| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europanivå "Sweden is not only the classic
example
of the interventionist Scandinavian welfare state and 'folkhem', but is
also among the best examples of 'agentification' in the public sector, which has in many cases led to
difficulties in co-ordination and efficiency problems." De mycket starka orden är hämtade från Nordregio i en internationell publikation ovan. Andra har, som du kan läsa om på denna hemsida - se sidan Sverige och landsskapskonventionen - utifrån andra erfarenheter men knappast mindre giltiga, kunnat konstatera ungefär detsamma. Landscape&Citizens har sedan 2003 på olika sätt visat på vikten av europeiskt samarbete i många lokala och reginala frågor. Detta är som vi visar bl a utifrån exempel hämtade från olika lokala-regionala erfarenheter i hög grad även ett medborgarintresse idag. Läs mer om detta nedan! Vare sig vi talar om Sydost- eller Sydsverige täcker vårt perspektiv Sverige. I spåren av Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet, kan konstateras allt som inverkar på bilden av landskapet, även i Sverige - humanistisk approach, infrastruktursatsningar, utvecklingen stad-landsbygd, skapande av nya jobb med anknytning till landskap, etc. De är alla viktiga bitar i genomförandet av Landskapskonventionen! Det territoriella perspektivet eller själva regionutvecklingen, torde rimligen inte vara det minst viktiga i ett land, som är det fjärde största i Europa i kvadratkilometer räknat och där fortfarande, hur vi än talar om saken svensk och svensk emellan, endast en av fyra invånare lever i någon av våra tre storstadsregioner. För att komma till rätta med de problem som dessa förhållanden skapar ur det vidsträckta men ytterst glest befolkade landets perspektiv, behövs kunskaper, som hjälper oss att bättre ta till vara erfarenheter av landsbygdsutveckling under vitt skilda förhållanden på andra håll. Klicka på bilden till vänster. Det handlar helt enkelt om att använda sig av "best practices" från olika regioner, även avlägsna, i syfte att bättre utveckla landets samlade landskapsresurser maximalt. Här krävs både ödmjukhet och öppenhet. År 2005 ställde den norske arkitekten och planeraren Audun Moflag frågan på sin spets så här i ett föredrag i Europarådet: "Vem åtar sig att ge politikerna deras utbildning?" Se sidan Konventionen och Sverige/Sverige & Europarådet. Det
finns många vittnesbörd om att stora kommuner samarbetar med
stora på sätt som
fortsätter att skapa vitt skilda "banor" för städer och landsbygder i
vårt
land. Ansvarskommitténs
förslag, februari 2007, tycks
därför representera något helt nytt, som faktiskt redan
intensivt efterfrågas på många håll... År 2006, organiserade vi tillsammans med en liten ideell lobby-förening i Kinda Kommun (10 000 inv), Folkpartiet i Linköping samt Kommittén för EU-DEBATT, ett seminarium med EU-koordinatorn Torbjörn Conon, internationell handläggare vid Sveriges kommuner & landsting.
« Vad är en region? Vad innebär globaliseringen för regioner? Vad gör en region konkurrenskraftig? Exempel på framgångsrika strategier/regioner. Förhållandet mellan stad och land. Östergötland i Europa. » Frågor som både ställdes och besvarades av Torbjörn CONON på Landscape&Citizens's seminarium: En attraktiv Östgötaregion - där stad-och-land är med på tåget? Linköping den 7 september, 2006 Conon visade i en PPT, som du
kan ta del av här, hur inte bara kunskaper,
varor och idéer
behövs för att skapa en region som verkligen kan
bli konkurrenskraftig - något som ju redan länge har
diskuterats.
Han tog även upp de betydligt mer subtila resurser, som ofta
glöms
bort av olika skäl, och som det är högst
väsentligt att känna till och börja repektera:människornas livsmiljöer, naturresurser och överhuvudtaget idéer i vid mening... I ett samhälle som låter sig nöjas med att ge något till varje grupp - men inte på att stimulera en allmän debatt - gärna hämtad från flera språkområden - var dessa påpekanden ännu viktigare... Montreal, Finland, Glasgow och Emilia Romagna var Conons exempel på "best practice" - allt här med särskild adress: "Östgötaregionen"... Landscape&Citizens använder - liksom 2003 några regionala beslutsfattare från ÖSTSAM i Östergötland på resa i Italien - på denna sida exempel från olika svenska regioner, där olika mer eller mindre "best practices" håller på att utvecklas. Läs exemplet Vimmerby och slut i powerpoint ! I "best practice"-regionen Emilia Romagna har man, sade Conon:
![]()
Men vem, vilka, har ögon för det svenska landskapet - i klimatförändringarnas och miljöorons tid? Hänger begreppen ihop eller måste de särskiljas? Hur mycket ska landskapet och dess intressenter få synas som ett eget politikområde? Är det kanske nu läge för ett större helhetstänkande i vårt land och mindre av "stuprör"? Är det fortsatt nödvändigt med traditionell strikt åtskillnad stad-land, nord-syd, även efter det att Landskapskonventionens börjat implementeras? Här fortsätter vi nu en del allmänna tankegångar kring konventionen, som nu allmer blir föremål för diskussioner på nationell nivå i Sverige. Se även startsidan! "Faktaruta 2 De
15 kvaliteter som de svarande tyckte var viktigast att ha i
grönområdet i närheten av bostaden, arbetsplatsen eller skolan
(rangordning efter medelvärden): - Vackert- Möjlighet att bli lugnad och avspänd som motvikt till arbetet'- Att det är städat- Trygg och säker miljö- Möjligheter att hålla sig i trim och att vara frisk- Naturartat område- Lugn och fridfull karaktär- Trädrikt- Ostördhet- Variationsrik miljö- Stort och fritt- Park med gräsmattor" ![]() © E Salevid - Hälsa? - Landskap? - Friluftsliv? - Deltagande? I en rapport till Riksantikvariämbetet förra året argumenterar Landscape&Citizens för att de viktigaste orden i Konventionens "budskap" även måste nå fullt ut till medborgarna. Det handlar teoretiskt bl a om det som Europarådet kallat "den territoriella aspekten av de mänskliga röttigheterna". I praktiken handlar det om att ingen - ej ens ett traditonellt samordnat Myndighetssverige - ensamt kan sköta den för framtiden väsentliga svenska "attraktionsplattformen"! Mer om detta på sidan Konventionenoch Sverige/NUTEK Så
