Nyheter 

2009-12-10

Hur kommer för övrigt  människorna, "alla", in i dialogen kring landskapet på det 

öppna sätt som Landskapskonventionen (och Michael Dower) skriver om? Där undrar vi i all vänskaplighet, om inte RAÄ har lite arbete kvar att göra...

Vad gäller det i Sverige så viktiga utsatta byggda kulturarvet, har RAÄ tidigare skrivit om vikten att stoppa tendensen att humanister och historiker i Sverige får stryka på foten för (förment) naturvetenskapliga perspektiv. Kanske gäller det fortfarande - låt oss lära mer av hur andra tänker i Europa (lilla bilden).

      - Låt kulturen bli en valfråga i valet  2010!
      - Ratificera landskapskonventionen nu! 

Upp

---

2009-11-15

2009-10-23

2009-10-07/08

“Landscape and driving forces” ägde rum i Malmö/Alnarp, som vi tidigare berättat om.  Det var ett oändligt antal drivkrafter som presenterades under två dagar - i nästan fullständig medieskugga... Många perspektiv levererades av mängder av landskapsexperter från jordens alla hörn. Region Skåne var i hög grad närvarande och bör genom sitt program för "Ett livskraftigt Skåne" ha en viktig roll för implementeringen i Skåne framöver...

Bästa sättet att få en överblick är att gå in på RAÄ:s hemsida - den svenska organisatören av evenemeanget, som regelbundet anordnas av Europarådet.

Landscape & Citizens var närvarande under konferensdagarna för att se till så att medborgarfrågorna och deltagandet var med bland drivkrafterna, ur ett euroepeiskt perspektiv, och en viktig fråga som vi vill hålla fram var något som även prof Tomas Germundsson, senare framhöll vid ett möte i Krisitansstad, ett slags svensk motsättning mellan ett renodlat naturvetenskapligt tolkningsparadigm på landskapet ( naturligtvis accentuerat av att nästa möte var Köpenhamn...), där detta gärna uppfattas som ett renodlat "system" av objektiva faktorer, något som han menade kunde utläsas av hur Nationalencyklopedin definierar landskapet. Och å andra sidan Landskapskonventionens mer öppna, subjektiva och deltagarvänliga formuleringar, bl a Inledningen: " ...as perceived by people". Han trodde att det i detta låg fröet till ett systemskifte - om Sverige ratificerar, inom kort.  Språkfrågan när det gäller Landskapskonventionen tycks bli allt viktigare, vilket berördes i slutsummeringen av den stora konfernsen i form av en retorisk fråga ställd av engelsmannen Graham Fairclough:"People do or don’t know what landscape is? A very basic question!  Detta i Slutsatserna vi här publicerar efter att ha fått slide som gällde ELK och språkfrågan av författaren: "Languages: 'ours', 'theirs'" . Vill du se inläggen "live", så rekommenderas denna länk till The Movie på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Nytt möte om ELC blir det i Cordoba, spanien om ett år. Mer 
 

09-09-22

Ibland kan saker och ting sägas väldigt enkelt. Vad sägs om Kungens, sa när han nyligen var i Spanien och inspekterade höghastighetståget AVE: “Impresionado”... ?

Bilden och texten fick vi av den idella föreningen ECOPAS, som du kan läsa mer om på startsidan.
Landscape & Citizens inledde f ö ett samarbete med dem under året; vi gillar deras sinne för estetik, där biodiversiteten är en del - men inte allt!  Som den tenderar bli  i Sverige, där Natur & kultur ibland olyckligt vägts mot varandra - och en  gärna bedöms som för lätt...
Kanske blir det bättre om vi mer får fokus på hela infrastrukturen?

09-06-26

Den 11 maj blev det 3000 dagar sedan den svenska regeringen, den 22/2 2001 för oss svenskars räkning tog sig före att  underteckna den Euopeiska Landskapskonventionen - eller Florenskonventionen som den också heter. Landscape & Citizens har underrättat media om tilldragelsen. Kanske har regionerna en särskild roll att spela för att vi också för entt godkännande och sen ett bra genomförande av denna konvention, som hittills levt ettt liv i det fördolda i vår offentlighet? Genomförandet behöver också ske i ljuset av hur andra länder i Europa gör/gjort. På Google kan alla, nåja franskkunniga, f n ta del av en intressant bok,  De la connaissance à l'action (Från kunskap till handling) av Martine Berlan-Darque, Yves Luginbühl och Daniel Terrason, som visar hur mycket viktigt genomförande går/gått till i en del länder söderut. Kan man bli intresserad av landskapet genom att se hur landskapet förändrats "där Mormor bor?" är en fråga. I ett annat inlägg kan läsaren ta del av några av Europarådsexpertens Michel Prieurs viktiga tankar om allmänhetens deltagande i alla faser - eller som CEMAT, skrivit redan 2002: 

"the territorial dimension of Human Rights". Läs om Prieur i Googles-utgåvan på svenska här.  Obs! Alltså, något mer än rätt och slätt Konsumenträtt!!!

När ni implementerar denna Landskapskonventionen i Sverige, mäktiga svenska Regering, var god, glöm inte just juristerna M Prieur & S Durousseau viktiga arbete om allmänhetens deltagande:

2009-02-11

ORDENS MAKT och VANMAKT, i förhållande till LANDSKAPET handlade  Landscape & Citizens' uppdatering i samband med att Kulturutredningen skulle presenteras. Vi ville ge lite perspektiv utifrån statens (urgamla) tendens att göra oss till individer, tack vare den, som författarna till denna bok intressant problematiserat. Boekn finns nu också i pocket!  Ordens makt över landskapet blir således extra betydelsefullt i ett skede när Kulturdepartementet funderar över Riksantikvarieämbetets Förslag till genomförande av den europeiska landskapskonventionen i Sverige - samtidigt som många svenskar ivrigt hoppas på en snar svensk ratificering av just denna konvention, som var och en naturligtvis har rätt att tolka själva.

Vi menade - och menar - att Kultur betyder "odling" och inget annat. Vissa ord måste få tolkas av många och inte ideologiseras, om språket ska vara ett redskap för tanken och inte enbart som något som ska vridas till för att matcha policies för minoritetsspråk, dialekter eller landskap.

