Landscape & Citizens

Karta & verktyg...

12-03-05

Det finns redan finansierade, viktiga verktyg, t ex en ny avhandling om hur kulturarv ( och rimligen landskap) kan finansieras

"Ger man pengar är i regel någon form av synlig bekräftelse viktig"

"Heritage funding in Sweden has stagnated due to weak emotional and financial accelerators, which means built heritage is at risk of falling into decay. The suggested contribution of this inquiry is the exploratory analysis of the mechanisms behind heritage funding including its accelerators, hence introducing new terminology into building conservation instigated by the idiom of economics, which could ease future strategic planning of heritage funding", writes Architect I Pålsson-Skarin in a these, 2011, called A Finance Model for the Built Cultural Heritage - Proposals for improvements of future Heritage Economics

Ingela Pålsson-Skarin kunde ha tillagt att insatserna från den ideella sektorn i form av pengar eller arbete är kraftigt underbelönade - och dessutom osynliggjorda - idag. Intresserade, bekymrade och aktiva människor som ser problemen och har delar av svaren får närmast betala för sin skaprsynthet - den är allt annant än välkommen... För hela det svenska samhället viktiga behov, som att ta till vara gamla byggnader och låta dem smälta samman med omgivningen istället för att kontinuerligt "uppdatera" livsmiljöer med kollektiv kulturminnesförlust som följd, negligeras. Och hur var det med jobben, som skulle skaffas fram???

Det är - och Skarin pekar på saken - en gammal historia som observeras regelbundet i Sverige om och om igen. Vittnesbörd: Scrolla neråt på denna sida!
Men inget händer.
Som hon skriver vidare i sin synopsis till avhandlingen :

Stelbent finansiering utarmar svenskt kulturarv Tvärtemot den svenska självbilden, satsar Sverige förhållandevis lite pengar på kulturhistoriska byggnader. Det hävdar Ingela Pålsson-Skarin, arkitekt och forskare i byggnadsvård som i en ny avhandling granskat hur olika länder finansierar sina restaureringsprojekt. En förklaring är att staten har monopol på kulturarvsfinansieringen. Genom sitt agerande förhindrar staten andra initiativ från att blomstra ut. – I Sverige är de ideella och privata initiativen nästintill obefintliga. Fast företag och privatpersoner egentligen vill bidra! I övriga länder i studien strävar man däremot alltid att få till en privat- statlig samverkan", säger Ingela Pålsson-Skarin.--- "Lagstiftningen är också en bromskloss. Donationer till renoveringar är skattebelagda och inte avdragsgilla. Knappt något land i Europa har samma restriktioner. Att bilda stiftelse är ingen lösning, eftersom sådana inte får skattelättnader för kultur. För att underlätta , resursplaneringen inom kulturarvsekonomin har Ingela Pålsson-Skarin dock inte fördjupat sig i politiska styrmedel ( Det har däremot denna sida, not från L&C). Däremot har hon benat ut och förtydligat kulturarvsfinansieringen emotionella och finansiella drivkrafter. Ökade finansierings- och besparingsmöjligheter analyseras, idag och i framtiden. Förhoppningen är att hennes modell kan bidra till att förbättra dialogen mellan beslutsfattare och finansiärer."

Som sagt, karta och verktyg behövs, av mångahanda slag, när vi diskuterar landskapsvärdering enligt den Europeiska Landskapskonventionen! De vi inledningsvis presenterar här berör Sveriges (men även andra länders yta), där det unika med vårt land ur Landskapskonventionens synvinkel är vårt låga befolkningstal. Hur möter man detta i lagar, deltagandeprocesser och mycket annat som påverkar den demokratiska utvecklingen över stora territorier - som det svenska? Här behövs såväl goda kartor, hyfsad kompass - och bra medhjälpare!

En kartläsare som länge funnits med på vägen heter Arhur Spiegler och är grundare av organisationen ECOVAST, i Österrike:

ECOVAST har satt upp tio enkla punkter för landskapsvärdering: följ dem här i en "kollegieanteckning" från våren 2004!!!:

Det handlar om ett fullödigt men enkelt verktyg för landskapsvärdering på lokal medborgarnivå av denna internationella NGO (non-governmental organization). Organisationen vänder sig till alla europeiska länder, som intresserar sig för förbindelserna stad-land ur ett konventionsperspektiv. L0C föreslog den som modell för Leader+Sommenbygd för flera år sen i Östergötland på gränsen till Småland (bild härunder).

Läs även mer om detta användarvänliga verktyg här:

ECOVAST Landscape Identification: A guide to good practice, 2006.

Mer: EUROPARÅDET Europeisk Guide för landsbygdens arv, 2003-2008

Upp

Ofta anlägger svenska företag och myndigheter vidast möjliga globala perspektivet vid betraktande och analys av den omvärld i vilken Sverige är en del. Är kanske perspektivet gärna för vitt från svensk horisont?

Landscape&Citizens betraktar Norden och Sverige ur ett genomgående europeiskt perspektiv - med följder på den globala nivån.

Vilket betyder att vi ibland kan vilja vidga perspektiven utöver de brukliga.

På en sida där den Europeiska landskapskonventionen står i fokus menar vi att detta synsätt inte behöver försvaras.

Kartan till höger visar utbredningen av särskilt skyddade naturområden och andra områden (s k "nationalparker, och andra namngivna områden, platser eller monument" i Norden och - i Balticum, även känd som BSR, Baltic Sea Region.

Ytterligare ett mycket viktigt verktyg som, om man så vill, kan ses som själva basen för de båda andra om vi talar om ett enskilt land, Sverige, och om den regionala profileringen inom ett sådant land, är Det skånska landsbygdsprogrammet. Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, 2007.

Upp

Nedan finner du vårt material från den långa vägen mot en svensk ratifikation av ELC: Rapporter & beslut från början av 2000-talet...

Invånare: 800 miljoner européer!

Europarådet

Vi européer i Sverige och i övriga Europa har länge haft landskapet i fokus, t ex inom konst och litteratur. Fliken på denna sida, Den europeiska landskapskonventionen, är en storslagen vision som försöker visa hur landskapet även organisatoriskt, i och med denna konvention, blivit ett nytt stort europeiskt samarbetsprojekt - samt hur detta hänger ihop med oss alla.

Detta arbete fortgår på ett sätt, vilket borde få större genomslag i svensk kultur- och utbildningsdebatt på Europarådets båda huvudspråk franska och engelska. Tack vare dessa två språk med deras långa och delvis olikartade betydelse för den samlade europeiska utvecklingen sätts människan i förgrunden på ett vis, som hon annars långtifrån alltid tilldelats i vårt karga Norden.

För landskapets del innebär detta långvarigt fokus på hållbar, såväl naturlig som kulturell och social utveckling. Landskapet utgör inte minst en oumbärlig kulturell aspekt av mänsklig verksamhet, som genom att människan ges ansvar för sitt kulturarv kan fostras in i både mer demokratiska och mer ansvarstagande förhållningssätt gentemot det övriga samhället.

Idag när klimatförändringarna och möjligheterna att genom dem skapa en långsiktigt hållbar bättre miljö, ska vi inte glömma dessa centrala aspekter i de franska och engelska grundtexterna av konventionen: de hjälper oss att inte enbart på förlegat vis vräka oss i skuldkänslor, utan även att känna en stigande glädje över att här som individer och samhällsmedborgare tilldelas nya rättigheter för en ny tid. Det är genom dem som vi även som humanistiskt orienterade svenska medborgare i ett svenskt landskap långsiktigt kan göra nya avtryck i "landskapsmiljön" och förhålla oss såväl individuellt som socialt till en landskapsbild vi människor ändå alltid varit medskapande i på ett eller annat sätt.

"– the right landscape is the intersubjective
landscape on which we
have opinions and to which we can
attribute values. It is beautiful or
degraded, depending on the criteria
as agreed upon within specific groups
related to the landscape. In fact the
word landscape in its German (Landschaft),
Dutch (landschap) or Swedish
(landskap) expression refers to the
organisation of a group of inhabitants.
The right landscape is the
domain of action groups and NGO’s,
but also of politicians. "

Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket, S
Bas Pedroli, Alterra Wageningen, NE

Denna rikedom av kulturella och identitetsmässiga referenser som människor i olika länder skapar geno

m sin litteratur och sitt landskap framkommer i nr 103 av Naturopa, en tidskrift som utges av Europarådet.

