• Ett verktyg för landskapsvärdering på lokal medborgarnivå har presenterats av den internationella NGO:n ECOVAST. Organisationen vänder sig till alla europeiska länder, som intresserar sig för förbindelserna stad-land ur ett konventionsperspektiv. Den har bl a föreslagits som modell i Östergötland på gränsen till Småland (bild härunder).

Läs mer om detta användarvänliga verktyg här:

ECOVAST Landscape Identification: A guide to good practice, 2006.

• Ett tredje mycket viktigt verktyg som, om man så vill, kan ses som själva basen för de båda andra om vi talar om ett enskilt land, Sverige, och om den regionala profileringen inom ett sådant land, är Det skånska landsbygdsprogrammet. Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, 2007. 

Denna rikedom av kulturella och identitetsmässiga referenser som människor i olika länder skapar genom sin litteratur och sitt landskap framkommer i nr 103 av Naturopa, en tidskrift som utges av Europarådet.

Här kunde man t ex redan 2002 läsa en artikel av bl a Ebbe Adolfsson, ansvarig tjänstema för konventionen på Naturvårdsverket och en holländsk forskare, Bas Pedroli, vilka tidigt visade på helhetstänkandet i den nya  konvention, som Sverige då just undertecknat ( 22 februari 2001).
Artikeln står i nummer 98 av Naturopa, som du ta del av i sin helhet nedan på engelska: det är helt ägnat Landskapskonventionen. Läs ett utdrag ur deras artikel under bilden till vänster.

• "Den Europeiska landskapskonventionen. Dags för implementering!" av Riksantikvarieämbetet, 2006
• "Berätta om Landskapskonventionen nu!", Kommittén för EU-DEBATT, 2006
• 24 har ratificerat men inte Sverige, Kommittén för EU-DEBATT, 2006
• "Landscape, a growing concern" av Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket och Bas Pedroli, Alterra Wageningen, 2002,
• Naturopa, no 98 (hela numret), 2002

• Föredrag vid 6^th Workshop for the ELC, Sibiu (text), 2007
• PPT vid 6^th Workshop for the ELC, Sibiu (del I, del II), 2007
• Ansvarskommittens slutrapport - engelsk Summary, 2007
• "kan bidra till att skapa arbetstillfällen... Tankar kring ELK:s implementering i Sverige", 2000

Danmark-Norge-Sverige-Finland

Sverige

Europanivå

Conon visade i en PPT, som du kan ta del av här, hur inte bara kunskaper, varor och idéer behövs för att skapa en region som verkligen kan bli konkurrenskraftig - något som ju redan länge har diskuterats. Han tog även upp de betydligt mer subtila resurser, som ofta glöms bort av olika skäl, och som det är högst väsentligt att känna till och börja repektera:
människornas livsmiljöer, naturresurser och överhuvudtaget idéer i vid mening...

I ett samhälle som låter sig nöjas med att ge något till varje grupp - men inte på att stimulera en allmän debatt - gärna hämtad från flera språkområden - var dessa påpekanden ännu viktigare...

Montreal, Finland, Glasgow och Emilia Romagna var Conons exempel på "best practice" - allt här med särskild adress: "Östgötaregionen"...

Landscape&Citizens använder - liksom 2003 några regionala beslutsfattare från ÖSTSAM i Östergötland på resa i Italien -  på denna sida exempel från olika svenska regioner, där olika mer eller mindre "best practices" håller på att utvecklas. Läs exemplet Vimmerby och slut i powerpoint !

I  "best practice"-regionen Emilia Romagna har man, sade Conon:

• Satsat på kultur
• Låtit det kommunala samarbetet vara nyckeln.
• Kommunerna har nätverkat…
• …samtidigt som de specialiserat sig.
• Resultaten är en region med många olika spännande kulturaktiviteter.

• Towards new Regionalism in the North, 2007
• 6^e Workshopen för Landskapskonventionen i Sibiu text, PPT-presentation I, II, 2007
• Ansvarskommittén: smf, engelska, 2007
• En attraktiv Östgötaregion - där stad-och-land är med på tåget? 2006
• Program : En attraktiv Östgötaregion! 2006 
• Program : Regions as driving forces, 2006
• Intryck och reflektioner från en arbets- och studieresa till Italien, 2003
• Europarådet: Allmänhetens deltagande, 2003
• LEADER+ Idéutveckling om Sommenbygden och Alsace, 2003

Nationell nivå

Så välbekant den känns, bilden,  för de flesta som bor i Sverige! (till vänster)

Vida vyer, som andas frihet och lång sikt... Ändå med klar förankring i i svensk natur -  vilken f ö upptar nästan hela bilden...