"Landskapet" och dess innebörder enligt Landskapskonventionen kan också bli ett enande begrepp för krafter, som ibland, ja, alltför ofta, drar åt vitt skilda håll, t ex runt Östersjön, det som nu börjar kallas med EU-språk: Baltic Sea Region.

Och parlamentariker har börjat ställa frågor, eller inlämna motioner kring ELK, vilket ju är en del av den pågående samhälleliga förankringen av konventionen. Det behövs fler politiska inlägg –inte minst ur den enskildes synpunkt... Om, och i så fall hur "landskapet" kommer att tas upp i kommande grundlagstext(er) är betydelsefullt!

Landskapsbild och estetiska värden tillhör ju det både breda och smala spektrum, där människors livsmiljöer/livsrum borde få komma till synes, helt och hållet i egen rätt, alltså utan den mängd av partipolitiska låsningar av olika slag Maciej Zaremba varnar för...  De sociala värdena måste dessutom mer direkt adressera medborgarna. Något som tycks vara svårt att inse i ett samhälle, där värden som "frihet" och "oberoende" i decennier (århundraden?) värderats ur ett mycket speciellt statsperspektiv. Europarådets Landskapskonvention har ett mer "universellt" språk. Det behövs i Sverige. För precis som en människa, i behov av omvårdnad - måste landskapets d:o ibland få diskuteras - förutsättningslöst av oss alla. Ibland kan det då visa sig att det bor en "doktor" i grannbyn... Om han/hon får komma till, vill säga...  För mer "universella" kunskaper om t ex landskapet behövs verkligen i vårt land om vi ska komma ifrån bl a det  tunnare och spretigare forskningsläge kring t ex landsbygdsforskning och landskap vi har i Sverige idag. Frågorna om t ex vindkraftverkens vara eller icke vara (antal, utplacering i landskapet och vilka som är bäst lämpade att avgöra detta, och i vilket syfte, eller om strandrätten (var? För vem? med vilken långsiktighet vad gäller landskapets nyttjande?) har ju en helt enorm betydelse för vårt gemensamma landskap, dess skötsel och planering, idag och imorgon.

Därför behövs även en betydligt bredare och djupare diskussion om demokratins innebörd i det lokala och regionala sammanhanget…  Det är frestande att se att detta kanske i Sverige, idag, behövs inte minst för ekonomins skull - i ett hållbart, kvalitativt perspektiv! Hur ser då nstitutioner ut, där vår ofta omtalade svenska yttrandefrihet kommer till uttryck? Kanske skulle ett "supermyndighetssystem" som mer liknar det europeiska än den sekelgamla "svenska principen" med självständiga myndigheter kunna ge en tydligare politik inför väljarna också vad gäller landskapet? Och ett tydligare ansvar från politiker inför dessa! Region Skåne - nu ett "regionförsök" av många, som "permanentats". I regionala sammanhang är orden, språket och språkens användning bokstavligen det som skapar en Region. (bild)


Frågan uppstår verkligen i ljuset av de värden som inte minst Kulturutredningen nu fört in i debatten genom sin  slutrapport. Svåra, nya frågor för oss svenskar! Vilket gett utslag i en likaså trevande och ny debatt, där mängder av   språkliga nyuppfinningar nu inlett växelskifte med traditionella partipolitiska retorik(er)… Gå in på www.vulkan.se och läs deras Parlör ”för icke mätbara värden”!

Landscape & Citizens menar att det behövs mer av direktsamröre - för landskapets skull, på skilda språk - med Europarådets Landskapskonvention. Dess texter är i sig viktiga "driving forces" i dagens värld, vars ord behöver höras och synas oftare också i svensk debatt:

"Landscape, Territory, Nature, Culture, Heritage, Human beings, Society, Sustainable development, Ethics, Aesthetic,
Inhabitants, Perception, Inspiration, Genius loci" - i Europarådets nya tidning Futuropa no 1: For a new vision of landscape and territory är man sannerligen inte rädd för de samlande Orden... Kanske även ord för ledarskap?

Det handlar om framtidens Europa, i vilket vi svenskar fullt ut bör vara en del, särskilt eftersom Sverige liksom Europarådet värnar de  mänskliga rättigheter, MR - vid sidan av andra intressen. T ex runt Östersjön, BSR...

 

 

Upp

"Europe collaboration processes in Dobris, such as the Dobris Assessment just as the Aarhus Convention in Denmark in 1998, have both demonstrated that landscape protection covers, by far, many more hectares of land throughout the European countries than do nature reserves or other categories...

den landsbygdsguide som tidigare rapporterats om här.  På eget initiativ. Man kan också uttrycka det så här: efter att mycket länge försökt få gehör bland nationella politiker och tjänstemän, som ansvarar för landskapskonventionens genomförande i vårt land, tycks det nu få bli så att fler aktörer -  f ö i enlighet med konventionens syfte och logik - själva måste boxa sig fram och ut på den svenska landskapsarenan... Detta kallas förhandlingsvägen...
Vi återkommer till hur det hela utvecklar sig i form av bl a en uppdelning av denna sida på en ideell del, och en företagardel. 

2008-11-17

En ny forskningsproposition har sett ljuset - denna gång signerad en borgerlig Allians. Underrubriken "Ett lyft för forskning och innovation" kommer lägligt i ett Sverige och en tid, som tycks mitt uppe i stora - ibland förestående - systemskiften. Vad L&C angår, är särskilt kopplingen landsbygdsforskning -och-kultur av intresse. Forskningspropositionen har redan fått en del för kritik för att alltför tydligt staka ut ett fåtal "strategiska områden". L&C hör till dem som gärna vill veta var den europeiska landskapsforskningen slutligen hamnar bland dessa. Anses "landskapet" inte strategiskt nog? Eller är det kanske tänkt att ingå i det som regeringen under "Sesam öppna dig"-rubriken KLIMAT kallar "Hållbart utnyttjande av naturresurser på 70 miljoner"? Eller tänks "landskapet" ingå i paketet "Klimatmodeller 40 miljoner kronor?" L&C tror att det behövs betydligt fler rubriker, framöver, för medborgarna att hänga upp sina rättmätiga kunskapskrav vad gäller miljö-landskap-klimat på... Samtidigt ger Lars Leijonborgs och Maud Olofssons presentationsartikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet ändå inryck av att forskningen nu verkligen får en skjuts åt rätt håll: dessa förslag påminner L & C en hel del om det finska exempel på framgångsrik regional utveckling som Torbjörn Conon, SKL, berättade om i sin presentation vid ett seminarium i Linköping, 2006, även på denna sida.