Här kunde man t ex redan 2002 läsa en artikel av bl a Ebbe Adolfsson, ansvarig tjänstema för konventionen på Naturvårdsverket och en holländsk forskare, Bas Pedroli, vilka tidigt visade på helhetstänkandet i den nya konvention, som Sverige då just undertecknat ( 22 februari 2001).
Artikeln står i nummer 98 av Naturopa, som du ta del av i sin helhet nedan på engelska: det är helt ägnat Landskapskonventionen. Läs ett utdrag ur deras artikel under bilden till vänster.

Fast nu har redan sex år gått efter undertecknandet. Med ett och ett halvt år kvar tills dess att Sverige ska ta över ordförandeklubban i EU efter Slovenien, Frankrike och Tjeckien börjar det bli läge för både vidare information och vidare aktion...

Svenskarna bör upplysas om att en konvention finns och vilka intressen som gör att undertecknandet dröjer - respektive gjort att man förhoppningsvis snart kommer att ratificera!

Under denna flik, Landskapsvärdering, har Landscape&Citizens tänkt samla ett flertal europeiska exempel på kartläggning och värdering av landskap enligt konventionen, som vi kommit i kontakt med. Vi menar att det är av intresse för såväl beslutsfattare som forskare och företagare, nu och inom närmaste framtid. Nedan material om själva implementings/ratificeringsprocessen från skilda perspektiv.

Läs mer:

"Den Europeiska landskapskonventionen. Dags för implementering!" av Riksantikvarieämbetet, 2006
"Berätta om Landskapskonventionen nu!", Kommittén för EU-DEBATT, 2006
24 har ratificerat men inte Sverige, Kommittén för EU-DEBATT, 2006
"Landscape, a growing concern" av Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket och Bas Pedroli, Alterra Wageningen, 2002,
Naturopa, no 98 (hela numret), 2002

Upp

Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet - CEMAT

"Vad är landsbygdsarvet?

Landskap som mejslats fram under århundradens lopp av människor som haft sin utkomst av landet och mer generellt, exploatering av naturtillgångar. Byggnader som formar det som kallats en landsbygdens arkitektur, oavsett om dessa återfinns samlat eller inte (byar, orter, isolerade hus och byggnader).

Lokalprodukter, som anpassats till lokala levnadsvillkor och behov hos dem som framställt dem. Tekniker, redskap och kunskap, som möjliggjort kreativitet och fortfarande är oundgängliga för bevarande, restaurering, förädling och modernisering med respekt för designlogik och estetik i byggnader/miljöer/landskap i dess helhet. Dessa tekniker kan därmed betraktas som symboler och kulturbärare i vid bemärkelse.

Ändå kan vi inte tala om ett landsbygdens arv utan att peka på två uppenbara fakta. De människor som nyttjar landsbygden, lever av den och ofta haft en avgörande roll för att landsbygdens tillgångar fortlevt, blir mer och mer medvetna om detta som en helhet som tillhör dem och ger uttryck för det. Samtidigt uppfattas landsbygden och det arv den representerar och omfattar även som en tillhörighet och en hemortsrätt för alla, och detta gäller i lika hög grad dem från städer och dem från landsbygden.

Isac Chiva

”En politik för det kulturella landsbygdsarvet"

Rapport till det franska Kulturdepartementet, 1994."

Landscape&Citizens har åren 2005-2008 utifrån en unik kontakt med just Europarådet lagt fram viktiga argument, bl a i samband med ett seminarium anordnat av Riksantikvarieämbetet, "Landskap, hälsa, friluftsliv och turism", för varför denna Landsbygdsguide också bör komma ut på svenska. Boken förekommer i olika varianter och anpassningar på franska, engelska, polska, rumänska samt italienska och spanska. Argumenten är dessa:

landskapet (inklusive "designlogik och estetik i byggnader/miljöer/landskap i dess helhet") har redan förespråkats i liknande termer av bl a Riksantikvarieämbetet ,
svensk regional utveckling (denna har redan presenterats sammanhängande av Ansvarskommittén i dess slutrapport, inklusive synpunkter på denna, som visar att önskemålen om större medinflytande i samhället har brett stöd,
medborgarinflytandet ,
Sist men inte minst har Guiden ett avgjort intresse för olika utbildningsprojekt i anslutning till den Europeiska Landskapskonventionen, såväl regionalt (LEADER+) som inom svenska universitet och högskolor, där den har en given uppgift att fylla när det gäller landsbygdsforskningen i Sverige och andra länder.

Mycket mer information nedan och under fliken Konventionen och Sverige!

Läs mer:

Upp

Invånare (ung siffror):
DK : 43 093 km², 5,5 miljoner , monarki
N : 386 985 km², 4,5 miljoner, monarki
S : 449 964 km², 9 miljoner, monarki
FIN : 338 146 km², 5,5 miljoner, republik

Danmark-Norge-Sverige-Finland

Att samla ihop dessa fyra nordiska länder under samma "hatt" kan möjligen tyckas respektlöst...

Dock ser man ju på detta sätt lätt hur vår gemensamma nordiska region skiljer sig från andra områden i Europa genom faktorer, som i hög grad har med utsträckning och befolkningstal att göra. Dessa är ju de allra viktigaste påverkansfaktorerna för landskapet över tid...

"Forslag til videre nordisk samarbeid og oppfølging:

1. Involvering av befolkningen i kunnskapsdeling, verdsetting og
planlegging.

• Samhandling fagfolk-
befolkningsgrupper
• Hvordan skape engasjement?
• Hva er effektive prosesser?

2. Metodeutvikling for
landskapskartlegging
Landskapsregioner, -typer og -rom

• Utveksling av erfaringer
• Samarbeid om videre metodeutvikling?"

Sand, Norge, 15 septemer 2004

Det är angeläget att verkligen ta in olika röster i kören av röster som under lång tid sökt tänka sig in i hur Landskapskonventionen i Sverige skulle kunna se ut.

Ett par röster som sticker av genom sitt genomgående nordiska perspektiv är norrmännen Even Gaukstad och Gaute Sonstebo i sin stora rapport utgiven av Nordiska ministerrådet, 2003: Nordens landskap.

Det territoriella grundmönstret har också tagits fram av Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket i ett inlägg i Europarådet om den geografiska särarten i Sverige i samband med en konferens vid Landskapskonventionens ikraftträdande.

Ytterligare ett inlägg med liknande utgångspunkter - denna gång ur ett upplyst medborgarperspektiv - gjordes på en europeisk konferens om "Landscape and spatial planning" i Rumänien samma år, 2004: Swedish Landscapes. Båda föredragen visar hur olika medborgargrupper med fördel kan delta i kartläggningen av territoriella förutsättningar, detta givetvis inte minst för att säkra konventionens demokratiska upplägg. Nedan ett utdrag ur den senare. Detta föredrag finns även tillgängligt i bokform i Europarådets Landscape and spatial planning series på www.coe.publications.int

"Our countries and landscapes have very few inhabitants compared to the European continent. Although urbanisation accelerates, as everywhere in Europe, only a few per cents of the territory are really concerned (apart, probably, from Denmark). These few facts: nature and landscape that are largely unexploited, in the north: one of the last wild life territories of the whole continent, plus a great variation of agriculture with highly visible effects on the landscape, all make up for a vast and resourceful region. For my part I have lots of gratitude towards the Council of Europe and through it the Nordic Council – the first for the European Landscape Convention, the second for the Nordic Landscape Study, because they both give us an impetus to find a more functional place, together, in a 'Europe of Regions'."
I september 2004 träffades chefstjänstemän i de nordiska länderna i Sand i Norvège för att enas kring det fortsatta arbetet med konventionen i Norden. Resultatet kan avläsas i deras Implementering av den europeiske landskaps-konvensjonen i lokal og regional planlegging i Norden. Texten innehåller bl a en redogörelse för hur man kan gå vidare utifrån Gaukstad/Sonstebo. Läs ett utdrag, till vänster!

Under 2007 har de nordiska myndigheterna även enats kring ett myndighetsnätverk dem emellan, läs mer på www.raa.se.

Idag har alla nordiska länder utom Island (som inte heller har undertecknat konventionen) och Sverige, ratificerat ELK. Debatten om regionutvecklingen har kommit igång, både mer allmänt - läs t ex en artikel ur upplyst företagarperspektiv i tidningen Metro, 2008!