Ett foto som detta har sin givna plats på sidan Landskapsvärdering/Sverige. 

Inom ramen för ett mycket vittsyftande arbete som ännu pågår, undersöktes i pilotkommunerna Lund, Varberg, Nybro, Haninge, Västerås, Sundsvall och Vilhelmina vad man kallat landskapets upplevelsevärden - vilka är de, var finns de? gemensamt av sju svenska myndigheter.

Landskapskonventionen anges på på första sidan (men knappast därefter), och det är Boverket som håller i det hela. Däremot kommer mål och medel kommer från Miljövmålsrådet. Övriga viktiga  medverkande myndigheter/förbund är Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och landsting.  Dessa försöker här gemensamt besvara den för svenska medborgare högst vitala frågan hur en stor mängd tillfrågade svenskars upplevelser av landskapet  i utvalda bostadsområden kan kopplas till följande uttalade frågor (citat): 

• Kan natur-och kulturupplevelser, hälsa och trivsel, kopplas samman med ekologiska förutsättningar?
• Hur kan man långsiktigt planera för, bevara och utveckla en natur- och kulturmiljö som människor efterfrågar där så att sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska intressen kan samverka?
  

Som framgår är det rätt många villkor - och det framkommer att de i hög grad påverkar såväl utformning av enkät som enkätsvar. För att göra uppgiften lite mer hanterlig har man därför fått utesluta i den na inledande undersökning både gruppen unga och gruppen personer från andra kulturer bland intervjuobjekten.

Landscape&Citizens har den största respekt för den goda viljan bakom studien, som inte minst syftar till att ge råd till alla kommuner angående framtida vård, skötsel och planering av bostadsområden. Vi ser dock en viss fara i att just landskapsperspektivet "som människor ser det" (ELK) riskerar att skymmas bort i en typ av statliga studier på myndighetsnivå, som rymma så många och för medborgarna outtalade "måsten"...

Att dessa farhågor inte är oberättigade framkommer även av studien, som var och en kan laddas ner här. Det är fr a landskapets skönhetsvärden ur ett arkitektoniskt, humanistiskt och historiskt perspektiv, som kan riskera att tappas bort. Tillfrågade om sina preferenser ( se Faktaruta 2) är skönhetsvärdena även det som de flesta intervjuade ( en enkät till 2000 personer i landet och där 1 325 varade) sätter högst. Men studiens kommentarar går snarast i annanriktning:

"Den kvalitet som prioriterades högst i efterfrågestudien var att närmiljön skulle vara 'vacker'. Detta är en subjektiv bedömning och måste undersökas vidare med t.ex. attitydundersökningar. Vad innefattas i begreppet 'vackert'? Vad är t ex ett attraktivt läge?"

Landscape&Citizens menar att det i denna typ av studie fortfarande saknas reellt deltagande från allmänheten. Det finns många europeiska studier som visar att både objektiva och deltagarvänliga procedurer på olika nivåer existerar och praktiseras.

Vi vet också att vi inte alls är ensamma om denna uppfattning. Som representanter enbart för sig själva eller den egna arbetsgruppen/myndigheten, kan man mycket väl få höra följande typ av kommentarer, här hämtad ur Riksantikvarieämbetets rapport "Den Europeiska landskapskonventionen - Dags för implementering", 2006:

"Man höll heller inte med om att Sverige skulle ligga långt framme när det gäller lokalt deltagande i planeringen. Tvärtom utgör Sverige en starkt centralistisk stat och starka stater lyssnar gärna på starka experter och mindre på de enskilda medborgarna. När myndigheter pratar om förankring så syftar man till att få medborgarna att hålla med om föreslagna beslut. Här har vi snarare mycket att göra föra att bryta expertväldet och se till att få en verklig medborgardialog. "

Målet för studier kring vård, skötsel och planering av landskap måste i och med konventionens införande (om och när detta sker) vara att dra in medborgarna själva i en landskapsvärdering som inte enbart syftar till att förbättra för de boende ur ett mer eller mindre uttalat svenskt myndighetsperspektiv m som boende. Ty,för att tala med NUTEK, utgör landskapet även en viktig "attraktionsplattform", som ingen ensam kan äga, men vars värden idag behöver synliggöras och i förekommande fall höjas. Gemensamma mål måste således synliggöras och kommas överens om tillsammans med olika aktörer. 

