hållbar acceptans för sådana kulturreservat i vårt land, kanske inom ramen för en mer assymetrisk utformning.

OBS! I januari 2008 lämnade RAÄ in sin tunga rapport och sina rekommendationer till Kulturdepartementet : http://www.raa.se  ! Vi återkommer till den.

Läs mer på landskapsvardering/sverige samt:

• Culture the Soul of Democracy, 2007

• Swedish Landscape II, (föredrag), 2007 samt som

• Bildspel till föredrag: Sibiu, 6^th Metting of the Workshops of ELC, forts & slut, 20 Sept 2007 

• Fördjupad utvärdering - kulturmiljö och kulturhistoriska värden, 2007

• Landskap i svensk rätt, 2007

•  "kan bidra till att skapa jobb". Tankar om ELK:s implementering i Sverige, 2006 

• Landskap, hälsa, friluftsliv och turism, 2006

• Den europeiska landskapskonventionen. Dags för implementering!, 2006

• Swedish Landscape I, 2004

• Europeisk Guide för observation av landsbygdsarvet, 2003 

© SKL. Mycket att hålla reda på för oss svenskar
under en enda septemberdag vart fjärde år. Särskilt
som vi enligt experterna saknar inhemsk diskussion
om författningsfrågor - grundläggande för varje folk...
Läs  SKL:s PPT i helhet genom att klicka på lilla bilden
till höger.

• Demokratins nivåer i Sverige, 2007

Upp

Den av Kulturdepartementet tillsatta kulturutredningen, som enligt uppgift ska redovisa sina resultat innan slutet av 2008, tilldrar sig för närvarande mångas intresse - så också vårt. Kommer även sådana myndigheter som Kulturrådet att påverkas, där f d it-start-upparen och liberalen Johan Staël von Holstein är ny styrelsemedlem? Vi tror, liksom han, att kulturens inriktning behöver förändras i Sverige - i vårt fall genom mer av landskapsperspektiv...

Landscape&Citizens menar att Sverige behöver just den sortens "Bouillon de culture" som bl den utnämningen ledde till! Vad vi kan förstå så konstaterar von Holsten "bara" att kulturbegreppet behöver vidgas i Sverige, så att fler kan se kulturen som det "civilisationens avtryck" den ju är, eller skall vara, - och så att fler får möjlighet att bidra till detta, bl a genom mer diversifiering och företagande... 

Kanske är utnämningen och diskussionen kring en liten kulturtidskrift, vars stödberättigande många ifrågasätter bara ett av flera tecken i tiden på att kulturen i Sverige nu är på väg in en ny, lovande fas. Denna startades i så fall i och med att den nya kulturministern beslöt sig för att undersöka om samma grund, som under 70-talet, fortfarande ska gälla för kulturen? Detta har vi länge misstänkt INTE kan vara fallet och gett uttryck för detta, bl a genom denna webbsida. Se även en kulturrapport om landskapskonventionen på uppdrag av RAÄ förra året.

Det är uppenbart att i ett perspektiv av förestående ratificering av Landskapskonventionen, som vi hoppas på, många nya kulturproducenter borde kunna kopplas till landets många skilda territoriellt-regionala tillväxtbehov!

Statligt stöd bör bör därför inte minst användas för dem som idag bidrar till att utveckla landet interkulturellt, territoriellt och interregionalt.

Det är således även ett medborgarintresse att som DN skriver i en osignerad ledaranalys den 21 januari, "Kulturstöd 2.0", konstatera att balansen "mellan arv och utveckling är skör, likaså den mellan förvaltning och entreprenörskap." Artikeln ställer också den närmast retoriska frågan:
"Är det då rimligt att statligt stöd delas ut på mecenatvis, ska det inte istället vara så förutsägbart som möjligt?

Knorren i DN-analysen är att "oavsett den framtida formen måste det statligta stödet befrias från politiska beömningar, tillfälliga trender och en 70-talsmässig syn på distributionsformerna. (...) Sverige ska inte ha av statsmakterna godkända debattinlägg. "         

Vi hoppas att den synen sprider sig, för tyvärr är synen på bl a landskapet som kulturens salt, ännu rätt osedd här i landet - även på DN:s kultursidor.

För övrigt finns liknande tankar att läsa i en uppsats på fil.mag.nivå: "Jean Daniel, Europa och vi själva. För en europeisk offentlig arena i Sverige" Där handlar diskussionen dock om de två stora journalistiska modeller man skulle kunna tala om i Europa: den anglosaxisk-europeiska och den kontinental-europeiska. I uppsatsen förs diskussionen upp till Norden genom att appliceras på den store franske tidningschefen och kolumnisten i en person: Jean Daniel vid Le Nouvel Observateur. Men även vår egen duktiga Susanna Popova spelar en viss roll... Läs artikeln på franska: "Jean Daniel, l'Europe et nous-mêmes. Pour une arène publique européenne en Suède" , eller bara om de två modellerna och litteraturen  - eller Kontakta oss !