välbekant den känns, bilden,
för de flesta som bor i
Sverige! (ovan). Ett foto
som detta har sin givna plats på sidan Landskapsvärdering/Sverige. Vida vyer, som andas frihet och lång sikt... Ändå med klar förankring i i svensk natur - vilken f ö upptar nästan hela bilden... Inom ramen för ett mycket vittsyftande arbete som ännu pågår, undersöktes i pilotkommunerna Lund, Varberg, Nybro, Haninge, Västerås, Sundsvall och Vilhelmina vad man kallat landskapets upplevelsevärden - vilka är de, var finns de? gemensamt av sju svenska myndigheter. Landskapskonventionen anges på
på första sidan (men knappast därefter), och det är Boverket som håller i
det hela. Däremot kommer mål och medel kommer från Miljövmålsrådet. Övriga viktiga
medverkande myndigheter/förbund är Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens
Folkhälsoinstitut och
Sveriges Kommuner och landsting.
Dessa försöker här gemensamt besvara
den för svenska medborgare högst vitala frågan hur en stor
mängd tillfrågade svenskars upplevelser av landskapet i
utvalda bostadsområden kan kopplas till
följande uttalade frågor (citat):
Som
framgår är det rätt många villkor - och det framkommer att de i hög
grad påverkar såväl utformning av enkät som enkätsvar. För att
göra uppgiften lite mer hanterlig har man därför fått utesluta
i
den na inledande undersökning både gruppen unga
och gruppen personer från andra
kulturer bland intervjuobjekten. Landscape&Citizens har den största respekt för den goda viljan bakom studien, som inte minst syftar till att ge råd till alla kommuner angående framtida vård, skötsel och planering av bostadsområden. Vi ser dock en viss fara i att just landskapsperspektivet "som människor ser det" (ELK) riskerar att skymmas bort i en typ av statliga studier på myndighetsnivå, som rymma så många och för medborgarna outtalade "måsten"... Att dessa farhågor inte är oberättigade framkommer även av studien, som var och en kan laddas ner här. Det är fr a landskapets skönhetsvärden ur ett arkitektoniskt, humanistiskt och historiskt perspektiv, som kan riskera att tappas bort. Tillfrågade om sina preferenser ( se Faktaruta 2) är skönhetsvärdena även det som de flesta intervjuade ( en enkät till 2000 personer i landet och där 1 325 varade) sätter högst. Men studiens kommentarar går snarast i annanriktning: Landscap&Citizens menar att det i denna typ av studie fortfarande saknas reellt deltagande från allmänheten. Det finns många europeiska studier som visar att både objektiva och deltagarvänliga procedurer på olika nivåer existerar och praktiseras. Vi
vet också att vi inte alls är ensamma om
denna uppfattning.
Som representanter enbart för sig själva eller den egna
arbetsgruppen/myndigheten, kan man mycket väl få höra följande typ av
kommentarer, här hämtad ur Riksantikvarieämbetets
rapport "Den
Europeiska landskapskonventionen - Dags för implementering",
2006: "Man höll heller inte med om att Sverige skulle ligga långt framme när det gäller lokalt deltagande i planeringen. Tvärtom utgör Sverige en starkt centralistisk stat och starka stater lyssnar gärna på starka experter och mindre på de enskilda medborgarna. När myndigheter pratar om förankring så syftar man till att få medborgarna att hålla med om föreslagna beslut. Här har vi snarare mycket att göra föra att bryta expertväldet och se till att få en verklig medborgardialog. " Målet
för studier kring vård, skötsel och planering av landskap måste i och
med konventionens införande (om och när detta sker) vara att dra in
medborgarna själva
i en
landskapsvärdering som inte enbart syftar till att förbättra för de
boende ur ett mer eller mindre uttalat svenskt myndighetsperspektiv m
som boende. Ty,för att tala med NUTEK,
utgör landskapet även en viktig "attraktionsplattform", som
ingen
ensam kan äga, men vars värden idag behöver synliggöras och i
förekommande fall höjas. Gemensamma mål måste således
synliggöras
och kommas överens om tillsammans med olika
aktörer. Ett stort program! Här tycks onekligen behövas både fler och andra typer av forskningsinsatser rörande bl a hur olika boende kan deltaga i landskapspolitiken i syfte att bidra både till landskapets identitet - ett viktigt ord i ELK - och för dess attraktionsvärde, snarast utvecklas. * Svaret på
frågan: "vem, vilka, har
ögon för det svenska
landskapet
- i
klimatförändringarnas och miljöorons tid?" bör alltså
bli: - på tok för få. I en tid när, som Europarådet skriver: "developments in agriculture, forestry, industrial and mineral production techniques and in regional planning, town planning, transport, infrastructure, tourism and recreation and, at a more general level, changes in the world economy, have often damaged the landscapes or obliterated their distinctiveness" - är det förstås
en nödvändighet att ansvaret överlåts på fler. Nedan
nämner vi några olika typer av aktörer som alla anses vikiga
vid
en landskapsvärdering i länder som redan har ratificerat
konventionen. Läs mer:Först ett exempel, från 2004, på hur objektiva kriterier för hur landskapet kan ses och uppfattas inte minst ur skönhetssynpunkt används i Wallonien. Det gäller en motsvarande studie till den här med nödvändighet kortfattade presentationen av den svenska studien. Den har tagits fram under regionalt överinseende samma år som den belgiska staten ratificerade ELK, 2004: "Landskapsbilden av CPDT i Regionen Wallonien: För en uppvärdering av landskapet"/ La perception du paysage par la CPDT de la Région Wallone : Pour une meilleure prise en compte du paysage - Plaquette 4. Studien förutsätter goda kunskaper i franska, något som inte heller bör undervärderas, som medel och för den interkulturella förståelsen även i dessa sammanhang.