Ett stort program!

Här tycks onekligen behövas både fler och andra typer av forskningsinsatser rörande bl a hur olika boende kan deltaga i landskapspolitiken i syfte att bidra både till landskapets identitet - ett viktigt ord i ELK - och för dess attraktionsvärde, snarast utvecklas. 

*

Nedan nämner vi några olika typer av aktörer som alla anses vikiga vid en landskapsvärdering i länder som redan har ratificerat konventionen. 

Först ett exempel, från 2004, på hur objektiva kriterier för hur landskapet kan ses och uppfattas inte minst ur skönhetssynpunkt används i Wallonien. Det gäller en motsvarande studie till den här med nödvändighet kortfattade presentationen av den svenska studien. Den har tagits fram under regionalt överinseende samma år som den belgiska staten ratificerade ELK, 2004: "Landskapsbilden av CPDT i Regionen Wallonien: För en uppvärdering av landskapet"/ La perception du paysage par la CPDT de la Région Wallone : Pour une meilleure prise en compte du paysage - Plaquette 4. 

Studien förutsätter goda kunskaper i franska, något som inte heller bör undervärderas, som medel och för den interkulturella förståelsen även i dessa sammanhang.

Läs mer:

• landskapsbild i Wallonien, 2004

• landsbygdsvärldens aktörer, 2007 

• stadsregionerna och deras aktörer, 2007

       

                      

• Riksantikvarieämbetets information till svenska kommuner om Europeiska Landskapskonventionen, 2007

• Towards Future Heritage Management, 2007
• The Soul of Democracy,  2007
• Helsingborg Dagblad, Europadagen 9 maj, 2007
• Landskapet i svensk rätt, 2007
• "kan bidra till att skapa jobb". Tankar kring den Europeiska Landskapskonventionens implementering i Sverige, 2006
• Utdrag : Regionala landskapsstrategier - 4 Nyckelord!, 2006       
• Europeisk landsbygdsguide på svenska, 2003    
• Allmänhetens deltagande i landskapsfrågor, 2003

Linköping - Kinda, Östergötlands Län

Sverige har 21 län och 290 kommuner. Hur ansvaret för dessa på ett hållbart sätt ska organiseras slösas det mycket bläck på just nu i kölvattnet på Ansvarskommitténs slutrapport, och vi har berört detta ovan på vad vi kallt svensk europanivå: t ex vårt seminarium i Linköping sommaren 2006, med stöd av dåvarande Kommitén för EU-DEBATT. 

• Vimmerby Landscape and ELC a the Sibiu Workshops of the ELC, 2007                                                    Suite : "Truly strong is only such a society that in all respects is built up by... ", 2007
• Towards a new Regionalism in the North, 2007
• Cultural Players in Regional Development Processes, 2007
• 6^th Workshop of the ELC, Sibiu (programme), 2007
• Ansvarskommitténs slutrapport  (summary), 2007
• Swedish Landscape I, II + end, 2004-2007
• Europeisk landsbygdsguide, 2004 
• La participation du public, 2003
• Guiding Principles, 2002

Region Skåne

• Det skånska landsbygdsprogrammet, 2008
• Mycket att göra efter Örjabäcken,  2008
• "Örjabäckens vindlande väg mot den Europeiska landskpaskonvention", 2005
• Helsingborgs Dagblad: "Landskapet" på marsch i riksdag och regering, 2005
• Helsingborgs Dagblad: Jobb för Skånelandskapet och demokratin 2005
• NST: Skåne - ett Frankrike i miniatyr , 2001
• NST: Alsace - en Region på¨andra sidan Sundet , 2000

Yta: ca 240 000 km² ( halva Sveriges)
och ca 80 %  landsbygdsområden,
Invånarantal: knappt 23 milj inv per km

Rumänien

Europanivå

Det är förstås ingen slump att Rumäniens bidrag till Europarådets specialnummer, Naturopa 103, Landscape through Literature helt och hållet upptas av centrallyrik från rumänsk jord av rumänska poeter verksamma under 1900-talet - till idag. Landet är rikt på både berg och deltaområdet ut mot Svarta havet, sjöar, vattenfall, vindlande dalar och kullar, grottsystem, m m. Mycket av dessa naturrikedomar har på senare år exploaterats långsiktigt inom ramen för en samarbetsinriktad internationell politik med fokus på såväl UNESCO som EU. T ex har Donaudeltats Biosfärreservat vars styrkommitte skapades 1990, erkänts av UNESCO 1990 och EU (European Council ) 2000. Och under denna tid har man redan framgångsrikt verkat för skydd och skötsel av det existerande naturarvet, uppmuntran av hållbart bruk av naturresurser samt stöd, grundat på forskning av förvaltningsformer, uppfostran, utbildning och servicesektorer.