Upp

"Till skillnad från exempelvis salt, så verkar människors beteende inte vara fullständigt kausalt determinerat (det vill säga lagbundet), det är därför som vi envist kan hävda att vi har en fri vilja. Den fria viljan, och allting som denna fria vilja gör, låter sig i alla fall inte enkelt beskrivas eller förklaras, åtminstone inte i termer av universellt giltiga naturlagar. Dessutom är många humanvetenskapliga objekt svårstuderade eftersom de verkar sakna en förkroppsligad form. Var finns studieobjektet "objektivitet"? Hittar vi objektivitet på biblioteket? Kan vi ta med den in på laboratoriet och genomföra ett kontrollerat experiment för att ta reda på dess sanna natur?

Vad är detta? Och vad har salt med Landskapskonventionen att göra? Eller våra universitet?!

Jo, orden härovan är hämtade från den isländske filosofens Ragnvald Ingthorsson i en briljant essä i decembernumret av tidskriften Tvärsnitt/2007 , "Det är skillnad på att studera människor och salt". Han arbetar på Umeå universitet och tycks ha axlat den nygamla rollen att i Sverige försöka förena "de två kulturerna" som den brittiske kunskapsteoretikern J P Snow uppmärksammade på 1960-talet.  En på sina håll envist kvardröjande uppdelning, som i många länder, bl a Sverige, uppenbart lett till vad man måste beteckna som "nackel: kultur"...

Debatten är därför oerhört väsentlig i sig och så också rörande befintlig och kommande forskning på landskapsområdet i ljuset av ELK! Det är därför som vi gärna gör reklam för ECOVAST:s amfora för landskapet på vår sida om landskapsvärdering. Amfora, gryta... Ur deltagarperspektiv , som mycket väl kan vara ett kulturellt perspektiv, är en ann' ibland så god som en ann'...

För att bidra till denna debatt försöker vi med denna hemsida bl a att hålla kulturgrytan  kokande - den som en enskild historiskt lagd, humanist legitimt kan tänkas vilja ur Ingthorssons saltkar för ett rejält soppkok.

Låt oss citera ytterligare några användbara ord ur Ingthorssons artikel, som ger fler aningar om syftningen - och vad en uppdaterad forskningspolitik på landskapsområdet nog borde tänka på:

"Jag säger inte att humanvetenskap är på höjden av sin förmåga. Jag förnekar inte att den i många avseenden är i sin linda. Jag säger inte heller att humanvetenskap inte har någonting att lära sig av naturvetenskapen. Jag påpekar bara att de som har sett humanvetenskapen som ett eftersläntrande lillasyskon till naturvetenskapen inte har haft någon större förståelse för skillnaden mellan naturvetenskapliga och humanvetenskapliga forskningsobjekt eller vad denna skillnad har för metodologiska konsekvenser.(---) Mitt förslag är att det som förenar humanvetenskapen och särskiljer den från naturvetenskap är att humanvetenskap studerar en viss typ av

forskningsobjekt, en typ som naturvetenskapen inte studerar. "

Landscape&Citizens har länge haft uppfattningen att det i Sverige under årens lopp utbildats en allt allvarligare sammanblandning av de två typerna av vetenskap - och alltför ofta på bekostnad av kulturen, humaniora och historisk förståelse. Det gäller även den centrala och känsliga ömsesidiga kommunikationen mellan "de två kulturerna" - inte minst allvarlig i ett litet land med tendenser till åsiktsmoonopol.... Se även Peggy Lermans och Lars Emmelins intressanta diskussion kring detta i deras rapport "Styrning av mark och miljö".

Resultatet har inte sällan lett till utbredningen av opersonliga och föregivet "moderna" landskap i Sverige, som få i grund och botten känner sig så väldigt bekväma  med. Är vi så ofta "hemma" i vårt landskap i Sverige, som det finns förutsättningar för?

Att följa och om möjligt påverka integrationen under kommande år mellan natur & kultur, landskapsintressen i stad & landskapsintressen på land, medborgare & beslutsfattare och, på en mera övergripande, ja "diskursiv" eller språklig nivå, Sverige & EU har från start legat bakom denna webbsida. Se även Landskapsvärdering.

Det handlar, när det gäller Landskapskonventionen och Sverige inte minst om målen i ESDP, European Spatial Development Perspective, där särskilt det sista visar hur tänkandet och forskande kring dessa vitala frågor i Europa nu på allvar behöver trappas upp.

 Målen är här bl a:

• utvecklande av ett flerkärnigt stadssystem i EU

• en starkare koppling mellan stad och landsbygd

• ett integrerat transport-och kommunikationssystem inom EU

• att bidra till regionala identiteter genom utveckling och vård av natur-och kulturarv ( vår understrykning).

Landscape & Citizens

Kontakta oss 
©Foto: Kommittén för EU-DEBATT: Projektledare från hela Sverige på möte, Fredsgatan, Stockholm, 27 april 2006