Lokal-regionala nivåer
![]() De konkreta landskapet har formats på markplanet under lång tid. Vare sig vi talar om Tavvavuoma och nationalparker uppe i Höga nord eller om Gamla Kockum's i Malmös västra hamn, så är det detta som ska skyddas, förvaltas och planeras enligt Landskapskonventionen. Det är helhetsperspektivet som gäller. Därför handlar landskapsvärdering inte minst om att behålla denna vision vid kartläggningen av "de egna landskapen över hela sitt territorium"... Oavsett vilket område, t ex i
vårt fall södra Sverige och Region Skåne,
som blev högst levande för oss under senare delen av 90-talet och regionala projekt
som tillkomsten av Öresundsbron i ett europeiskt perspektiv (se startsidan), eller vi
diskuterar den lilla stadens
villkor tillsammans med sitt omland som
i Vimmerby
på sydsvenska höglandet, som presenterades i samband med ett Europarådsföredrag
i Sibiu, 2007 - eller om Östergötlands
Län
där vi inte minst lärt känna den tätortsnära
glesbygdskommunens villkor i ett län som dominieras av två
städer som vill växa ihop, så är det Europeiska
landskapskonventionen som
inspirerar och ger helhetsperspektiv. ![]() Idag och för överskådlig framtid står klimatförändringen i centrum. Men oavsett vilka stora förändringar i samtiden och i Europa vi väljer att lägga tyngdpunkten på, så kvarstår behovet i Sverige av en mer gränsöverskridande forskning som verkligen förmår integrera olika administrativa nivåer inom ett land och som förmår överbrygga gamla motsättningar mellan natur- och kulturarv. EU verkar sedan länge för detta, se t ex European Spatial Development Perspective , ESDP, och dess mål, där inte minst det sista visar på kommande starka uppgifter även inom kulturområdet i Sverige:
Dessa fyra mål berör i högsta
grad kulturen och dess roll. Hur kommer den
nu arbetande Kulturutredningen
att bidra till kulturens oändligt många positiva spridningseffekter i
detta perspektiv? Landscape&Citizens
hoppas på en snar ratifcering av
Landskapskonventionen - det kommer att väsentligt underlätta
utvecklingen på lång sikt, tror vi! Linköping - Kinda, Östergötlands Län Sverige
har 21 län och 290 kommuner. Hur ansvaret för dessa på ett
hållbart sätt ska organiseras slösas det mycket bläck på just
nu i kölvattnet på Ansvarskommitténs
slutrapport, och vi
har berört detta ovan på vad vi kallt svensk europanivå:
t ex vårt seminarium i Linköping
sommaren 2006, med stöd av dåvarande Kommitén för EU-DEBATT. Just Landskapskonventionen har mycket information att ge i konventionstext & förklaringar om möjligheterna att även skapa framtida utveckling, t ex ur entreprenörs-, lokalpolitisk och ideell synvinkel - inte enbart i städer utan även mellan stad och land. ![]() © I Kinda har det hittills varit svårt att få förankring för andra idéer än de som redan är - väl förankrade. En sådan är Sveaskogs Ekoparker. Vad är en Ekopark?"En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner.En ekopark är minst 1000 ha stor och minst 50% av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal.I ekoparkerna styr de ekologiska värdena över de ekonomiska." Läs mer på: www.sveaskog.se I kultur- och fritidsnämndssammanhang nämns ibland Östergötland som de täta nätverkens landskap. Det kan ligga en hel del i detta. I varje fall kan konstateras att Östergötlands län fanns på plats när det för några år sedan var aktuellt att välja pilotreginoer i samband med regeringens avsikt att hitta former för en svensk implementering av landskapskonventionen. Se t ex f d kulturminister Leif Pagrotskys svar på en fråga om detta av Anita Brodén, riksdagen 2006. Det finns dock vissa problem. Östergötland kan ibland tyckas ha vissa "toleransproblem", som f ö även känns igen från andra håll när nationella idéer som är mer eller mindre uttalade ska omsättas på lokal.regional nivå... Idag är de flesta utvecklingsansträngningarna i Östergötland dels hårt kopplade till de båda största städerna, Linköping och Norrköping men även till gängse jord- coh skogpolitik. Detta ger spelrum för en debatt med stark ekologisk inriktning men ännu ingen vare sig bredare eller fördjupad diskussion kring begreppet "allmänhetens deltagande" i en regional utveckling och i landskapssammanhang. I en rapport till Riksantikvarieämbetet exemplifieras detta med bilaga 5. Rapporten analyserar problematiken regionalt utifrån en syn på den regionala nivån som "landskapets främsta arena" och den tätortsnära glesbygdskommunen (Glesbygdsverkets definition), till vilken Kinda i Östergötland hör, ses som beroende av en interagerande helheltssyn inom de fyra utvecklingsområdena, angivna i innehållsföretceckningen under rubrikerna: 2.1 Miljö sid 27, 2.2 Ekonomi sid 28, 2.3 Socialt sid 29, 2.4 Kultur sid 30. Eller saxat ur