Nationalparken i Retezat, grundad 1935, med certifierat samarbete med europeiska PANParks är ett annat av flera exempel på internationellt samarbete - ett samarbete som sedan 2007 även inkluderar svenska SLU-Alnarp rörande Semenic's nationalpark. Enligt den italienska källan parks.it utgör 5 % av Rumäniens yta skyddat område. CHECK

"Rumäner är antingen rika eller fattiga", skriver svenske journalisten Per Albin Abrahamsson, som noterat att där just inte finns någon medelklass i landet utan att de mest välbeställda kunnat uppdatera sig utomlands, varifrån de också kunnat stödja sitt hemland på olika sätt. Det finns alltså i Rumänien ett slags upplyst individualism, som  förmodligen till en del grundar sig på språkförhållanden, och som kan kännas uppfriskande annorlunda ur svenskt medelklassperspektiv. Läs mer här om rumänsk landskapslyrik och hur det personliga engagemanget ibland kan bidra till snabba resultat i ett land, som ju närmast är bekant för sin ibland alarmerande fattiga landsbygdssituation.

Vid en genomgång under ett tredagarsseminarium av Rumäniens situation i samband med att Den europeiska landskapskonventionen trätt i kraft, i Tulcea, i maj 2004, gavs många prov på det då nyligen ratificerande Rumäniens önskan att bidra till konventionens genomförande på den internationella nivån.

Bl a redovisade rumänerna två intressanta exempel på hur kunskaperna om Landskapskonventionen kan förmedlas inom det egna landet:

1) Guide om ELK:s betydelse för samhällsplaneringen var ett kortfattat arbete på knappa tjugo sidor, som ändå lyckades presentera den begreppsliga basen på ett sätt som gav tydlig vägledning "neråt". Vi kunde t ex, därefter utan svårighet överföra konventionens elementa på kommundelsnivå i bl a Ängelholm. Här fick engagerade sakkunniga med ansvar för planering och regionutveckling och/eller t ex högre utbildning grundläggande förklaringar - samtidigt som konventionen därmed blev bekant på lokal myndighetsnivå "då det är på dessa det ankommer, i överensstämmelse med Konventionen, att ta initiativ för att återställa nedgångna landskap och att skapa nya, av konkret betydelse för invånarna." Texten - uppenbarligen skriven av en eldsjäl - tar sig även tid att foga in Landskapskonventionen i sitt sammanhang av Europarådets över flera decennier värnande av "arvsfrågor" (eng "heritage", fr "héritage"):


- Konventionen i Paris ( 1954) om kulturarv
- Konventionen i Bern ( 1979) om naturarv (el ekologiskt arv) 
- Konventionen i Granada (1985) om arkitektoniskt arv
- Konventionen i London (1969-1992) om arkeologiskt arv


Guiden utgår dessutom på ett självklart sätt från både ESDP, EU:s initiativ för regional hållbarhet, 1997 och Guiding Principles, Europarådets motsvarande rekommendationer från år 2000. Sammanfattningsvis är man helt klar över att det i Europa förekommer skilda landskapsbegrepp, en diskussion som kan sammanfattas med de ord, vi i Sverige kan känna igen från Riksantikvariämbetets stora höstmöte 2006 under rubriken "Landskap. Delar och helhet":

"landskapet i egenskap av territorium skiljer inte mellan olika delar av av territoriet: det är förbundet med problem som gäller för hela territoriet, snarare än med avgränsade delar av detta..."

Det är en tydlig guide, som visar att den gamla kommunistiska staten Rumänien även efter kommunismens fall fortfarande - men helt öppet inom ramen för EU-logiken -  styrs av uppifrån kommande planeringsprinciper. Se även i detta avseende norrmannen Audun Moflag på sidan Konventionen och Sverige

2) Ett annat exempel var att man redan vid detta möte presenterade en rumänsk översättning finansierad genom rumänska Transport, byggnads och turismdepartementet av en även till svenska översatt landsbygdsguide: European Rural Heritage Observation Guide. Denna handbok har sin grund bl a i det internationella projektet 1999-2000, "Europe a Common Heritage" . Se mer nedan.