En annanhögst intressant artikel är utgiven inom ramen för EU:s projekt Structural Change in Europe av Hagbarth Publications av Ole Damsgaard & Kaisa Lähteenmäki-Smith, Nordregio (Nordic Centre for Spatial Development), Stockholm. Här endast några utdrag ur en artikel som verkligen förtjänar att läsas i sin helhet, liksom även en artikel om svenska regionalt verksamma kulturaktörer i samma nummer:

"Partly driven by globalisation and intensified international competition, neo-liberal ideology is gaining ground across the nordic countries." (---) A "shift from 'regional equality' to 'regional competitiveness and innovation' can be seen to have taken place." (---) Yet the nordic reality has increasingly led to disillusionment: the role of the public sector is seen as excessive, while the degree of innovation is seen as beeing increasingly stymied by the low level of entrepreneurship and the inflexibility of the public sector. Change is called for (---) There are indications that seem to confirm the idea that the regional level needs to be perceived in a new light. This includes 'regionalism' as far as the regional and local levels themselves are seeking to achieve empowerment through a more bottom-up process of mobilisation."

Läs:

Johan Staël von Holstein: Metro, 2008
Towards new Regionalism in the North, 2007
Landskap i svensk rätt, 2007
Ansvarskommitténs slutrapport (engelsk sammanfattning), 2007
Swedish Landscapes II, 20 september 2007, Sibiu, 2007
Nordiska Ministerrådet : En rikare framtid, 2006
Tidningen NU: Nordism: Alliansen behöver en grön politik , 2006
"Kan bidra till att skapa arbetstillfällen;", 2006
Strasbourg: The Role of Training (program), 2005
Strasbourg: Strategies... by Audun Mofla, 2005
Strasbourg: The Role of Training (rapport), 2005
Utdrag av Gukstad/Sonstebo: Nordens landskap i Sand, Norge, 2004
Swedish Landscapes I, 2004
Adolfsson : Sweden, 2003
Nordiska ministerrådet: Nordens landskap och ELC ,(hela), 2003
Nordiska ministerrådet: Nordens landskap och ELC, (folder)2003
Allmänhetens deltagande, 2003

Läs dessutom mycket mer om vår spännande samtidsutveckling under fliken Konventionen och Sverige.

Upp

Ca 20 inv per km²
Konstitution:
Monarki med enkammarriksdag sedan 1976
Administrativ indelning: 21 Län

Sverige

Europanivå

Nationell nivå

Lokal-regionala nivåer

Europanivå

"Sweden is not only the classic example of the interventionist Scandinavian welfare state and 'folkhem', but is also among the best examples of 'agentification' in the public sector, which has in many cases led to difficulties in co-ordination and efficiency problems."

De mycket starka orden är hämtade från Nordregio i en internationell publikation ovan. Andra har, som du kan läsa om på denna hemsida - se sidan Sverige och landsskapskonventionen - utifrån andra erfarenheter men knappast mindre giltiga, kunnat konstatera ungefär detsamma.

Landscape&Citizens har sedan 2003 på olika sätt visat på vikten av europeiskt samarbete i många lokala och reginala frågor. Detta är som vi visar bl a utifrån exempel hämtade från olika lokala-regionala erfarenheter i hög grad även ett medborgarintresse idag. Läs mer om detta nedan!

Klicka på bilden så kommer en svenskspråkig presentation!

Vare sig vi talar om Sydost- eller Sydsverige täcker vårt perspektiv Sverige. I spåren av Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet, kan konstateras allt som inverkar på bilden av landskapet, även i Sverige - humanistisk approach, infrastruktursatsningar, utvecklingen stad-landsbygd, skapande av nya jobb med anknytning till landskap, etc. De är alla viktiga bitar i genomförandet av Landskapskonventionen!

Det territoriella perspektivet eller själva regionutvecklingen, torde rimligen inte vara det minst viktiga i ett land, som är det fjärde största i Europa i kvadratkilometer räknat och där fortfarande, hur vi än talar om saken svensk och svensk emellan, endast en av fyra invånare lever i någon av våra tre storstadsregioner. För att komma till rätta med de problem som dessa förhållanden skapar ur det vidsträckta men ytterst glest befolkade landets perspektiv, behövs kunskaper, som hjälper oss att bättre ta till vara erfarenheter av landsbygdsutveckling under vitt skilda förhållanden på andra håll. Klicka på bilden till vänster.

Det handlar helt enkelt om att använda sig av "best practices" från olika regioner, även avlägsna, i syfte att bättre utveckla landets samlade landskapsresurser maximalt. Här krävs både ödmjukhet och öppenhet. År 2005 ställde den norske arkitekten och planeraren Audun Moflag frågan på sin spets så här i ett föredrag i Europarådet: "Vem åtar sig att ge politikerna deras utbildning?" Se sidan Konventionen och Sverige/Sverige & Europarådet.

Det finns många vittnesbörd om att stora kommuner samarbetar med stora på sätt som fortsätter att skapa vitt skilda "banor" för städer och landsbygder i vårt land. Ansvarskommitténs förslag, februari 2007, tycks därför representera något helt nytt, som faktiskt redan intensivt efterfrågas på många håll...

År 2006, organiserade vi tillsammans med en liten ideell lobby-förening i Kinda Kommun (10 000 inv), Folkpartiet i Linköping samt Kommittén för EU-DEBATT, ett seminarium med EU-koordinatorn Torbjörn Conon, internationell handläggare vid Sveriges kommuner & landsting.

La région fut au centre d'un séminaire à Linköping, Östergötland, le 7 sept 2006

« Vad är en region?
Vad innebär globaliseringen för regioner?
Vad gör en region konkurrenskraftig?
Exempel på framgångsrika strategier/regioner.
Förhållandet mellan stad och land.
Östergötland i Europa. »

Frågor som både ställdes och besvarades av Torbjörn CONON på Landscape&Citizens's seminarium:

En attraktiv Östgötaregion - där
stad-och-land är med på tåget?

Linköping den 7 september, 2006

www.eudebatt.se

Conon visade i en PPT, som du kan ta del av här, hur inte bara kunskaper, varor och idéer behövs för att skapa en region som verkligen kan bli konkurrenskraftig - något som ju redan länge har diskuterats. Han tog även upp de betydligt mer subtila resurser, som ofta glöms bort av olika skäl, och som det är högst väsentligt att känna till och börja repektera:
människornas livsmiljöer, naturresurser och överhuvudtaget idéer i vid mening...

I ett samhälle som låter sig nöjas med att ge något till varje grupp - men inte på att stimulera en allmän debatt - gärna hämtad från flera språkområden - var dessa påpekanden ännu viktigare...

Montreal, Finland, Glasgow och Emilia Romagna var Conons exempel på "best practice" - allt här med särskild adress: "Östgötaregionen"...

Landscape&Citizens använder - liksom 2003 några regionala beslutsfattare från ÖSTSAM i Östergötland på resa i Italien - på denna sida exempel från olika svenska regioner, där olika mer eller mindre "best practices" håller på att utvecklas. Läs exemplet Vimmerby och slut i powerpoint !

I "best practice"-regionen Emilia Romagna har man, sade Conon:

Satsat på kultur
Låtit det kommunala samarbetet vara nyckeln.
Kommunerna har nätverkat…
…samtidigt som de specialiserat sig.
Resultaten är en region med många olika spännande kulturaktiviteter.

Läs mer :

Towards new Regionalism in the North, 2007
6^e Workshopen för Landskapskonventionen i Sibiu text, PPT-presentation I, II, 2007
Ansvarskommittén: smf, engelska, 2007
En attraktiv Östgötaregion - där stad-och-land är med på tåget? 2006
Program : En attraktiv Östgötaregion! 2006
Program : Regions as driving forces, 2006
Intryck och reflektioner från en arbets- och studieresa till Italien, 2003
Europarådet: Allmänhetens deltagande, 2003
LEADER+ Idéutveckling om Sommenbygden och Alsace, 2003

Upp

Nationell nivå

Men vem, vilka, har ögon för det svenska landskapet - i klimatförändringarnas och miljöorons tid? Hänger begreppen ihop eller måste de särskiljas? Hur mycket ska landskapet och dess intressenter få synas som ett eget politikområde? Är det kanske nu läge för ett större helhetstänkande i vårt land och mindre av "stuprör"? Är det fortsatt nödvändigt med traditionell strikt åtskillnad stad-land, nord-syd, även efter det att Landskapskonventionens börjat implementeras?