rapporten: "i Östergötland syns bara ovanligt tydligt vad den bristande balansen mellan ”miljö”- och ”planparadigm” här i landet faktiskt kan ställa till med. Kinda och länshuvudstaden Linköping exemplifierar bara det slags centrum-periferitänkande, som alltför länge ansetts som enda ”naturliga” tillståndet i Sverige. Församlingar, skolor, närbutiker, caféer, föreningsliv, för att inte tala om arkitektur och underhåll – allt för sedan åratal en prekär tillvaro i kommuner som denna, och ju mer ju längre ut från de Kisa och Rimforsa man kommer. Landsbygdskommitténs Aronsborgsseminarium, skriver i januari 2006: ”Konsekvenserna av kommunreformen 1974, då många små kommuner slogs samman, är alltjämt tydliga och värda att beakta. Det finns fortfarande frustration kvar. Många landsbygdsområden var självständiga kommuner före reformen. I dag ser befolkningen därhur den egna bygden kommit i skymundan. Tätorterna dominerar och den politiska debatten gäller regionernas utveckling och framtida roll – man kommer aldrig ’ner’ på landsbygdsnivån”, s 6).xxxi I Kinda är ”stuprörspolitiken” ständigt förnimbar och en potentiell källa till konflikt. Men på grund av både avstånd, gleshet, litenhet och ointresse från övriga samhällets sida vänds sådana konflikter regelmässigt in - mot invånarna själva. När problem uppstår, löses dessa ”naturligt” enligt mekanismerna i Fig I Holism/Reduktionism, (s 11), d v s inte alltid i enlighet med ”good governance”... Självklara och nödvändiga krav som behov av välfärd och behov av hyfsad livsmiljö, eller behov av biologisk mångfald och behov av kulturell basverksamhet ställs mycket ofta emot varandra. Eller värre: efter långvariga revirstrider, har uppgivenheten avgått med segern... Den enda långsiktigt hållbara lösningen jag kan se på detta dilemma ligger på central planeringsnivå. Vad betyder det?" Men möjligheterna anges också i rapporten och bör med tanke på länets redan stora satsningar på ekologiska landskapsstrategier nu mer fokuseras på utveckling av forskningsmöjligheter rörande Landskapskonventionens implementering i helhethetsperspektiv vid Linköpings Universitet. Läs mer om dessa förslag i rapporten. Allmänhetens
deltagande
rörande landskap bör enligt ELK få lov att tolkas
mer av - allmänheten. Både ELK och andra
konventioner - bland dem Europeiska
konventionen om kommunal självstyrelse/Sveriges Kommuner och Landsting tycks oss ge många
nya möjligheter för lokal-regionala
påtryckare
för bl a större insatser för både natur och
kulturarv. Det
handlar ju om, som tydligt framkommer av rapporten till
Riksantikvarieämbetet, att i en tid av ökad konkurrens och
omorientering(ar) av skilda slag, ändå hålla fortsatt fokus på jobb och på
den av NUTEK omtalade s k "attraktionsplattformen"!
Se mer på sidan . Mer gränsöverskridande territoriellt samarbete behövs dock, som kan inkludera fler invånare direkt i fler lokal-regionala utvecklingsarbeten, se mer t ex om Vimmerby, nedan. Kanske behövs även fler direktkontakter från fler personer och företag mellan det lokalt-regionala och Europa i Östergötland? ![]() © Mattias Liegnell, Kisakonstnär och -profil ursprungligen från Södertälje har gjort denna tavla samt haft flera utställningar med stort gensvar i Kisa, huvudort i en landsbygdskommun på gränsen till Småland på ca 10 000 personer. Hans alster borde självklart vara till försäljning på varje lokalt försäljningsställe med självkänsla i Kinda! Så är dock inte fallet idag. Nog är det landskapsbilder som dessa som hjälper till att förmedla en orts unika kvaliteter till både bofasta och besökande! Och som genom lämpligt stöd kan bidra till att skapa en orts genuina identitet och attraktivitet! Leve konstnärens blick på landskapet! I bilden står konstnären nästan exakt på den plats som många Kindabor kommit att se som lite av en symbol för den växande oro och vrede många känner över att det byggda kulturarvet på många håll inte alls tas tillvara... Detta symboliserat av det (ursprungligen) charmiga 1800-talshuset "Arthurs tobak" (nedan),länge rivningshotat men som nu är föremål för intresse från bl Östergötlands läns kulturmiljövårdsenhet. Sent ska syndaren vakna! Se nedan: Rivning hotar 100-årig fastighet . ![]() ![]() © Östgöta Corresponden och Kinda
Kommun. Inte minst på landsbygden förefaller det helt nödvändigt att den gemensamma "attraktionsplattformen" uppmärksammas mer av ansvarsfulla politiker. Även i Sverige finns väl en koppling människa - landskap att vårda?Nedan kan du läsa mer om denna koppling, bl a i Rumänien, m fl länder! Landscape&Citizens
har
under åren 2003-2007 lämnat rader av synpunkter inom ramen för
den politiska vardagen i
Kinda Kommun och regionalt i Östergötland. Läs om den tätortsnära glesbygdskommunen Kinda:
Läs vår lista för lokalt-regionalt politiskt utvecklingsarbete för landskapet i Östergötland:
Läs vår lista för lokalt-regionalt politiskt utvecklingsarbete för landskapet i Östergötland:
...och på vår sida Konventionen och Sverige . Vimmerby Kommun, Kalmar Län I en framtidsblick, som gjordes
2004, när den kommande inriktningen på landsbygdsstödet skulle tas fram
av Jordbruksdepartementet,
gav man Sverige möjlighet till en utveckling enligt flera olika
scenarier fram t o m 2020. Ett scenario, som tycks oss ganska rimligt
för de mera glest liggande kommunerna handlade om att utveckla behoven
av det slags landsbygd, som utlänningar gärna ser som "exotisk" och "vild".