Den stora frågan förefaller bli vad som händer med kulturen. På detta politikområde är det fortfarande mycket tyst. Kultur & samhälles uppvärdering, om något, är väl exempel på innovativt tänkande att stödja i Sverige! Ett bra inlägg om vilken ansenlig roll kulturen kan och bör ha i den utvecklade regionen framfördes dock i Helsingborgs Dagblad den 23 oktober: Börja med analysen! av tidigare kulturchefen i Malmöhus läns landsting och författaren till en nyutkommen studie, "Var finns kreativiteten? Exemplet Skåne" (Polyvalent). Nilsson ska även ha påpekat i ett "innovationsindex” i denna bok att medan Malmö och Lund lyser starkt på Skånes kulturregionala himmel, så placerar sig inlandskommuner som Åstorp, Örkelljunga samt Bjuv som väntat i botten. Uppenbart är att det finns utrymme för fler innovativa förslag vad gäller den svenska "vischan"...

Det finns en uppenbar risk att kulturen, i forskningssammanhang, åter försvinner - denna gång bakom  både "klimatet" och "naturen", och det är mycket synd. Kulturen behövs för framtida attraktion i vårt avlånga land, och för att inte andra krafter ska ta över. Jmf Sverker Sörlins talande uträkning i DN när forskningsproppen just hade släppts: I forskningssammanhang nämns ordet humaniora exakt 24 gånger medan medicin och teknik tillsammans nämns hela 390 gånger... Det säger vad det säger om kulturens roll i vårt land... Dock har humaniora till viss del även  sig själv att skylla för att man inte mera stridbart slagits för sin sak, säger han: "Det humanistiska forskarsamhället, som varit otydligt med sina önskemål, har också skuld i frågan. Man har blundat och hoppats. Nu står hoppet till universitens styrelser, som har fått nya möjligheter att omfördela statsanslagen internt. Det är bra, men kommer det att ske?"

Ja, svarar L&C, kavat, om bara det som Nilsson och andra alltså redan påpekat om kulturens strategiska roll i det  samhälle som har forskningsambitioner, nu äntligen får genomslag, via t ex kulturutredningen, och mycet annat.

"Men i småkommunen på landsbygden finns en paradox: Det är inte skolbarnen som utgör kommunens stora flertal utan de äldre eller gamla. Att för återväxtens skull tänka in betydelsen av denna ”historiska kärna” vore kanske hållbart? Det är inte minst dessa personers engagemang och kunskaper i bygdegårds- hembygds- och samhällsföreningar, för att inte tala om släktforsknings-, renoverings- och dokumentationsgrupper, som vidmakthåller sådant som identitet och andra viktiga band mellan förr och nu…"

Läs Landscape & Citizen till Miljödepartementet: "Remissvar Angående Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 ”Nu är det bråttom!”:

"...där hon gör en, som jag tror, mycket användbar genomgång av MB i ljuset av denna konvention, liksom av PBL. Lermans analys förefaller mig i befriande avsaknad av vad som lätt kan uppfattas som en viss naturvetenskapligt präglad jargong. Hon förespråkar utan omsvep ett erkännande och synliggörande av landskapet i MB!" 

"Trots att reglerna för deltagande gynnsamt påverkar landskapsfrågornas integrering i [ vissa länders] officiella politik, finns i enlighet med ovanstående en avsaknad av regleringar rörande deltagandet och en bristfällig landskapsvärdering. Effekten av allmänhetens deltagande på avgörande beslut är begränsad."

2007-09-20/22


"Landscape an rural heritage."

Minnesgoda besökare av Landscape&Citizens, eller en del personer bosatta i Björkfors, Kisa, Kinda har redan mött och diskuterat såväl lokalt landsbygdsarv som denna landsbygdsguide. Den har f ö nu fått förnyad aktualitet i detta område i och med att en ny LEADER-programperiod f n håller på att utformas. Guiden finns alltså nu förutom på engelska, franska, polska (i en viss variant), rumänska, ryska, spanska - och svenska!
Det är tack vare sekretaritatet på Europarådet (Maguelonne Déjeant-Pons som inbjöds till 2006 års stora Höstmöte i november av Riksantikvarieämbetet, som Landscape & Citizens nu kunnat presentera Guiden mer officiellt. Mer information under sommaren.

Det blev dock tyvärr ingen medieuppföljning. Trots att Slow Food-rörelsen ju låtit tala om sig i Sverige och inbegriper nyckelområden som är några av kärnfrågorna i Landskapskonventionen, vilket var och en kan vittna om som känner till denna, så fanns det för den svenske medborgaren, den här dagen kanske närmast i form av svenska journalister, liksom inget att hänga upp denna nyhet på. Hur skulle en viktig nyhet då kunna få spridning och diskuteras? Och varför detta? Jo, Sverige har inte bara, inte ännu, ratificerat Landskapskonventionen.
I tystnadens Sverige har politiker eller opinionsbildare inom media inte heller funnit någon särskild anledning att under tiden dra igång någon medborgardialog om vad "landskapet" är bra för. Det är väl anmärkningsvärt?



Därför blir faktiskt inte Slow, utan ovanstående bild av en bok Sverige och tystnaden vårt sätt att belysa denna sak.
Susanna Popova, duktig svensk journalist som många minns från epoken Moderna Tider har samlat några
opinionsbildare som vågar "prata politik i landet Lagom, om vad man får säga och vem som får säga det." Jan Edling  och Erik Blix har kunnat mötas på denna hemsida. Göran Lamberts är en person vi beundrar. Och Inga-Britt Ahlenius, liksom inte minst Susanna Popova själv kan den intresserade läsa mer om i ovanstående uppsats om "Jean Daniel, Europa och vi själva". Sagt om boken, utgiven på Lind & Co, 2006:

"Sverige och tystnaden fångar stämningarna i en tid när det känns allt viktigare att sätta ord på vad som händer med oss och det land vi lever i. Det är bok som tar upp mycket av det som man tidigare bara kunde läsa om mellan raderna - en bok för alla som tycker det är dags att bryta tystnaden".