Här fortsätter vi nu en del allmänna tankegångar kring konventionen, som nu allmer blir föremål för diskussioner på nationell nivå i Sverige. Se även startsidan!

"Faktaruta 2

De 15 kvaliteter som de svarande tyckte var viktigast att ha i grönområdet i närheten av bostaden, arbetsplatsen eller skolan (rangordning efter medelvärden):

- Vackert

- Möjlighet att bli lugnad och avspänd som motvikt till arbetet'

- Att det är städat

- Trygg och säker miljö

- Möjligheter att hålla sig i trim och att vara frisk

- Naturartat område

- Lugn och fridfull karaktär

- Trädrikt

- Ostördhet

- Variationsrik miljö

- Stort och fritt

- Park med gräsmattor"

Utdrag ur en rapport/studie till Miljömålsrådet , 2007

© E Salevid

- Hälsa?
- Landskap?
- Friluftsliv?
- Deltagande?

I en rapport till Riksantikvariämbetet förra året argumenterar
Landscape&Citizens för att de
viktigaste orden i Konventionens "budskap" även
måste nå fullt ut till medborgarna.

Det handlar teoretiskt bl a om det som Europarådet kallat "den territoriella aspekten av de mänskliga röttigheterna".

I praktiken handlar det om att ingen - ej ens ett traditonellt samordnat Myndighetssverige - ensamt
kan sköta den för framtiden väsentliga svenska "attraktionsplattformen"!

Mer om detta på sidan

Konventionenoch Sverige/NUTEK

Så välbekant den känns, bilden, för de flesta som bor i Sverige! (ovan).

Vida vyer, som andas frihet och lång sikt... Ändå med klar förankring i i svensk natur - vilken f ö upptar nästan hela bilden...

Ett foto som detta har sin givna plats på sidan Landskapsvärdering/Sverige.
Inom ramen för ett mycket vittsyftande arbete som ännu pågår, undersöktes i pilotkommunerna Lund, Varberg, Nybro, Haninge, Västerås, Sundsvall och Vilhelmina vad man kallat landskapets upplevelsevärden - vilka är de, var finns de? gemensamt av sju svenska myndigheter.

Landskapskonventionen anges på på första sidan (men knappast därefter), och det är Boverket som håller i det hela. Däremot kommer mål och medel kommer från Miljövmålsrådet. Övriga viktiga medverkande myndigheter/förbund är Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och landsting. Dessa försöker här gemensamt besvara den för svenska medborgare högst vitala frågan hur en stor mängd tillfrågade svenskars upplevelser av landskapet i utvalda bostadsområden kan kopplas till följande uttalade frågor (citat):

Kan natur-och kulturupplevelser, hälsa och trivsel, kopplas samman med ekologiska förutsättningar?
Hur kan man långsiktigt planera för, bevara och utveckla en natur- och kulturmiljö som människor efterfrågar där så att sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska intressen kan samverka?

Som framgår är det rätt många villkor - och det framkommer att de i hög grad påverkar såväl utformning av enkät som enkätsvar. För att göra uppgiften lite mer hanterlig har man därför fått utesluta i den na inledande undersökning både gruppen unga och gruppen personer från andra kulturer bland intervjuobjekten.
Landscape&Citizens har den största respekt för den goda viljan bakom studien, som inte minst syftar till att ge råd till alla kommuner angående framtida vård, skötsel och planering av bostadsområden. Vi ser dock en viss fara i att just landskapsperspektivet "som människor ser det" (ELK) riskerar att skymmas bort i en typ av statliga studier på myndighetsnivå, som rymma så många och för medborgarna outtalade "måsten"...
Att dessa farhågor inte är oberättigade framkommer även av studien, som var och en kan laddas ner här. Det är fr a landskapets skönhetsvärden ur ett arkitektoniskt, humanistiskt och historiskt perspektiv, som kan riskera att tappas bort. Tillfrågade om sina preferenser ( se Faktaruta 2) är skönhetsvärdena även det som de flesta intervjuade ( en enkät till 2000 personer i landet och där 1 325 varade) sätter högst. Men studiens kommentarar går snarast i annanriktning:

"Den kvalitet som prioriterades högst i efterfrågestudien var att närmiljön skulle vara 'vacker'. Detta är en subjektiv bedömning och måste undersökas vidare med t.ex. attitydundersökningar. Vad innefattas i begreppet 'vackert'? Vad är t ex ett attraktivt läge?"

Landscap&Citizens menar att det i denna typ av studie fortfarande saknas reellt deltagande från allmänheten. Det finns många europeiska studier som visar att både objektiva och deltagarvänliga procedurer på olika nivåer existerar och praktiseras.

Vi vet också att vi inte alls är ensamma om denna uppfattning. Som representanter enbart för sig själva eller den egna arbetsgruppen/myndigheten, kan man mycket väl få höra följande typ av kommentarer, här hämtad ur Riksantikvarieämbetets rapport "Den Europeiska landskapskonventionen - Dags för implementering", 2006:
"Man höll heller inte med om att Sverige skulle ligga långt framme när det gäller lokalt deltagande i planeringen. Tvärtom utgör Sverige en starkt centralistisk stat och starka stater lyssnar gärna på starka experter och mindre på de enskilda medborgarna. När myndigheter pratar om förankring så syftar man till att få medborgarna att hålla med om föreslagna beslut. Här har vi snarare mycket att göra föra att bryta expertväldet och se till att få en verklig medborgardialog. "

Målet för studier kring vård, skötsel och planering av landskap måste i och med konventionens införande (om och när detta sker) vara att dra in medborgarna själva i en landskapsvärdering som inte enbart syftar till att förbättra för de boende ur ett mer eller mindre uttalat svenskt myndighetsperspektiv m som boende. Ty,för att tala med NUTEK, utgör landskapet även en viktig "attraktionsplattform", som ingen ensam kan äga, men vars värden idag behöver synliggöras och i förekommande fall höjas. Gemensamma mål måste således synliggöras och kommas överens om tillsammans med olika aktörer.
Ett stort program!
Här tycks onekligen behövas både fler och andra typer av forskningsinsatser rörande bl a hur olika boende kan deltaga i landskapspolitiken i syfte att bidra både till landskapets identitet - ett viktigt ord i ELK - och för dess attraktionsvärde, snarast utvecklas.

Svaret på frågan: "vem, vilka, har ögon för det svenska landskapet - i klimatförändringarnas och miljöorons tid?" bör alltså bli:

- på tok för få.

I en tid när, som Europarådet skriver:

"developments in agriculture, forestry, industrial and mineral production techniques and in regional planning, town planning, transport, infrastructure, tourism and recreation and, at a more general level, changes in the
world economy, have often damaged the landscapes or obliterated their distinctiveness"

- är det förstås en nödvändighet att ansvaret överlåts på fler.

Nedan nämner vi några olika typer av aktörer som alla anses vikiga vid en landskapsvärdering i länder som redan har ratificerat konventionen.
Först ett exempel, från 2004, på hur objektiva kriterier för hur landskapet kan ses och uppfattas inte minst ur skönhetssynpunkt används i Wallonien. Det gäller en motsvarande studie till den här med nödvändighet kortfattade presentationen av den svenska studien. Den har tagits fram under regionalt överinseende samma år som den belgiska staten ratificerade ELK, 2004: "Landskapsbilden av CPDT i Regionen Wallonien: För en uppvärdering av landskapet"/ La perception du paysage par la CPDT de la Région Wallone : Pour une meilleure prise en compte du paysage - Plaquette 4.
Studien förutsätter goda kunskaper i franska, något som inte heller bör undervärderas, som medel och för den interkulturella förståelsen även i dessa sammanhang.

Läs mer:

landskapsbild i Wallonien, 2004

landsbygdsvärldens aktörer, 2007

stadsregionerna och deras aktörer, 2007

Riksantikvarieämbetets information till svenska kommuner om Europeiska Landskapskonventionen, 2007
Towards Future Heritage Management, 2007
The Soul of Democracy, 2007
Helsingborg Dagblad, Europadagen 9 maj, 2007
Landskapet i svensk rätt, 2007
"kan bidra till att skapa jobb". Tankar kring den Europeiska Landskapskonventionens implementering i Sverige, 2006
Utdrag : Regionala landskapsstrategier - 4 Nyckelord!, 2006
Europeisk landsbygdsguide på svenska, 2003
Allmänhetens deltagande i landskapsfrågor, 2003

Läs också mer om RAÄ:s visioner - och nu rekommendationer - och hur man där för in deltagandeperspektivet kommer in där på startsidan och under fliken Landskapskonventionen och Sverige.