© Photo du
Paysage de
Suède en I, et II Sibiu,
2007. La "spiritualité d'un lieu" fait partie des instruments d'identification du paysage à l'échelle citoyenne encouragée et utilisée par ECOVAST, Austria.
Mellanregionalt
center som det föreslås i Vimmerbys Översiktsplan 2007:
samarbetet
med omgivande kommuner som Kinda, Västervik,
Oskarshamn har stärkts, oavsett att dessa tillhör olika län... Just detta slag finns det gott om på gränsen mellan Östergötland och Småland, där skogen dominerar. En viktig fråga är då den som redan Jordbbruksdepatrementets rapport ställde, nämligen hur även sociala väden skall kunna tillvaratas i en sådan bygd? Är Sverige och svenskarna kanske rentav dömda att slåss för ställningen som Världens Nationalpark nr 1?! Nej. När vi undersökte omgivningarna i samband med ett uppdrag för Europarådet gick det att se hur vissa sådana kommuner redan kämpat länge - och frmgångsrikt - för de sociala värdena inom sina gränser, t ex genom klok liering med någon historisk/litterär/konstnärlig etc företeelse. En sådan kommun och framgångsrik liten stad är i dagsläget Vimmerby. Landscape&Citizens
föreslog i samband med Sjätte Workshopen för ELK i Sibiu, 2007 att
denna stad redan kan göra anspråk på titeln "best example" i den
meningen att man lyckats integrera olika typer av kommuner och
kommundelar inom ramen för en sammanhängande vision om stadens
betydelse för landet och vice versa - en vision som man nu arbetar
efter i sin Översiktsplan. Powerpointpresentationen nedan från Sibiu,
visar väl hur dessa sociala värden ofta måste försvaras och här har
gjort det! Men vad händer om det blir "långbänk" mellan miljö- och
kulturintressena, vilket inte sällan skett, t ex rörande förvaltningen
av den lilla Nationalparken Norra Kvill? Eller mellan centrum och
periferi (= är regionen bortdefinierad)?Vilka modeller finns det då för
att de sociala värdena ändå skall avgå med segern? Om detta diskuterade vi i 2007 års europeiska kulturhuvudstad, Sibiu i Rumänien - med Europarådets Landsbygdsguide som förebild. Bakgrundsmaterialet var inte minst våra tidigare erfarenheter av risker och möjligheter i landsbygdens glesbygder i Sommenbygden, också detta i gränstrakterna mellan Östergötland och Småland. Och även det presenterat i Rumänien , där synen på länsindelningarna tycks mindre strikt att döma av de officiella dokumenten! Läs:
Region Skåne Landscape&Citizens intresse för regionen Skåne går tillbaka till 90-talet, då Öresundsbron kom, och raskt ändrade förutsättningar för alla oss "uppe i Norden". Plötsligt kunde det tyckas naturligt, ja rimligt, att upptäcka andra regioner på andra sidan Sundet, ja rentav ett helt Frankrike, i miniatyr, hitom Sundet! Jämför startsidan och fliken Vad vi vill - .... ![]() © Strövelstorps Byalag, Ängelholm, 2005. Nr 1 Allmänt Nr 2 Den europeiska landskapskonventionen Nr 3 Vad betyder detta regionalt? Nr 4 Varje land bäddar för ELK på sitt vis Nr 5 Varje land anpassar konventionen... Nr 6 Miljön Nr 7 Vilka berörs? Nr 8 ELK:s föregångare i konventionsvärlden Nr 9 Det finns många landskapsdefinitioner Nr 10 Ur ett regionalt perspektiv Nr 11 Skydd, Förvaltning, Planering och Demokrati! Nr 12 Definitioner Nr 13 Landskapet definieras genom sin fysiska form & historia Nr 14 Konventionen är en fransk ost! Nr 15 Alla ska engageras både allmänt och specifikt! Nr 16 Ingen elitism! Nr 17 Regionalt handlar det om integration Nr 18 Alla landskap - överallt! Nr 19 Hur? Nr 20 Historia Nr 21 Idag Nr 22 Landskapspolitikens verktyg Nr 23 Den europeiska dimensionen Nr 24 Regional fördel Nr 25 Regionen som "landskap" - vilka möjligheter? Nr 26 "Landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse..." Landscape&Citizens skryter här gärna med sitt engagemang, därför att landskapet ju även kan vara sådant som identitet och minnen - kopplat till det personliga önskemålet om en utveckling, sedd i ljuset av ett par skånska byars historia... Det blev ett litet föredrag hållet i Ängelholms Bibliotek, vintern 2005, som vi kallade "Örjabäckens vindlande väg mot den Europeiska landskapskonventionen". För att presentera den tog vi delvis hjälp av en tidigare gjord rumänsk presentation av ELK - medan Strövelstorps Byalag och därbakom Länsbygdesamordnaren vid Ängelholms Kommun, Lene Hansson stod för mera näraliggande såväl aktiviteter som idéer... Bäcken har därefter redan samlat sig till en bred "flod" mot samma mål, vilket framkommer suveränt inte minst av det skånska landsbygdsprogrammet, 2007-2013, som nu fötts! Läs mer: ![]()
![]() Yta: ca 240 000 km2 ( halva Sveriges) och ca 80 % landsbygdsområden, Invånarantal: knappt 23 milj inv per km2 : 94 Konstitution: Republik med tvåkammarriksdag Administrativ indelning: 41 judeţe (judeţ: sg för lat judicium: "domare") Rumänien
Europanivå ![]() Det är förstås ingen slump att
Rumäniens bidrag till Europarådets specialnummer, Naturopa 103, Landscape through Literature
helt och hållet upptas av centrallyrik från rumänsk