Nyfiken på Susanna Popova som skribent i ett europeiskt-franskt  perspektiv. Läs en intressant uppsats här
 

 "Jag har velat se medborgarna återta ordet, så att jag kan bli deras taleskvinna: ni accepterar inte längre att programmen skrivs utom synhåll för er - program som glöms bort i samma stund de har skrivits".

Sic! Detta enligt en person som till vardags leder Regionen Poitou Charentes med "den participativa demokratin" bl a är inskriven i loggan.

26 europeiska länder hade idag ratificerat konventionen. Till de senaste hörde Luxemburg, som slutgiltigt satte sitt namn på konvolutet den 20 september förra året, med ikraftträdande den 1 januari i år. 

Sist men inte minst: Storbritannien som ratificerade (=godkände) den Europeiska landskapskonventionen den 21 november 2006 och beräknar höra till den majoritet av europeiska länder som har låtit denna viktiga konvention träda i kraft den 1 mars 2007.

Perspektivet är globalt och satirikern från God morgon Världen, Erik Blix kommer att fungera som moderator. Landskapskonventionen och humorn? Ja, kanske det vore det bästa nordiska konceptet just nu! +På TV:s Kunskapskanalen, har tittarna i varje fall redan flera  onsdagar haft möjlighet att följa den dråpliga Kampen om naturen! i danska Lille Vildmose.

"Finns det motsättningar mellan naturvårdsintressen och möjligheter till arbetstillfällen? Det nordjylländska, mossrika området är av EU klassat som "habitatområde" och hemvist för bland annat Danmarks största skarvkoloni. Samtidigt ger mossarna möjlighet till torvtäkt" Och den ansvarige minister som sägs ha till uppdrag att se till så att danskarna till slut  lyckas komma överens om att skapa  
en nationalpark, far omkring i landskapet svirad i "värsta" citykostymen. 

Under hösten har vi även påbörjat ett uppdrag för Riksantikvariämbetet, som går ut på att undersöka  medborgarnas möjligheter till deltagande i en kommun av Kindas typ i samband med implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen. Vi avlägger rapport i slutet på december.

---

2006-10-16


har Länsstyrelsen ett program om naturvård som vi vill uppmärksamma. Ladda ner inbjudan  Länsbygderådet i Östergötland här (pdf-fil, sv, 112 kb). 

2006-10-12  Välkommen till framtiden? Tillväxt och omvandling i ett framtidsperspektiv är ämnet för ett seminarium den 12 okt på Arbetets museum Norrköping. Läs programmet här: Vad behöver vi veta om framtiden?

Upp

---

2006-10-4/5 Svenska IALE International, Organisation for Landscape Ecology inbjuder till konferens om Odlingslandskapet, Helhetsvärden och landskapsperspektiv, historisk kunskap, skötsel och restaurering, inventering och övervakning, Campus Norrtälje, Roslagen- Läs inbjudan här: IALE International

Upp

---

2006-10-03

Värna landskapsbilden viktigt medborgarintresse! Under sommaren har
Landscape&Citizens slagits för regionerna och landskapet. Vi har fått upp frågan om den Europeiska Landskapskonvention på Kommittén för EU-DEBATT:s hemsida; i kölvattnet på detta har vi till vår glädje kunnat konstatera både att det nu har skrivits en ministerfråga och givits ett ministersvar om ämnet, vilka du kan läsa mer om nedan. Men vi har även genomfört ett seminarium, där såväl regionalfrågan ur ett mer nationellt perspektiv som landskapsfrågan ur ett regionalt landskapsperspektiv varit uppe till debatt (se nedan!). Alltfler både inom och utom landet höjer nu liksom vi sin stämma för decentralisering och regional konkurrenskraft även i Sverige för att få fart på jobben... Läs t ex Jan Edlings och Lisbeth Lindeborgs högaktuella artikel i frågan i Dagens Nyheter den 15 september här (Jan Edling hör till våra favoriter och du kan läsa om honom på annnan plats på denna sida). Och läs den i artikeln omtalade dokumentationen Perspektiv på lokal och regional självstyrelse (pdf-fil, svenska 1,8 mb) utgiven av Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Läs även statsvetaren Olof Peterssons Vad är lokal och regional självstyrelse? utgiven 2005 av samma regioner (pdf-fil, sv 127 kb). Den beskriver bl a Europarådets konvention om kommunal självstyrelse. Ur landskapssynpunkt och med tanke på jobb för medborgarna inom t ex landskapskapsutveckling i Sverige, tror vi att man inte nog betona vikten av det som sägs i artikeln: "trenivåsystemet ( statlig, regional, lokal) har en avlastande verkan, också därför att regionerna tar sig an de "vardagsnära" eller "mellanstora") politiska områdena". Jmf det omhuldade uttrycket vardagslandskapet i Konventionen...

Tyvärr låter fler reaktioner på artikeln på Kommittén för EU-DEBATT vänta på sig... Vi hoppas de kommer!