Upp

Lokal-regionala nivåer

De konkreta landskapet har formats på markplanet under lång tid. Vare sig vi talar om Tavvavuoma och nationalparker uppe i Höga nord eller om Gamla Kockum's i Malmös västra hamn, så är det detta som ska skyddas, förvaltas och planeras enligt Landskapskonventionen. Det är helhetsperspektivet som gäller. Därför handlar landskapsvärdering inte minst om att behålla denna vision vid kartläggningen av "de egna landskapen över hela sitt territorium"...

Oavsett vilket område, t ex i vårt fall södra Sverige och Region Skåne, som blev högst levande för oss under senare delen av 90-talet och regionala projekt som tillkomsten av Öresundsbron i ett europeiskt perspektiv (se startsidan), eller vi diskuterar den lilla stadens villkor tillsammans med sitt omland som i Vimmerby på sydsvenska höglandet, som presenterades i samband med ett Europarådsföredrag i Sibiu, 2007 - eller om Östergötlands Län där vi inte minst lärt känna den tätortsnära glesbygdskommunens villkor i ett län som dominieras av två städer som vill växa ihop, så är det Europeiska landskapskonventionen som inspirerar och ger helhetsperspektiv.

Idag och för överskådlig framtid står klimatförändringen i centrum. Men oavsett vilka stora förändringar i samtiden och i Europa vi väljer att lägga tyngdpunkten på, så kvarstår behovet i Sverige av en mer gränsöverskridande forskning som verkligen förmår integrera olika administrativa nivåer inom ett land och som förmår överbrygga gamla motsättningar mellan natur- och kulturarv. EU verkar sedan länge för detta, se t ex European Spatial Development Perspective , ESDP, och dess mål, där inte minst det sista visar på kommande starka uppgifter även inom kulturområdet i Sverige:

utveckling av flerkärnigt stadssystem inom EU
starkare koppling mellan stad och landsbygd
integrerat transport-och kommunikationssystem inom EU
bidrag till regional identitet genom utveckling och vård av natur-och kulturarv.

Dessa fyra mål berör i högsta grad kulturen och dess roll. Hur kommer den nu arbetande Kulturutredningen att bidra till kulturens oändligt många positiva spridningseffekter i detta perspektiv? Landscape&Citizens hoppas på en snar ratifcering av Landskapskonventionen - det kommer att väsentligt underlätta utvecklingen på lång sikt, tror vi!

Upp

Linköping - Kinda, Östergötlands Län

Sverige har 21 län och 290 kommuner. Hur ansvaret för dessa på ett hållbart sätt ska organiseras slösas det mycket bläck på just nu i kölvattnet på Ansvarskommitténs slutrapport, och vi har berört detta ovan på vad vi kallt svensk europanivå: t ex vårt seminarium i Linköping sommaren 2006, med stöd av dåvarande Kommitén för EU-DEBATT.
Just Landskapskonventionen har mycket information att ge i konventionstext & förklaringar om möjligheterna att även skapa framtida utveckling, t ex ur entreprenörs-, lokalpolitisk och ideell synvinkel - inte enbart i städer utan även mellan stad och land.

© I Kinda har det hittills varit svårt att få förankring för andra idéer än de som redan är - väl förankrade. En sådan är Sveaskogs Ekoparker.
Vad är en Ekopark?

"En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner.

En ekopark är minst 1000 ha stor och minst 50% av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal.

I ekoparkerna styr de ekologiska värdena över de ekonomiska." Läs mer på: www.sveaskog.se

I kultur- och fritidsnämndssammanhang nämns ibland Östergötland som de täta nätverkens landskap. Det kan ligga en hel del i detta. I varje fall kan konstateras att Östergötlands län fanns på plats när det för några år sedan var aktuellt att välja pilotreginoer i samband med regeringens avsikt att hitta former för en svensk implementering av landskapskonventionen. Se t ex f d kulturminister Leif Pagrotskys svar på en fråga om detta av Anita Brodén, riksdagen 2006.

Det finns dock vissa problem. Östergötland kan ibland tyckas ha vissa "toleransproblem", som f ö även känns igen från andra håll när nationella idéer som är mer eller mindre uttalade ska omsättas på lokal.regional nivå... Idag är de flesta utvecklingsansträngningarna i Östergötland dels hårt kopplade till de båda största städerna, Linköping och Norrköping men även till gängse jord- coh skogpolitik. Detta ger spelrum för en debatt med stark ekologisk inriktning men ännu ingen vare sig bredare eller fördjupad diskussion kring begreppet "allmänhetens deltagande" i en regional utveckling och i landskapssammanhang. I en rapport till Riksantikvarieämbetet exemplifieras detta med bilaga 5. Rapporten analyserar problematiken regionalt utifrån en syn på den regionala nivån som "landskapets främsta arena" och den tätortsnära glesbygdskommunen (Glesbygdsverkets definition), till vilken Kinda i Östergötland hör, ses som beroende av en interagerande helheltssyn inom de fyra utvecklingsområdena, angivna i innehållsföretceckningen under rubrikerna: 2.1 Miljö sid 27, 2.2 Ekonomi sid 28, 2.3 Socialt sid 29, 2.4 Kultur sid 30.

Eller saxat ur rapporten:

"i Östergötland syns bara ovanligt tydligt vad den bristande balansen mellan ”miljö”- och ”planparadigm” här i landet faktiskt kan ställa till med. Kinda och länshuvudstaden Linköping exemplifierar bara det slags centrum-periferitänkande, som alltför länge ansetts som enda ”naturliga” tillståndet i Sverige. Församlingar, skolor, närbutiker, caféer, föreningsliv, för att inte tala om arkitektur och underhåll – allt för sedan åratal en prekär tillvaro i kommuner som denna, och ju mer ju längre ut från de Kisa och Rimforsa man kommer. Landsbygdskommitténs Aronsborgsseminarium, skriver i januari 2006: ”Konsekvenserna av kommunreformen 1974, då många små kommuner slogs samman, är alltjämt tydliga och värda att beakta. Det finns fortfarande frustration
kvar. Många landsbygdsområden var självständiga kommuner före reformen. I dag ser befolkningen därhur den egna bygden kommit i skymundan. Tätorterna dominerar och den politiska debatten gäller regionernas utveckling och framtida roll – man kommer aldrig ’ner’ på landsbygdsnivån”, s 6).^xxxiI Kinda är ”stuprörspolitiken” ständigt förnimbar och en potentiell källa till konflikt. Men på grund av både avstånd, gleshet, litenhet och ointresse från övriga samhällets sida vänds sådana konflikter regelmässigt in - mot invånarna själva. När problem uppstår, löses dessa ”naturligt” enligt mekanismerna i Fig I Holism/Reduktionism, (s 11), d v s inte alltid i enlighet med ”good governance”... Självklara och nödvändiga krav som behov av välfärd och behov av hyfsad livsmiljö, eller behov av biologisk mångfald och behov av kulturell basverksamhet ställs mycket ofta emot varandra. Eller värre: efter långvariga revirstrider, har uppgivenheten avgått med segern... Den enda långsiktigt hållbara lösningen jag kan se på detta dilemma ligger på central planeringsnivå. Vad betyder det?"

Men möjligheterna anges också i rapporten och bör med tanke på länets redan stora satsningar på ekologiska landskapsstrategier nu mer fokuseras på utveckling av forskningsmöjligheter rörande Landskapskonventionens implementering i helhethetsperspektiv vid Linköpings Universitet. Läs mer om dessa förslag i rapporten.

Allmänhetens deltagande rörande landskap bör enligt ELK få lov att tolkas mer av - allmänheten. Både ELK och andra konventioner - bland dem Europeiska konventionen om kommunal självstyrelse/Sveriges Kommuner och Landsting tycks oss ge många nya möjligheter för lokal-regionala påtryckare för bl a större insatser för både natur och kulturarv. Det handlar ju om, som tydligt framkommer av rapporten till Riksantikvarieämbetet, att i en tid av ökad konkurrens och omorientering(ar) av skilda slag, ändå hålla fortsatt fokus på jobb och på den av NUTEK omtalade s k "attraktionsplattformen"! Se mer på sidan .