jord av rumänska poeter verksamma
under 1900-talet - till idag. Landet är rikt på både
berg
och deltaområdet ut mot Svarta havet, sjöar, vattenfall, vindlande
dalar
och kullar, grottsystem, m m. Mycket av dessa naturrikedomar
har på senare år exploaterats långsiktigt inom ramen för en
samarbetsinriktad internationell politik med fokus på såväl UNESCO som
EU. T ex har Donaudeltats Biosfärreservat vars
styrkommitte skapades 1990, erkänts av UNESCO 1990 och EU
(European Council ) 2000. Och under denna tid har man redan
framgångsrikt verkat för skydd och skötsel av det existerande
naturarvet, uppmuntran
av hållbart bruk av naturresurser samt stöd, grundat på forskning av
förvaltningsformer, uppfostran, utbildning och servicesektorer.
Nationalparken i Retezat,
grundad 1935, med certifierat
samarbete med
europeiska PANParks är ett annat av flera exempel på internationellt
samarbete - ett samarbete som sedan 2007 även inkluderar svenska
SLU-Alnarp rörande Semenic's nationalpark. Enligt
den italienska
källan parks.it utgör 5 % av Rumäniens yta skyddat område. CHECK "Rumäner är antingen rika eller fattiga", skriver svenske journalisten Per Albin Abrahamsson, som noterat att där just inte finns någon medelklass i landet utan att de mest välbeställda kunnat uppdatera sig utomlands, varifrån de också kunnat stödja sitt hemland på olika sätt. Det finns alltså i Rumänien ett slags upplyst individualism, som förmodligen till en del grundar sig på språkförhållanden, och som kan kännas uppfriskande annorlunda ur svenskt medelklassperspektiv. Läs mer här om rumänsk landskapslyrik och hur det personliga engagemanget ibland kan bidra till snabba resultat i ett land, som ju närmast är bekant för sin ibland alarmerande fattiga landsbygdssituation. Vid en genomgång under ett
tredagarsseminarium av Rumäniens situation i samband med att Den
europeiska landskapskonventionen trätt i kraft,
i Tulcea, i maj 2004, gavs många prov på det då nyligen ratificerande
Rumäniens önskan att bidra till konventionens genomförande på
den
internationella nivån. Bl a redovisade rumänerna två intressanta exempel på hur kunskaperna om Landskapskonventionen kan förmedlas inom det egna landet: 1) Guide om
ELK:s betydelse för samhällsplaneringen
var ett kortfattat arbete på knappa tjugo sidor, som ändå
lyckades
presentera den begreppsliga basen på ett sätt som gav tydlig vägledning
"neråt". Vi kunde t ex, därefter utan
svårighet överföra
konventionens elementa på kommundelsnivå i bl a Ängelholm. Här
fick engagerade sakkunniga med ansvar för planering och
regionutveckling och/eller t ex högre
utbildning grundläggande förklaringar - samtidigt som konventionen
därmed blev bekant på lokal myndighetsnivå "då det är på dessa
det
ankommer, i överensstämmelse med Konventionen, att ta initiativ för att
återställa nedgångna landskap och att skapa nya, av konkret betydelse
för invånarna." Texten -
uppenbarligen skriven av en eldsjäl - tar sig även tid att foga
in Landskapskonventionen i sitt sammanhang av
Europarådets över flera decennier värnande av "arvsfrågor" (eng
"heritage", fr "héritage"): - Konventionen i Paris ( 1954) om kulturarv - Konventionen i Bern ( 1979) om naturarv (el ekologiskt arv) - Konventionen i Granada (1985) om arkitektoniskt arv - Konventionen i London (1969-1992) om arkeologiskt arv Guiden
utgår dessutom på ett självklart sätt från både ESDP,
EU:s initiativ för regional hållbarhet, 1997 och Guiding
Principles, Europarådets
motsvarande rekommendationer från år 2000. Sammanfattningsvis är man
helt klar över att det i Europa förekommer skilda
landskapsbegrepp, en
diskussion som kan sammanfattas med de ord, vi i Sverige kan känna igen
från Riksantikvariämbetets stora höstmöte 2006 under rubriken
"Landskap. Delar och helhet": "landskapet i egenskap av territorium skiljer inte mellan olika delar av av territoriet: det är förbundet med problem som gäller för hela territoriet, snarare än med avgränsade delar av detta..." Det är en tydlig guide, som visar att den gamla kommunistiska staten Rumänien även efter kommunismens fall fortfarande - men helt öppet inom ramen för EU-logiken - styrs av uppifrån kommande planeringsprinciper. Se även i detta avseende norrmannen Audun Moflag på sidan Konventionen och Sverige 2) Ett annat exempel var att man redan vid detta möte presenterade en rumänsk översättning finansierad genom rumänska Transport, byggnads och turismdepartementet av en även till svenska översatt landsbygdsguide: European Rural Heritage Observation Guide. Denna handbok har sin grund bl a i det internationella projektet 1999-2000, "Europe a Common Heritage" . Se mer nedan. Att Europaintresset håller i sig i Rumänien visar den Sjätte Workshopen kring ELK i september 2007 i Sibiu. Detta möte gav bland annat syn för sägen när det gäller vikten att i tid implementera sådant arbete, som också är av framtida betydelse i det europeiska utvecklings- och forskningssammanhanget. Den europeiska landskapskonventionen hör i högsta grad dit. Den rumänska kulturutvecklingen i dess helhet, visar oss ett land, där både identitet och individualism ges möjlighet att frodas och utvecklas tack vare ELK. ![]() © Casa de