Samtidigt är det, som Riksantikvarieämbetet skriver i sin rapport (se nedan) nu nu "dags för implementering!" av ELK i Sverige. Då är det av stort intresse att se hur landskapet beskrivs i regeringens senaste, av riksdagen antagna, skrivelse om ett nytt landsbygdsprogram Skr.2005/06:87 (pdf-fil, sv 531 kb). I kapitlet 2.5.2 Landskapet beskrivs det bl a så här:

"Landskapets struktur ger oss kunskap om hur det tidigare agrara landskapet såg ut och fungerade. På många håll kan det vara svårt att förstå den historiska dimensionen i dagens fragmenterade landskap med isolerade betes- och slåttermarker. Kulturmiljöerna och det brukade landskapet innehåller ofta stora biologiska värden.
Kulturlandskapet utgör för många människor vackra landskapsbilder, men är också viktigt för friluftslivet. Små och isolerade betesmarker får dock sällan besök medan områden med flera betesmarker som ligger nära varandra ofta utgör populära utflyktsmål (SOU 2003:105). Det rekreativa värdet av landskapet skulle alltså öka genom större sammanhängande betesområden.
I prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag, gör regeringen bedömningen att ett hållbart brukande av naturresurser bör ske i ett landskapsperspektiv. Skälen för detta är att skog, jordbruksmark och vattendrag förekommer i en mosaik och att det är viktig med en helhetssyn på landskapet i arbetet med bilogisk mångfald. Regionala landskapsstrategier är ett verktyg som bör prövas. Syftet med strategierna är att effektivisera och integrera de åtgärder som krävs för ett hållbart brukande och bevarande av biologisk mångfald och där hela landskapet beaktas vid planering och nyttjande. Regeringen har uppdragit åt några länsstyrelser att samordna arbetet med att ta fram regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald på länsnivå. Arbetet skall redovisas i februari 2007."

Så mycket - eller lite - finner vi här om landskapsbilden. Och inget om att landskapet gäller oss alla!

Det som fick oss att skapa denna hemsida för ett halvår sen: att värna landskapet och medborgarna ser vi därför fortfarande som högaktuellt... Eller för att ta ett annat citat ur Jan Edlings artikel ovan: "till sist måste också de inse att de gamla värderingarna om ekonomisk utveckling, full sysselsättning och välfärd inte kan tillvaratas (...) och byggas på om man försummar att anpassa sig till de nya ekonomiska och demokratipolitiska villkor som gäller."

"Demokratipolitiska villkor" och Landskapskonventionen! Landscape&Citizens handlar om detta och har också tidigare publicerat en viktig text, T-flor 3 (2004)6, om allmänhetens deltagande (allmänt) och svensk sammanfattning av . Därför publicerar vi idag med tillstånd av Europarådet en landsbygdsguide som vi översatt till svenska och hoppas återkomma till ofta: Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet - CEMAT. Du finner den under fliken Landskapsvärdering. Guiden diskuterar förtjänstfullt och utan att  tappa landskapet ur sikte en del kniviga frågor, som har en tendens att hamna i skymundan i vår svenska "konsensuskultur". Det handlar bl a om hur allmänheten lättare ska få tillgång till vissa offentliga arenor i Sverige, det som bla justitiekanslern Göran Lambertz, ovannämnde Jan Edling vid Vinnova samt jornalisten Susanna Popova i olika sammanhang tagit upp i generella termer - men även rapporten Europeiska landskapskonventionen - dags för implementering! på landskapsområdet.

Mer aktuell information om Naturvårdsplaner kopplat till landskapet lokalt och regionalt,  härovan under 2006-11-25! 

Upp

---

2006-10-03        Seminarium om Landskap, hälsa, friluftsliv och turism. Ett seminarium i Stockholm om Landskapskonventionen....av Riksantikvarieämbetetet! Ladda ner programmet här: 

Upp

2006-10-02   Landscape&Citizens presenterar idag en svensk översättning av  landsbygdsarvet med särskilt tillstånd av Europarådet!

Det gör vi samma dag som en ny regerering ropas upp i Sveriges riksdag med                                                                                                                                         den vackra riksväven "Minnenas landskap", framför alla ledamöternas ögon...
Vi hoppas att just landskapet blir rejält synliggjort i denna nu  mer debattvänliga salunder kommande mandatperiod!
Boken sammanfogar, tycker vi, lika ovanligt som konsekvent: landskap, regionpolitik och medborgardeltagande. Läs den nu på vår hemsida! Fliken är Landskapsvärdering. 

Upp

---

2006-09-07            


Det tidigare aviserade eftermiddagsseminariet med EU av Kommittén för EU-DEBATT och Kinda Landskapsförening hölls i Linköpings Stadsbiblioteks hörsal. Övergripande ämne var:  "EU, REGIONERNA OCH FRAMTIDEN - där stad-och-land är med på tåget?" Huvudtalaren och internationelle koordinatorn vid Avdelningen för tillväxt- coh samhällsbyggnad Torbjörn Conon på Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, höll en överskådlig presentation på detta intressanta ämne och Nils-Åke Gustafsson, Regionförbundet Östsam, Linköping och Eva Salevid, Kinda Landskapsförening, Kinda, riktade därefter debatten i ett par korta anföranden mot frågor av speciellt intresse ur Östergötlands synvinkel - vare sig vi kan tala om oss som en "region" eller ej...
Broshyren Nordens landskap och den Europeiska Landskapskonventionen delades ut till deltagarna, främst kommunala tjänstemän i Östergötland

2006-08-29    Tack Anita Brodén! Du bidrar till en välbehövlig och sund sund tvekan om priset på naturreservaten i Sverige - istället för gängse tvärsäkerhet!  En sådan inställning behövs, tycker vi.
På Lantbrukets affärstidning ATL:s fråga om framtiden för miljömålet Levande Skogar och den nästan en miljon ha produktiv skogsmark som enligt riksdagsbeslut enligt tidningen "ska offras till naturvården fram till 2010", svarar Anita idag:
" Vi har inte för avsikt att höja reservatsambitionerna. Det har varit alldeles för lite tal om kvalitet, mer om kvantitet. Man skulle kunna bruka och göra viss avverkning i skogsreservat också. Vi vill fokusera mer på civilrättsliga avtal (vår understrykning), vi vill bli flexiblare med skyddsformen. Det viktigaste är att man skyddar det som är skyddsvärt." 
Det märks att Du är välinformerad om Landskapskonventionen, Anita. Det du säger är faktiskt vad Landscape&Citizens länge velat få ut i debatten. D v s att det finns och och redan från början bör finnas mer än en riktning inom miljöpolitiken. T o m experterna har ju visat (se RAÄ-rapporten på denna sida) att detta behövs för landskapsimplementeringen i Sverige.