Mer gränsöverskridande territoriellt samarbete behövs dock, som kan inkludera fler invånare direkt i fler lokal-regionala utvecklingsarbeten, se mer t ex om Vimmerby, nedan.
Kanske behövs även fler direktkontakter från fler personer och företag mellan det lokalt-regionala och Europa i Östergötland?

© Mattias Liegnell, Kisakonstnär och -profil ursprungligen från Södertälje har gjort denna tavla samt haft flera utställningar med stort gensvar i Kisa, huvudort i en landsbygdskommun på gränsen till Småland på ca 10 000 personer.
Hans alster borde självklart vara till försäljning på varje lokalt försäljningsställe med självkänsla i Kinda!
Så är dock inte fallet idag.
Nog är det landskapsbilder som dessa som hjälper till att förmedla en orts unika kvaliteter till både bofasta och besökande! Och som genom lämpligt stöd kan bidra till att skapa en orts genuina identitet och attraktivitet!
Leve konstnärens blick på landskapet!
I bilden står konstnären nästan exakt på den plats som många Kindabor kommit att se som lite av en symbol för den växande oro och vrede många känner över att det byggda kulturarvet på många håll inte alls tas tillvara... Detta symboliserat av det (ursprungligen) charmiga 1800-talshuset "Arthurs tobak" (nedan),länge rivningshotat men som nu är föremål för intresse från bl Östergötlands läns kulturmiljövårdsenhet.
Sent ska syndaren vakna!
Se nedan: Rivning hotar 100-årig fastighet .

Arthurs tobak - en väckarklocka för kulturvänner

Inte minst på landsbygden förefaller det helt nödvändigt att den gemensamma "attraktionsplattformen" uppmärksammas mer av ansvarsfulla politiker. Även i Sverige finns väl en koppling människa - landskap att vårda?

Nedan kan du läsa mer om denna koppling, bl a i Rumänien, m fl länder!

Landscape&Citizens har under åren 2003-2007 lämnat rader av synpunkter inom ramen för den politiska vardagen i Kinda Kommun och regionalt i Östergötland.

Läs om den tätortsnära glesbygdskommunen Kinda:

Läs vår lista för lokalt-regionalt politiskt utvecklingsarbete för landskapet i Östergötland:

...och på vår sida Konventionen och Sverige .

Upp

Vimmerby Kommun, Kalmar Län

The spirituality of a place

© Photo du Paysage de Suède en I, et II Sibiu, 2007.
La "spiritualité d'un lieu" fait partie des instruments
d'identification du paysage à l'échelle citoyenne
encouragée et utilisée par ECOVAST, Austria.

Vimmerby - one of 290 Swedish Municipalities

Mellanregionalt center som det föreslås i Vimmerbys Översiktsplan 2007: samarbetet med omgivande kommuner som Kinda, Västervik, Oskarshamn har stärkts, oavsett att dessa tillhör olika län...

I en framtidsblick, som gjordes 2004, när den kommande inriktningen på landsbygdsstödet skulle tas fram av Jordbruksdepartementet, gav man Sverige möjlighet till en utveckling enligt flera olika scenarier fram t o m 2020. Ett scenario, som tycks oss ganska rimligt för de mera glest liggande kommunerna handlade om att utveckla behoven av det slags landsbygd, som utlänningar gärna ser som "exotisk" och "vild".

Just detta slag finns det gott om på gränsen mellan Östergötland och Småland, där skogen dominerar. En viktig fråga är då den som redan Jordbbruksdepatrementets rapport ställde, nämligen hur även sociala väden skall kunna tillvaratas i en sådan bygd?

Är Sverige och svenskarna kanske rentav dömda att slåss för ställningen som Världens Nationalpark nr 1?!

Nej. När vi undersökte omgivningarna i samband med ett uppdrag för Europarådet gick det att se hur vissa sådana kommuner redan kämpat länge - och frmgångsrikt - för de sociala värdena inom sina gränser, t ex genom klok liering med någon historisk/litterär/konstnärlig etc företeelse.

En sådan kommun och framgångsrik liten stad är i dagsläget Vimmerby.

Landscape&Citizens föreslog i samband med Sjätte Workshopen för ELK i Sibiu, 2007 att denna stad redan kan göra anspråk på titeln "best example" i den meningen att man lyckats integrera olika typer av kommuner och kommundelar inom ramen för en sammanhängande vision om stadens betydelse för landet och vice versa - en vision som man nu arbetar efter i sin Översiktsplan. Powerpointpresentationen nedan från Sibiu, visar väl hur dessa sociala värden ofta måste försvaras och här har gjort det! Men vad händer om det blir "långbänk" mellan miljö- och kulturintressena, vilket inte sällan skett, t ex rörande förvaltningen av den lilla Nationalparken Norra Kvill? Eller mellan centrum och periferi (= är regionen bortdefinierad)?Vilka modeller finns det då för att de sociala värdena ändå skall avgå med segern?

Om detta diskuterade vi i 2007 års europeiska kulturhuvudstad, Sibiu i Rumänien - med Europarådets Landsbygdsguide som förebild.

Bakgrundsmaterialet var inte minst våra tidigare erfarenheter av risker och möjligheter i landsbygdens glesbygder i Sommenbygden, också detta i gränstrakterna mellan Östergötland och Småland. Och även det presenterat i Rumänien , där synen på länsindelningarna tycks mindre strikt att döma av de officiella dokumenten!

Läs:

Vimmerby Landscape and ELC a the Sibiu Workshops of the ELC, 2007
Suite, 2007

Towards a new Regionalism in the North, 2007
Cultural Players in Regional Development Processes, 2007
6^th Workshop of the ELC, Sibiu (programme), 2007
Ansvarskommitténs slutrapport (summary), 2007
Swedish Landscape I, II + end, 2004-2007
Europeisk landsbygdsguide, 2004
La participation du public, 2003
Guiding Principles, 2002

Upp

Region Skåne

Landscape&Citizens intresse för regionen Skåne går tillbaka till 90-talet, då Öresundsbron kom, och raskt ändrade förutsättningar för alla oss "uppe i Norden". Plötsligt kunde det tyckas naturligt, ja rimligt, att upptäcka andra regioner på andra sidan Sundet, ja rentav ett helt Frankrike, i miniatyr, hitom Sundet! Jämför startsidan och fliken Vad vi vill - ....

Örjabäckens ringlande väg mot den Europeiska landskapskonventionen

© Strövelstorps Byalag, Ängelholm, 2005.

Nr 1 Allmänt
Nr 2 Den europeiska landskapskonventionen
Nr 3 Vad betyder detta regionalt?
Nr 4 Varje land bäddar för ELK på sitt vis
Nr 5 Varje land anpassar konventionen...
Nr 6 Miljön
Nr 7 Vilka berörs?
Nr 8 ELK:s föregångare i konventionsvärlden
Nr 9 Det finns många landskapsdefinitioner
Nr 10 Ur ett regionalt perspektiv
Nr 11 Skydd, Förvaltning, Planering och Demokrati!
Nr 12 Definitioner
Nr 13 Landskapet definieras genom sin fysiska form & historia
Nr 14 Konventionen är en fransk ost!
Nr 15 Alla ska engageras både allmänt och specifikt!
Nr 16 Ingen elitism!
Nr 17 Regionalt handlar det om integration
Nr 18 Alla landskap - överallt!
Nr 19 Hur?
Nr 20 Historia
Nr 21 Idag
Nr 22 Landskapspolitikens verktyg
Nr 23 Den europeiska dimensionen
Nr 24 Regional fördel
Nr 25 Regionen som "landskap" - vilka möjligheter?
Nr 26 "Landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse..."

Landscape&Citizens skryter här gärna med sitt engagemang, därför att landskapet ju även kan vara sådant som identitet och minnen - kopplat till det personliga önskemålet om en utveckling, sedd i ljuset av ett par skånska byars historia... Det blev ett litet föredrag hållet i Ängelholms Bibliotek, vintern 2005, som vi kallade "Örjabäckens vindlande väg mot den Europeiska landskapskonventionen". För att presentera den tog vi delvis hjälp av en tidigare gjord rumänsk presentation av ELK - medan Strövelstorps Byalag och därbakom Länsbygdesamordnaren vid Ängelholms Kommun, Lene Hansson stod för mera näraliggande såväl aktiviteter som idéer...