Att Europaintresset håller i sig i Rumänien visar den Sjätte Workshopen kring ELK i september 2007 i Sibiu. Detta möte gav bland annat syn för sägen när det gäller vikten att i tid implementera sådant arbete, som också är av framtida betydelse i det europeiska utvecklings- och forskningssammanhanget. Den europeiska landskapskonventionen hör i högsta grad dit.

Den rumänska kulturutvecklingen i dess helhet, visar oss ett land, där både identitet och individualism ges möjlighet att frodas och utvecklas tack vare ELK.

© Casa de Presă și Editură Tribuna, 2007 "The Soul of the Village Child, rest your hands on my knees. I believe eterity was born in a villiage. Here, all thought has slowed down, and your heart throbs more slowly, As if it didn't beat in your chest, But deep under the ground, somewhere. Here is where your thirst for redemption is cured And if your feet have bled, you sit on a mound of clay. Look, it's evening. The soul of the village flutters above us, Like a bashful fragrance of freshly cut grass, Like smoke tumbling down from thatched roofs, Like kids playing on tall tombs." Lucian BLAGA b 1895

GHID de vorificare a patrimoniului rural / Guide för valorisering av landsbygdsarvet, 2007 föreligger nu i lättillgänglig pocketform och har en omfattande suggestiv illustration och en direkt tillgänglig stil. Detta för att vara tillgänglig för alla som vill vara med om att bygga framtiden genom sund återvinning av gårdagens arv... Målet är att tillmötesgå regionerna med dess mångfald av kulturarv. Rumänien är nämligen även fyllt av minoriteter, som man här vänder sig till utan diskriminering. När de rumänska ansvariga för den europeiska Landsbygdsguiden, arkitekterna Michaela Gafar och Emil Retagan, den senare vid Bukarests universitet,  skulle berätta om den nu färdigställda och nationellt anpassade slutversionen, i Sibiu, så låg betoningen kanske snarare på individen än på gruppen, eller kanske snarare: den upplysta gruppens ansvar inför den i dessa frågor ännu inte så upplysta allmänheten, bland dem skilda samhällsföreningar på landsbygden, byalag, etc: "Mitt i vardagens tumult och i händerna på miljöförstöring, konkurrenssamhälle och show-biz, med permanent för lite tid och därtill slav under en tid som genom sin starka informiseringsnivå riskerar att göra dig annonym som individ och reducera dig till en i en folkmassa - så har den moderna människan och isynnerhet då stadsbon, ett nytt behov att lära känna sin hemort. Vi finner honom därför på jakt efter sitt ursprung, åter i hembyn, där han nu på nytt står full av förhoppningar: i det förlorade paradiset, det idylliska hörnet på jorden, det som konstnärerna så ofta lovordat för dess livskvalitet... Mot denna moderna men trängda och nostalgiskt tillbakablickande stadsbo ställer Gafar sedan landsbygdsvärlden i sitt land: "Tyvärr, han har ingen aning om vilka problem dagens landsbygdsvärld numer stångar sig blodig mot: ett jordbruk på nedgång, flykten från landsbygden, arbetslöshet och åldrande befolkning, fattigdom, ingen känsla för gemensamma värden längre. Därför måste vi nu skapa förutsättningar för en mer hållbar landsbygd. Och därför kan  'valoriseringen' av landsbygdens arv ses som en idealisk startpunkt för att iscensätta vissa principer för hållbar utveckling... " Läs mer:                       M Gafar& E Retagan, 2007 Paysage de Suède et paysage roumain - du travail à faire ensemble ? Landscape and spatial planning, Tulcea, Roumania, 2004 Principes directeurs, 2002 Upp

Nationell nivå

"Home Was it a place or a time? The universe boarded by trees A profusion of bars Giving meaning to the emptyness Marking its edges Between earth and heaven. Then, the bars became My own ribs Bordering the same emptiness: A place or a time." Ana BLANDIANA f 1942 The Sun of the Beyond