2006-08-28   Idag svarade kulturminister Leif Pagrotsky på Anita Brodéns fråga!
Det betyder att Riksantikvarieämbetets rapport från den 16 februari som förespråkar en större "politisering av Konventionen nu kommit ett stycke på väg - vad oss anbelangar... Svaret innehöll kanske inte så mycket nytt; bl a noteras att demokratiaspekten inte nämns i detta svar. Läs hela frågan och svaret här nedan!

  

Vi har tidigare på denna sida - 15 augusti - berättat att den dagen hade det gått hela 2000 dagar sedan Sverige undertecknande den Europeiska Landskapskonventionen. Därför var det mycket glädjande tyckte Landscape&Citizens att lagom till denna dag ställde Anita Brodén (fp) en fråga till statsbyggnadsminister Mona Sahlin (s) angående regeringens planer rörande ratificeringen.

Kulturminister Leif Pagrotsky (s) har därefter svarat på frågan (se ovan)! Svaret säger oss ingenting nytt. Orden i frågan att "Landskapskonventionen breddar med andra ord miljöpolitiken genom demokratisk insyn i miljö och samhällsbygget i landets olika delar", kommenterades inte. Viktigt att få veta var dock att det påbörjade arbetet med "att ta fram regionala landskapsstrategier i ett antal län" anses viktigt "för genomförandet och den långsiktiga bevakningen av konventionen." Det är bra att såväl fråga som svar nu ställts, och givits, eftersom det bör underlätta för skilda parter att profilera sig i denna viktiga fråga.

Läs Anita Brodéns fråga och Leif Pagrotskys svar här (word-fil, 26 Kb): Skriftlig fråga 2005/06:2008 och Svar på skriftlig fråga 2005/06:2008 .

 Upp

Så här skriver EEA om rapporten, som publicerats av dem och som
även kan laddas ner på deras hemsida: "Environmental change occurs as a result of both natural and human processes. Environmental systems and human activities contribute to environmental changes through the transformation and transportation of large quantities of energy and materials. Natural systems transform the sun's energy into living matter and cause changes by cycling materials through geological, biological, oceanic and atmospheric processes. Human activities transform materials and energy into products and services." Rapporten har skrivits av David Stanners och Philippe Bourdeau inom ramen för the European Environment Agency Task Force (European Commission) i samarbete med United Nations Economic Commisssion for Europe, United Nations Environment Programme, Europarådet, World Conservtion Union, World Health Organisation, Eurostat m fl. 
Efter att ha läst kapitlet undrar Landscape&Citizens: Glömde Sverige bort "de mänskliga aktiviteterna" i miljöplaneringen när det begav sig?  

2006-06-29


  
Eftermiddagsseminarium med EU ett samarbete mellan Kommittén för EU-DEBATT och Kinda Landskapsförening och kommer att äga rum den 7 september i Linköpings Stadsbiblioteks hörsal. Det heter:  EU, REGIONERNA OCH FRAMTIDEN - där stad-och-land är med på tåget? Huvudtalare blir Torbjörn Conon, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm. Därefter kommer Sven-Åke Gustafsson, Regionförbundet Östsam, Linköping och Eva Salevid, Kinda Landskapsförening, Kinda, att rikta debatten mot frågor av speciellt intresse i Östergötland. Seminariet vänder sig till en bred regionutvecklingsintresserad allmänhet...

Ladda ner hela programmet här, (word-fil, 87 kb, svenska), eller här, (pdf-fil, 175 kb, sv). Läs mer på Kommittén för EU-DEBATT:s webbsida http://www.eu-debatt.nu. Anmälan till info@landscapecitizens.se .

Upp

Landscape & Citizens har från början intresserat sig för Leader+ - i Sommenbygden Sverige och i Leader+området i södra Alsace, Frankrike. Därför var det med stort intresse vi deltog i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins internationella seminarium, Stockholm, om Leader-metoden och närmare bestämt om hur man tänker kring EU:s nya landsbygdsstöd i några andra viktiga EU-länder. Här finns kontakter att utveckla! Ladda ner ett par av de intressanta filerna om leader+ av Pierre Poussard, CNASEA, Frankrike, och Allen McAdam, Leader+nätverket, Irland. Vi återkommer mycket till materialet på annan plats! Leader+Frankrike (pdf-fil, eng, 400 kb) Leader+Irland (pdf-fil, eng, 268 kb).

Upp

Denna dag startade ett stort tvådagarsseminarium, "Fourth meeting of the Workshops", rörande implementeringen av den Europeiska Landskapskonventionen i Ljubljana i Slovenien. Konferensen är ett samarbete mellan Europarådet och följande institutioner i Slovenien (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Kulturdepartementet, Fakulteterna för Bioteknik och Landskapsarkitektur vid Ljubljanas universitet, Staden Ljubljana och Slovenska landskapsarkitekters förbund (SALA). 

Med anledning av konferensen skriver Europarådet:

Som framkom av vår rapport redan i mars 2005, är Slovenien en av de allra duktigaste "eleverna" i Landskapskonventionens klass ( ratificering den 2003-0925). Den konferens som idag inleddes hade följdriktigt temat "Landscape and society".  Se mer:The Role of Training in the Implementation of the policy of sustainable spatial development in Europe (word-fil, svenska/engelska, 101 kb).

Läs även artikel efter "Third meeting of the Workshops, som ägde rum i Cork, Irland, 16-17 juni 2005: Jobb - för Skånelandskapet och demokratin (word-fil, 212 kb), och se poster: (PDF-fil, 403 kb, engelska)

Upp

Idag ratificerade även Italien den Europeiska Landskapskonventionen! Meningen är att Konventionen ska träda ikraft den första september i år. Därmed har mer än hälften (24 stycken) av de 46 staterna i Europarådet hunnit ratificera Konventionen utan att Sverige ens har hunnit gå ut med en officiell svensk version av den text, som Sverige dock har undertecknat... Det är dessutom många ekonomiskt och/eller demografiskt tunga länder som nu har anslutit sig: Irland, Polen, Frankrike, Italien... Se vår flik Ratificeringar .