Presă și Editură Tribuna, 2007 "The Soul of the Village Child, rest your hands on my
knees. I believe eternity was born in a villiage. Here, all thought has slowed down, and your heart throbs more slowly, As if it didn't beat in your chest, But deep under the ground, somewhere. Here is where your thirst for redemption is cured And if your feet have bled, you sit on a mound of clay. Look, it's evening. The soul of the village flutters above us, Like a bashful fragrance of freshly cut grass, Like smoke tumbling down from thatched roofs, Like kids playing on tall tombs." Lucian BLAGA b 1895 GHID
de vorificare a patrimoniului rural / Guide för valorisering av
landsbygdsarvet, 2007 föreligger nu i lättillgänglig
pocketform och har
en omfattande suggestiv illustration och en direkt tillgänglig stil.
Detta för
att vara tillgänglig för alla som
vill vara med om att bygga framtiden genom
sund återvinning av gårdagens arv... Målet är att tillmötesgå
regionerna med dess mångfald av kulturarv. Rumänien är
nämligen även fyllt av minoriteter, som man här
vänder sig
till utan diskriminering. När de rumänska ansvariga för
den europeiska Landsbygdsguiden, arkitekterna Michaela Gafar och Emil Retagan,
den senare vid Bukarests universitet, skulle berätta om den
nu
färdigställda
och nationellt anpassade slutversionen, i Sibiu, så
låg betoningen kanske snarare på individen än på
gruppen,
eller kanske
snarare: den upplysta gruppens ansvar inför den i dessa
frågor ännu inte så upplysta
allmänheten, bland dem skilda samhällsföreningar på landsbygden,
byalag, etc: "Mitt i vardagens tumult och i händerna på miljöförstöring, konkurrenssamhälle och show-biz, med permanent för lite tid och därtill slav under en tid som genom sin starka informiseringsnivå riskerar att göra dig annonym som individ och reducera dig till en i en folkmassa - så har den moderna människan och isynnerhet då stadsbon, ett nytt behov att lära känna sin hemort. Vi finner honom därför på jakt efter sitt ursprung, åter i hembyn, där han nu på nytt står full av förhoppningar: i det förlorade paradiset, det idylliska hörnet på jorden, det som konstnärerna så ofta lovordat för dess livskvalitet... Mot denna moderna men trängda och nostalgiskt tillbakablickande stadsbo ställer Gafar sedan landsbygdsvärlden i sitt land: "Tyvärr, han har ingen aning om vilka problem dagens landsbygdsvärld numer stångar sig blodig mot: ett jordbruk på nedgång, flykten från landsbygden, arbetslöshet och åldrande befolkning, fattigdom, ingen känsla för gemensamma värden längre. Därför måste vi nu skapa förutsättningar för en mer hållbar landsbygd. Och därför kan 'valoriseringen' av landsbygdens arv ses som en idealisk startpunkt för att iscensätta vissa principer för hållbar utveckling... " Läs mer:
Nationell nivå "Home Was it a place or a time? The universe boarded by trees A profusion of bars Giving meaning to the emptyness Marking its edges Between earth and heaven. Then, the bars became My own ribs Bordering the same emptiness: A place or a time." Ana BLANDIANA f 1942 The Sun of the Beyond " 12.08 East of Bucarest",
"Herr Lazarescus död", eller
Guldpalmsvinnaren i Cannes 2007 "4 månader, 3 veckor och två
dagar".
Tre fina exempel på utmärkt aktuell filmkonst - och kanske ett exempel
så gott som något på samband mellan olika kulturområden, som tenderar
att förstärka varandra... Det finns knappast någon anledning att tro att frihet på det individuella och medborgerliga området inte även skulle avspegla sig i den landskapsbild vi omges utav och omger oss med. Landscape&Citizens menar efter två arbetsresor till landet på inbjudan av Europarådet, att i jämförelse med Sverige har man i detta land valt att mer tydligt integrera landsbygdsutveckling och deltagande i landskapsutvecklingen genom officiella informationskampanjer på nationell nivå - kanske mycket tack vare att ratificeringen gått hand i hand med framtagandet av det handboksmaterial, som med starkt fäste i Landskapskonventionens vision, fungerat som viktigaste "korsett" för utvecklingen... Bild till vänster: © Cultura&turism.ro. - en kulturarvstidskrift. Tidskriften behandlar bl a staden Vaslui, i Moldavien. Det kan även ses som exempel på en landsortsstad med vars kulturarv får följa med "i tiden". Stadens historia i samband med förre diktatorn Ceausescu's fall 1990 ( kl 12.08?) har sedan skickligt utnyttjats av producenten bakom den även i Sverige under 2007 aktuella filmen 12.08 East of Bucarest. Lokal-regional nivå ![]() © Friluftsmuseet i Sibiu (ovan och nedan), transsylvanien. Här finns en myckenhet av skog men ändå anges "människan, naturen och historien" vara centrala. Kanske något att studera vad gäller svensk landsbygdsutveckling... Vår
resumé från olika nivåer gör inte anspråk på att vara uttömmande.