" 12.08 East of Bucarest", "Herr Lazarescus död", eller Guldpalmsvinnaren i Cannes 2007  "4 månader, 3 veckor och två dagar". Tre fina exempel på utmärkt aktuell filmkonst - och kanske ett exempel så gott som något på samband mellan olika kulturområden, som tenderar att förstärka varandra... Det finns knappast någon anledning att tro att frihet på det individuella och medborgerliga området inte även skulle avspegla sig i den landskapsbild vi omges utav och omger oss med. Landscape&Citizens menar efter två arbetsresor till landet på inbjudan av Europarådet, att i jämförelse med Sverige har man i detta land valt att mer tydligt integrera landsbygdsutveckling och deltagande i landskapsutvecklingen genom officiella informationskampanjer på nationell nivå - kanske mycket tack vare att ratificeringen gått hand i hand med framtagandet av det handboksmaterial, som med starkt fäste i Landskapskonventionens vision, fungerat som viktigaste "korsett" för utvecklingen... Bild till vänster: © Cultura&turism.ro. - en kulturarvstidskrift. Tidskriften behandlar bl a staden Vaslui, i Moldavien. Det kan även ses som exempel på en landsortsstad med vars kulturarv får följa med "i tiden". Stadens historia i samband med förre diktatorn Ceausescu's fall 1990 ( kl 12.08?) har sedan skickligt utnyttjats av producenten bakom den även i Sverige under 2007 aktuella filmen 12.08 East of Bucarest.                                                                                   Upp

Lokal-regional nivå

© Friluftsmuseet i Sibiu (ovan och nedan), transsylvanien. Här finns en myckenhet av skog men ändå anges "människan, naturen och historien" vara centrala. Kanske något att studera vad gäller svensk landsbygdsutveckling...

Vår resumé från olika nivåer gör inte anspråk på att vara uttömmande. Därför nöjer vi oss här med följande exempel på vad som skulle kunna ses som en "inklusiv" landskapsvärdering av rumänsk typ på lokal-regional nivå. Det är hämtat från förra årets kulturhuvudstad Sibiu, som även ingår i en administrativ judeţ med samma namn. Här ligger  Astramuseet i stadens utkant, vars chefsforskare Corneliu Bucor med stor systematisk inriktning delar in syftet med ett friluftsmuseum - i en stad på runt 100 000 invånare - i följande fem förklarande teman med pedagotisk syftning gentemot allmänheten: framställning och utveckling av lantbruksprodukter, utvinning och omvandling av mineraler och såväl organiska som icke organisaka råvaror: trä, växter, lera, mineraler, sten, metall, framställning av skinn och textilier, traditionella transportmedel, monument (inkl riktmärken o dy?) av allmän nytta. Perspektivet tycks alltså både uttömmande och lätt encyklopediskt - men får en synnerligen praktisk "humanistisk" och "historisk" användning, om man betänker att det här använts för att , framgångsrikt, promovera en viss stad, i detta fall 2007 år europeiska kulturhuvudstad, Sibiu. I en broschyr " La civilisation populaire roumaine - fondement de notre identité ethnoculturelle / Rumänsk folkkultur - grunden för vår etnokulturella identitet ", 2007 gör han inledningsvis följande konceptuella förtydligande, som i varje fall visar på ambitionen att "täcka in" en så stor del av den rumänska landsbygdsverkligheten som möjligt i ett perspektiv där denna "möter" staden: " La problématique des valeurs culturelles qui définissent l'identité éthographique d'un peuple, caractérisé par excellence les éléments qui structurent le système du patrimoine culturel national, identifié par la civilisation traditionnelle. il y a plusieurs traits dichotomiques à travers lesquels le type de civilisation spécifique d'une ethnie est identifié au niveau culturel-historique : stable ( sédentaire) ou mobile (nomade, migratoire), agricole ou pastorale : passive (répétitive) ou active (évolutive) ; traditionaliste, ou moderniste ; technique ou artistique. " För oss i Sverige visar kanske exemplet fr a att det kan/bör finnas ett slags samtidighet mellan landsbygds- och stadskulturer, så att de används komplementärt för att gynna hela landet. Så här betecnas i varje fall huvuddragen i stads- och landsbygdsvärlden enligt ASTRA-chefen i Sibiu:

" Stadsvärldens kultur (el, som man gärna kallar det i dessa trakter, "civilisation") - Såväl feodal som modern struktur.. - Modernitet... - Kommers... - Aktiv anda... - Framsteg... - Multikulturalism... - Specialiserad teknisk produktion... - Utvecklade tekniska system... - Naturlig energi (hydraulisk och vindenergi) - Västorientering (Occidentalism) - Skriftlig kultur "