Upp

 "Lokala och regionala möjligheter med JEREMIE & JESSICA" var det lockande och gåtfulla namnet på en workshop som Svenska Nätverket för Jeremie & Jessica inbjöd tillNUTEK anordnade i NUTEK:s lokaler i Stockholm denna dag. Det blev en intressant dag som Thomas och Lisa Fröbel på SERUS hade ordnat, med bl a möten med Christian Juliusson som samordnar de här båda programmen för Sveriges, Danmarks och Litauens del nere på Europeiska Kommissionen i Bryssel - men även med represententer för t ex Svenska nätverket för LEADER+ och Värmlands Kreditgarantiförening (Lena Bäcker).
Inte minst den sistnämnda hade många glädjande ting att berätta när det gäller hur man i Sverige redan - och imorgon med de regionala programmen JEREMIE/JESSICA som modell, sannolikt - stöttar lokalt företagande och den sociala ekonomins entreprenörskap som idag har stora problem med sin kapitalförsörjning.

Så här beskriver SERUS sin syn på social ekonomi:

Upp

Kommittén för EU-DEBATT har haft seminarium för nya Projektledare som beviljats bidrag för år 2006 (se tidigare nyhet). Platsen var Medelhavsmuseet, Stockholm, och det var ett gediget program och intressanta debattörer, som arrangörerna hade dragit ihop till glädje för alla de nya projekt, som nu tar form lite överallt i det avlånga landet... Bland annat kom Bosse Ringholm, Sveriges vice statsminister och samordningsminister för EU-frågor och berättade om vilka frågor som anses viktiga i "ett svenskt perspektiv". Kinda Landskapsförening, som beviljats stöd för ett seminarium på temat "EU, regionerna och framtiden", som kommer att äga rum på Linköpings Stadsbibliotek, torsdagen den 7 september (se Kalendarium) hade en fråga till Bosse Ringholm: "När ratificerar Sverige den Europeiska Landskapskonventionen?" Ministern bad att få återkomma. 

Upp

Nu har dokumentationen från "Utvecklingsseminarium 2 - Modeller för att stödja lokal utveckling" äntligen lagts ut på Glesbygdsverkets hemsida. Ur ett particpativt och processorienterat perspektiv (= deltagardemokrati) vi som är verksamma i Demokratiberedningen i en liten kommun (lydande direkt under Kommunfullmäktige) hoppats kunna deltaga i ett sådant utvecklingsseminarium, gärna tillsammans med representanter från kommunala och lokala LAG-gruppen - i detta fall Leader+Sommenbygd. Men såväl kommunen som arrangörerna på Glesbydsverket sade nej: Utöver myndigheter av olika slag, bl a Näringsdempartementet och Konsumentverket,var endast "handläggare från länsstyrelser, regionförbund och samverkansorgan" accepterade. Synd... 

Landscape&Citizens tycker att det här är ett typiskt tillfälle när det civila samhället borde vara representerat, eftersom denna serie av utvecklingsseminarier, anordnade av Glesbygdsverket under 2005-2006 i hög grad behandlar formerna för demokrati i lokalsamhället". Där den ideella sektorn är en av parterna- Även planeringsområdet måste väl då låta uppifrån- och underifrånperspektiv befrukta varandra, hela tiden...!
Hur som helst: Bland allt matnyttigt som dokumentationen innefattar, läser vi även en approach som påminner om den som hela den Europeiska Landskapskonventionen andas: det är Konsumentverket (!) som har hittat en metod att få igång en helhetsprocess, när det gäller att aktivera kommuner som centrala aktörer för t ex serviceutveckling i gles- och landsbygder. Det kallas "logiska kartor". Målet är att "skapa gemensamma utgångspunkter utifrån lokala förutsättningar":
-Vi började med att försöka identifiera vilka effekter som är viktigast, sedan vilka åtgärder som krävdes för att uppnå dem. Vi insåg att bristerna till stor del berodde på "stuprörstänkande" och att det måste till en insikt hos kommunerna om de lokala behoven", säger Eva Lundin inbjuden representant från Konsumentverket.
Vi kan bara tillägga att boende, medborgare och ideell sektor i kommunerna förmodligen tycker alldeles detsamma! Men dessa var som sagt inte inbjudna och kunde därför inte informera närvarande regionsutvecklare om saken... Läs själv Glesbygdsverkets dokumentation och se hur svenska myndigheter gärna lägger ut texten om vikten av mindre "stuprörstänkande" - för varandra : Utvecklingsseminarium 2, Modeller för att stödja lokal utveckling  (PDF-fil, 448 kb).

Upp

Idag antog Förbundsfullmäktige i Östsam, ett regionalt samverkansorgan i Östergötland, sin "RUP" - Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland 2020.
En tjock "bibba" med remissyttrandena från kommuner, kommungrupper, studieförbund och partier låg på fullmäktigeledamöternas bord inför beslutet. Läs här remissyttrandet från Fp:s riksdagskandidat E Salevid. Det skulle gärna ha sett mer av territoriella perspektiv, medborgarfrågor och landskapsfrågor i programmet.
Innan mötet gick till beslut framfördes även ett yrkande om att uttrycket "Den Fjärde Storstadsregionen", som förekommer i programmet, borde utgå, något som mötet dock röstade ner.
Det är vi på Landscape&Citizens glada för... Varför se de få städer vi har här i landet, och i länet, som utvecklingens fiender? Och vice versa: låt oss sluta göra landet bli stadens fiende... 