Bäcken har därefter redan samlat sig till en bred "flod" mot samma mål, vilket framkommer suveränt inte minst av det skånska landsbygdsprogrammet, 2007-2013, som nu fötts!
Läs mer:

Upp

Yta: ca 240 000 km² ( halva Sveriges)
och ca 80 % landsbygdsområden,
Invånarantal: knappt 23 milj inv per km² : 94
Konstitution: Republik med tvåkammarriksdag
Administrativ indelning: 41 judeţe
(judeţ: sg för lat judicium: "domare")

Rumänien

Europanivå

Nationell nivå

Lokal-regional nivå

Europanivå

Det är förstås ingen slump att Rumäniens bidrag till Europarådets specialnummer, Naturopa 103, Landscape through Literature helt och hållet upptas av centrallyrik från rumänsk jord av rumänska poeter verksamma under 1900-talet - till idag. Landet är rikt på både berg och deltaområdet ut mot Svarta havet, sjöar, vattenfall, vindlande dalar och kullar, grottsystem, m m. Mycket av dessa naturrikedomar har på senare år exploaterats långsiktigt inom ramen för en samarbetsinriktad internationell politik med fokus på såväl UNESCO som EU. T ex har Donaudeltats Biosfärreservat vars styrkommitte skapades 1990, erkänts av UNESCO 1990 och EU (European Council ) 2000. Och under denna tid har man redan framgångsrikt verkat för skydd och skötsel av det existerande naturarvet, uppmuntran av hållbart bruk av naturresurser samt stöd, grundat på forskning av förvaltningsformer, uppfostran, utbildning och servicesektorer.

Nationalparken i Retezat, grundad 1935, med certifierat samarbete med europeiska PANParks är ett annat av flera exempel på internationellt samarbete - ett samarbete som sedan 2007 även inkluderar svenska SLU-Alnarp rörande Semenic's nationalpark. Enligt den italienska källan parks.it utgör 5 % av Rumäniens yta skyddat område. CHECK

"Rumäner är antingen rika eller fattiga", skriver svenske journalisten Per Albin Abrahamsson, som noterat att där just inte finns någon medelklass i landet utan att de mest välbeställda kunnat uppdatera sig utomlands, varifrån de också kunnat stödja sitt hemland på olika sätt. Det finns alltså i Rumänien ett slags upplyst individualism, som förmodligen till en del grundar sig på språkförhållanden, och som kan kännas uppfriskande annorlunda ur svenskt medelklassperspektiv. Läs mer här om rumänsk landskapslyrik och hur det personliga engagemanget ibland kan bidra till snabba resultat i ett land, som ju närmast är bekant för sin ibland alarmerande fattiga landsbygdssituation.

Vid en genomgång under ett tredagarsseminarium av Rumäniens situation i samband med att Den europeiska landskapskonventionen trätt i kraft, i Tulcea, i maj 2004, gavs många prov på det då nyligen ratificerande Rumäniens önskan att bidra till konventionens genomförande på den internationella nivån.

Bl a redovisade rumänerna två intressanta exempel på hur kunskaperna om Landskapskonventionen kan förmedlas inom det egna landet:

1) Guide om ELK:s betydelse för samhällsplaneringen var ett kortfattat arbete på knappa tjugo sidor, som ändå lyckades presentera den begreppsliga basen på ett sätt som gav tydlig vägledning "neråt". Vi kunde t ex, därefter utan svårighet överföra konventionens elementa på kommundelsnivå i bl a Ängelholm. Här fick engagerade sakkunniga med ansvar för planering och regionutveckling och/eller t ex högre utbildning grundläggande förklaringar - samtidigt som konventionen därmed blev bekant på lokal myndighetsnivå "då det är på dessa det ankommer, i överensstämmelse med Konventionen, att ta initiativ för att återställa nedgångna landskap och att skapa nya, av konkret betydelse för invånarna." Texten - uppenbarligen skriven av en eldsjäl - tar sig även tid att foga in Landskapskonventionen i sitt sammanhang av Europarådets över flera decennier värnande av "arvsfrågor" (eng "heritage", fr "héritage"):

- Konventionen i Paris ( 1954) om kulturarv
- Konventionen i Bern ( 1979) om naturarv (el ekologiskt arv)
- Konventionen i Granada (1985) om arkitektoniskt arv
- Konventionen i London (1969-1992) om arkeologiskt arv

Guiden utgår dessutom på ett självklart sätt från både ESDP, EU:s initiativ för regional hållbarhet, 1997 och Guiding Principles, Europarådets motsvarande rekommendationer från år 2000. Sammanfattningsvis är man helt klar över att det i Europa förekommer skilda landskapsbegrepp, en diskussion som kan sammanfattas med de ord, vi i Sverige kan känna igen från Riksantikvariämbetets stora höstmöte 2006 under rubriken "Landskap. Delar och helhet":

"landskapet i egenskap av territorium skiljer inte mellan olika delar av av territoriet: det är förbundet med problem som gäller för hela territoriet, snarare än med avgränsade delar av detta..."

Det är en tydlig guide, som visar att den gamla kommunistiska staten Rumänien även efter kommunismens fall fortfarande - men helt öppet inom ramen för EU-logiken - styrs av uppifrån kommande planeringsprinciper. Se även i detta avseende norrmannen Audun Moflag på sidan Konventionen och Sverige

2) Ett annat exempel var att man redan vid detta möte presenterade en rumänsk översättning finansierad genom rumänska Transport, byggnads och turismdepartementet av en även till svenska översatt landsbygdsguide: European Rural Heritage Observation Guide. Denna handbok har sin grund bl a i det internationella projektet 1999-2000, "Europe a Common Heritage" . Se mer nedan.

Att Europaintresset håller i sig i Rumänien visar den Sjätte Workshopen kring ELK i september 2007 i Sibiu. Detta möte gav bland annat syn för sägen när det gäller vikten att i tid implementera sådant arbete, som också är av framtida betydelse i det europeiska utvecklings- och forskningssammanhanget. Den europeiska landskapskonventionen hör i högsta grad dit.

Den rumänska kulturutvecklingen i dess helhet, visar oss ett land, där både identitet och individualism ges möjlighet att frodas och utvecklas tack vare ELK.

"The Soul of the Village

Child, rest your hands on my knees.
I believe eternity was born in a villiage.
Here, all thought has slowed down,
and your heart throbs more slowly,
As if it didn't beat in your chest,
But deep under the ground, somewhere.
Here is where your thirst for redemption is cured
And if your feet have bled,
you sit on a mound of clay.
Look, it's evening.
The soul of the village flutters above us,
Like a bashful fragrance of freshly cut grass,
Like smoke tumbling down from thatched roofs,
Like kids playing on tall tombs."

Lucian BLAGA
b 1895

GHID de vorificare a patrimoniului rural / Guide för valorisering av landsbygdsarvet, 2007 föreligger nu i lättillgänglig pocketform och har en omfattande suggestiv illustration och en direkt tillgänglig stil. Detta för att vara tillgänglig för alla som vill vara med om att bygga framtiden genom sund återvinning av gårdagens arv... Målet är att tillmötesgå regionerna med dess mångfald av kulturarv. Rumänien är nämligen även fyllt av minoriteter, som man här vänder sig till utan diskriminering.

När de rumänska ansvariga för den europeiska Landsbygdsguiden, arkitekterna Michaela Gafar och Emil Retagan, den senare vid Bukarests universitet, skulle berätta om den nu färdigställda och nationellt anpassade slutversionen, i Sibiu, så låg betoningen kanske snarare på individen än på gruppen, eller kanske snarare: den upplysta gruppens ansvar inför den i dessa frågor ännu inte så upplysta allmänheten, bland dem skilda samhällsföreningar på landsbygden, byalag, etc:

"Mitt i vardagens tumult och i händerna på miljöförstöring, konkurrenssamhälle och show-biz, med permanent för lite tid och därtill slav under en tid som genom sin starka informiseringsnivå riskerar att göra dig annonym som individ och reducera dig till en i en folkmassa - så har den moderna människan och isynnerhet då stadsbon, ett nytt behov att lära känna sin hemort. Vi finner honom därför på jakt efter sitt ursprung, åter i hembyn, där han nu på nytt står full av förhoppningar: i det förlorade paradiset, det idylliska hörnet på jorden, det som konstnärerna så ofta lovordat för dess livskvalitet...