Därför nöjer vi oss här med följande exempel på vad som skulle
kunna ses som en "inklusiv" landskapsvärdering av rumänsk typ
på lokal-regional nivå. Det är hämtat från förra
årets
kulturhuvudstad Sibiu,
som även ingår i en administrativ judeţ
med samma namn. Här ligger Astramuseet i stadens utkant, vars
chefsforskare Corneliu
Bucor med
stor systematisk inriktning delar in syftet med ett
friluftsmuseum
- i en stad på runt 100 000 invånare - i följande fem förklarande teman
med pedagotisk syftning gentemot allmänheten:
Perspektivet
tycks alltså både uttömmande och lätt encyklopediskt
- men
får en synnerligen praktisk "humanistisk" och "historisk"
användning, om man betänker att det här använts för att ,
framgångsrikt, promovera en viss stad, i detta
fall 2007 år europeiska kulturhuvudstad, Sibiu. I en broschyr " La civilisation populaire roumaine - fondement de notre identité ethnoculturelle / Rumänsk folkkultur - grunden för vår etnokulturella identitet ", 2007 gör han inledningsvis följande konceptuella förtydligande, som i varje fall visar på ambitionen att "täcka in" en så stor del av den rumänska landsbygdsverkligheten som möjligt i ett perspektiv där denna "möter" staden: " La problématique des valeurs
culturelles qui définissent l'identité éthographique
d'un peuple, caractérisé par excellence les éléments qui structurent
le système du patrimoine culturel national, identifié par la
civilisation traditionnelle. il y a plusieurs traits dichotomiques à
travers lesquels le type de civilisation spécifique d'une ethnie est
identifié au niveau culturel-historique : stable ( sédentaire)
ou mobile (nomade,
migratoire), agricole
ou pastorale
: passive
(répétitive) ou active
(évolutive) ; traditionaliste,
ou moderniste ; technique
ou artistique.
" För oss i Sverige visar kanske exemplet fr a att det kan/bör finnas ett slags samtidighet mellan landsbygds- och stadskulturer, så att de används komplementärt för att gynna hela landet. Så här betecnas i varje fall huvuddragen i stads- och landsbygdsvärlden enligt ASTRA-chefen i Sibiu: " Stadsvärldens kultur (el, som
man gärna kallar det i dessa trakter, "civilisation") - Såväl feodal som modern struktur.. - Modernitet... - Kommers... - Aktiv anda... - Framsteg... - Multikulturalism... - Specialiserad teknisk produktion... - Utvecklade tekniska system... - Naturlig energi (hydraulisk och vindenergi) - Västorientering (Occidentalism) - Skriftlig kultur " Landsbygdsvärldens kultur (el "civilisation") - Starka beroendestrukturer... - Arkaisk anda... - Självstyre - Passivitet... - Nyhetsvägran... - Monokulturalism... - Ålderdomlig teknik utan specialisering...- Arkaiska tekniska system... - Mänsklig och animalisk energi...- Östorientering (Orientalism) - Muntlig kultur... Landscape&Citizens
har i andra sammanhang på denna webbsida konstaterat att det finns
viktiga språkliga
skiljakigheter i uppfattningen av stad respektive land i Europa. T ex
så översätter broshyren som föreligger i rumänsk, fransk och engelsk
form, ordet kultur med "civilisation" enligt mellan- och sydeuropeisk
tradition. Läs
:Betyder detta att vi kan slå oss till ro med en traditionellt "svensk" tolkning av landsbygdens kultur, som inte behöver närmare studeras i Sverige? Eller finns det anledning till intressanta om- och nytolkningar i ljuset av vårt medlemeskap i Europeiska Unionen? Inte minst dessa frågor väcker Landskapskonventionen, som bland mycket annat även har viktiga språkligt-civilisatoriska dimensioner, som kan vara av intresse att känna... Först nyligen lär en doktorstjänst om "jämförande landsbygdsutveckling" ha inrättats i Uppsala. Vi anser att den behövs på fler ställen i Sverige - även tvärvetenskapligt! Det räcker inte längre med "tystnadens kultur" när det gäller stad-och-land... Nedanstående
förslag i slutet av vårt anförande om Landskapskonventionen
och
Sverige i Tulcea, Rumänien (här i engelsk översättning från franskan) : "I would like to finish by pronouncing a wish for common future projects with our Romanian hosts these days. We should work together! In Sweden we developed a national discourse – I told you – that was based on some slogans that seemed very important to us indeed when entering the EU, together with Finland and Austria, in 1995, and those slogans have since become important in other countries as well: environment, gender equality, democracy. Today, ten new states have just entered and other countries, like Romania, are preparing themselves to do so. It has been said and demonstrated these few days: new slogans will presumably take on in years to come: Which ones? Freedom? Or Sovereignty? Or Independence? "
Nästa land... |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Info: Landscape & Citizens |
Senast uppdaterad: 08-03-14 - 12-03-05 © Design: GMS Ord & Mening 2006 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||