Mot denna moderna men trängda och nostalgiskt tillbakablickande stadsbo ställer Gafar sedan landsbygdsvärlden i sitt land:

"Tyvärr, han har ingen aning om vilka problem dagens landsbygdsvärld numer stångar sig blodig mot: ett jordbruk på nedgång, flykten från landsbygden, arbetslöshet och åldrande befolkning, fattigdom, ingen känsla för gemensamma värden längre. Därför måste vi nu skapa förutsättningar för en mer hållbar landsbygd. Och därför kan 'valoriseringen' av landsbygdens arv ses som en idealisk startpunkt för att iscensätta vissa principer för hållbar utveckling... "

Läs mer:

Upp

Nationell nivå

"Home

Was it a place or a time?
The universe boarded by trees
A profusion of bars
Giving meaning to the emptyness
Marking its edges
Between earth and heaven.
Then,
the bars became
My own ribs
Bordering the same emptiness:
A place or a time."

Ana BLANDIANA
f 1942

The Sun of the Beyond

" 12.08 East of Bucarest", "Herr Lazarescus död", eller Guldpalmsvinnaren i Cannes 2007 "4 månader, 3 veckor och två dagar". Tre fina exempel på utmärkt aktuell filmkonst - och kanske ett exempel så gott som något på samband mellan olika kulturområden, som tenderar att förstärka varandra...

Det finns knappast någon anledning att tro att frihet på det individuella och medborgerliga området inte även skulle avspegla sig i den landskapsbild vi omges utav och omger oss med.

Landscape&Citizens menar efter två arbetsresor till landet på inbjudan av Europarådet, att i jämförelse med Sverige har man i detta land valt att mer tydligt integrera landsbygdsutveckling och deltagande i landskapsutvecklingen genom officiella informationskampanjer på nationell nivå - kanske mycket tack vare att ratificeringen gått hand i hand med framtagandet av det handboksmaterial, som med starkt fäste i Landskapskonventionens vision, fungerat som viktigaste "korsett" för utvecklingen...

Bild till vänster: © Cultura&turism.ro. - en kulturarvstidskrift. Tidskriften behandlar bl a staden Vaslui, i Moldavien. Det kan även ses som exempel på en landsortsstad med vars kulturarv får följa med "i tiden". Stadens historia i samband med förre diktatorn Ceausescu's fall 1990 ( kl 12.08?) har sedan skickligt utnyttjats av producenten bakom den även i Sverige under 2007 aktuella filmen 12.08 East of Bucarest.

Upp

Lokal-regional nivå

6th Meeting of the Workshops, Sibiu, 20-23 september, 2007

© Friluftsmuseet i Sibiu (ovan och nedan), transsylvanien.
Här finns en myckenhet av skog men ändå anges "människan,
naturen och historien" vara centrala. Kanske något att studera vad gäller svensk landsbygdsutveckling...

Vår resumé från olika nivåer gör inte anspråk på att vara uttömmande. Därför nöjer vi oss här med följande exempel på vad som skulle kunna ses som en "inklusiv" landskapsvärdering av rumänsk typ på lokal-regional nivå. Det är hämtat från förra årets kulturhuvudstad Sibiu, som även ingår i en administrativ judeţ med samma namn. Här ligger Astramuseet i stadens utkant, vars chefsforskare Corneliu Bucor med stor systematisk inriktning delar in syftet med ett friluftsmuseum - i en stad på runt 100 000 invånare - i följande fem förklarande teman med pedagotisk syftning gentemot allmänheten:

framställning och utveckling av lantbruksprodukter,
utvinning och omvandling av mineraler och såväl organiska som icke organisaka råvaror: trä, växter, lera, mineraler, sten, metall,
framställning av skinn och textilier,
traditionella transportmedel,
monument (inkl riktmärken o dy?) av allmän nytta.

Perspektivet tycks alltså både uttömmande och lätt encyklopediskt - men får en synnerligen praktisk "humanistisk" och "historisk" användning, om man betänker att det här använts för att , framgångsrikt, promovera en viss stad, i detta fall 2007 år europeiska kulturhuvudstad, Sibiu.

I en broschyr " La civilisation populaire roumaine - fondement de notre identité ethnoculturelle / Rumänsk folkkultur - grunden för vår etnokulturella identitet ", 2007 gör han inledningsvis följande konceptuella förtydligande, som i varje fall visar på ambitionen att "täcka in" en så stor del av den rumänska landsbygdsverkligheten som möjligt i ett perspektiv där denna "möter" staden:

" La problématique des valeurs culturelles qui définissent l'identité éthographique d'un peuple, caractérisé par excellence les éléments qui structurent le système du patrimoine culturel national, identifié par la civilisation traditionnelle. il y a plusieurs traits dichotomiques à travers lesquels le type de civilisation spécifique d'une ethnie est identifié au niveau culturel-historique : stable ( sédentaire) ou mobile (nomade, migratoire), agricole ou pastorale : passive (répétitive) ou active (évolutive) ; traditionaliste, ou moderniste ; technique ou artistique. "

För oss i Sverige visar kanske exemplet fr a att det kan/bör finnas ett slags samtidighet mellan landsbygds- och stadskulturer, så att de används komplementärt för att gynna hela landet.

Så här betecnas i varje fall huvuddragen i stads- och landsbygdsvärlden enligt ASTRA-chefen i Sibiu:

" Stadsvärldens kultur (el, som man gärna kallar det i dessa trakter, "civilisation")

- Såväl feodal som modern struktur..
- Modernitet...
- Kommers...
- Aktiv anda...
- Framsteg...
- Multikulturalism...
- Specialiserad teknisk produktion...
- Utvecklade tekniska system...
- Naturlig energi (hydraulisk och vindenergi)
- Västorientering (Occidentalism)
- Skriftlig kultur "

Landsbygdsvärldens kultur (el "civilisation")

- Starka beroendestrukturer...

- Arkaisk anda...

- Självstyre

- Passivitet...

- Nyhetsvägran...

- Monokulturalism...
- Ålderdomlig teknik utan specialisering...

- Arkaiska tekniska system...
- Mänsklig och animalisk energi...

- Östorientering (Orientalism)
- Muntlig kultur...

Landscape&Citizens har i andra sammanhang på denna webbsida konstaterat att det finns viktiga språkliga skiljakigheter i uppfattningen av stad respektive land i Europa. T ex så översätter broshyren som föreligger i rumänsk, fransk och engelsk form, ordet kultur med "civilisation" enligt mellan- och sydeuropeisk tradition.

Betyder detta att vi kan slå oss till ro med en traditionellt "svensk" tolkning av landsbygdens kultur, som inte behöver närmare studeras i Sverige? Eller finns det anledning till intressanta om- och nytolkningar i ljuset av vårt medlemeskap i Europeiska Unionen?

Inte minst dessa frågor väcker Landskapskonventionen, som bland mycket annat även har viktiga språkligt-civilisatoriska dimensioner, som kan vara av intresse att känna...

Först nyligen lär en doktorstjänst om "jämförande landsbygdsutveckling" ha inrättats i Uppsala. Vi anser att den behövs på fler ställen i Sverige - även tvärvetenskapligt!

Det räcker inte längre med "tystnadens kultur" när det gäller stad-och-land...

Läs :

Nedanstående förslag i slutet av vårt anförande om Landskapskonventionen och Sverige i Tulcea, Rumänien (här i engelsk översättning från franskan) :

"I would like to finish by pronouncing a wish for common future projects with our Romanian hosts these days. We should work together! In Sweden we developed a national discourse – I told you – that was based on some slogans that seemed very important to us indeed when entering the EU, together with Finland and Austria, in 1995, and those slogans have since become important in other countries as well: environment, gender equality, democracy. Today, ten new states have just entered and other countries, like Romania, are preparing themselves to do so. It has been said and demonstrated these few days: new slogans will presumably take on in years to come: Which ones? Freedom? Or Sovereignty? Or Independence? "

Programme 6^th Workshop of the ELC, Sibiu, 2007
Tulcea : "Landscape and Spatial Planning", 2004
Swedish Landscape, 2004

Nästa land...

Upp