Läs mer:
Remissvar "Östgötaregionen 2020", förslag till RUP  (word-fil, 78 kb), Östgötaregionen 2020 - RUP (pdf-fil, svenska. 3 MB)

 Upp

Ännu ingen utsikt i sikte! Så måste man sammanfatta en nyhet ur ATL idag, där östgötabonden Hans Carlsson, Ödeshög, står i fokus. Hans  Carlsson bor på en gård med "hänförande utsikt från hagarna ut över Vättern" där kossor betar idag. Länsstyrelsen i Östergötland har belagt området med landskapsskydd. Han och hustrun Irene har begärt att antingen få "sälja några tomter med sjöutsikt eller att få ett kontant stöd från staten" för att kunna fortsätta att hålla landskapet öppet.
Men vad händer i Sverige år 2006? Jo, dels begär Länsstyrelsen att i så fall att få köpa en del av jordbruksmarken från Hans Carlsson för att där skapa ett naturreservat. Dessutom: om makarna säger nej till detta erbjudande, så står Miljödomstolen (till vilken Hans Carlsson har vänt sig därför att han vill få ett prejudikat) redo att "ge klartecken till att låta granskog skymma en av Sveriges vackraste utsikter", enligt tidningen. Ser detta inte ut som ett "njet" till att låta medborgarna vara med i processen att utveckla landsskapsbilden, i dialog? Hans Carlsson:
- Det finns en baksida med att skapa naturvärden, som en aldrig kan förstå, säger han. 
Landscape & Citizens vill upplysa om att detta visar att miljöintressena i Sverige drar åt ett håll och människornas intressen ofta åt helt annat, i en process där människorna långtifrån alltid har någon reell möjlighet att kunna verka i centrum av sina landskap ( som Landskapskonventionen talar om). Vi kan inte se annat än att sådant försvårar för en svensk landskapspolitik med "människan i centrum" att få fäste - och blir glada om någon vill visa att vi har fel...

Upp

 Invandrarna, Lissabon och "landskapet". Enligt en granskning som SVT-Aktuellt återger, är invandrare generellt underrepresenterade i svensk politik. Antalet svenska medborgare födda utom Norden bland förtroendevalda ligger lågt. Det inte är något fel på målen de är tvärtom högt ställda. Däremot finns många hinder i vägen när det gäller politiska partiers förmåga att mobilisera underrepresenterade grupper, bl a invandrare. I hela 26 kommuner, däribland Kinda Kommun i Östergötland, saknas helt förtroendevalda med utländskt ursprung
överhuvudtaget.
Eva Salevid från Kinda Landskapsförening, som ser "landskapet" som en fråga om mänskliga rättigheter enligt den Europeiska landskapskonventionen, tycker att problemet med invandares bristande representativitet är något för kommunerna att ta tag i.
Att invandrade svenskar finns med och är representerade i svenska landsbygdskommuner av Kindas typ är idag varken mer eller mindre än en utvecklingsfråga för landet. Frågan berör bl a hur ett visst "landskapsterritorium" lyckas skapa lokal attraktivitet, gynnsam för bl a turism. Då måste även demokratin vara "nära", främst genom att de sociala, ekonomiska och miljömässiga hjulen snurrar smidigt (Lissabonprocessen).
Invandrare bär många gånger med sig lärorika erfarenheter av t ex näringar, köpenskap och service från respektive hemländer - erfarenheter som Sverige bör utnyttja, t ex lokalt i småkommuner...
Ett sätt kan vara att rikta sökarljuset mot den lokala identiteten så att identiteterna hos både infödda och inflyttade värdesätts mer...
Läs mer om detta i ett exempel hämtat från ett franskt LEADER Plus-område:
Lissabon och ELK (word-fil 68 kb)

Upp

Det senaste numret av Nytt & Nyt från Oresund Network har temat: Makten i Öresundsregionen: "Mot alla odds tuffar integrationen på för full maskin, starkare än någonsin mätt i antal resande och flyttlass över bron. Trots bristen på politiska insatser går Öresundsregionen alltså starkt framåt. Den vanliga Öresundsinvånaren har helt enkelt bestämt sig för att inte vänta längre, utan kör på efter eget huvud [---]. Så i brist på en stark beslutande instans i Öresund gäller det att hitta ett annat arbetssätt. Receptet är kort och gott mer jävlar anamma - eller lite mer civil olydnad om man vill"... Dettom man får tro Thomas Frostberg, "gaesteskribent".
Fleming G Jorgensen, fran Dansk Industri, tillägger i samma lite godmodiga ton att "magten er delt ud i regionen" : vi kan ta det lugnt. Han talar om flexibla nätverk som kan anpassa sig efter utvecklingen och om behovet att stå fri från tunga sekretariat, ett slags "'light institutions', altså enheder, der hver for sig ikke har stor magt, men som transformerer og arbejder alt efter behov og målsaetning." Dessutom påpekar han på något som är något av grundföutsättningen för landskapsarbete i ELKs anda:
"Det savnes et mere målraettet fokus på den virkeligt massive folkelige forankring. Det er meget vigtigt. Det er for mange uden for kredsen af entusiaster, der ikke ved noget om regionen." Hans recept på lösning?: "Det drejer sig om information, information, information". Vi kunde inte ha sagt det bättre själva...

Läs mer på www.oresundsregionen.org

Upp

Nu har även Frankrike ratificerat den Europeiska Landskapskonventionen. Frankrike är ett av de länder som har haft mest att bidra med när det gäller den Europeiska Landskapskonventionen, och att landet nu ratificerar kommer gissningsvis att dra med sig flera andra europeiska länder - ingen vill ju vara sist!

Den franska grundsynen i landskapsfrågor bygger på ett medborgarperspektiv. Vi citerar utförligt ett uttalande från det franska departementet för Ekologi och hållbar utveckling: "landskapspolitiken har som mål hållbart landskapsskydd och landskapsmångfald". Vägarna mot målet anges så här:

• Utveckla kännedomen om landskapet
• Stärka en samstämmig offentlig politik
• Stödja kompetensen hos alla landskapsaktörer.

Vi lär återkomma till detta!

Även Ukraina har ratificerat konventionen nu i mars. 

Upp

Regeringen har beslutat inrätta ett organ i Sverige "med generellt uppdrag att främja de mänskliga rättigheterna". Enligt ett pressmeddelande kommer man att inrätta en andra nationella handlingsplan för mänskling rättigheter. Man avser särskilt att "arbeta mot myndigheter, kommuner och landsting" för att sprida information om MR till allmänheten, särskilt unga och till marginaliserade grupper". Frågor om rasism, homofobi, främlingsfientlighet och diskriminering står högt upp i programmet. Som vanligt!

Tyvärr är vi inte förvånade av att konstatera att mänskliga rättigheter i samband med "territoriet" däremot  lyser med sin frånvaro i meddelandet. Inte heller förvånar det att regeringen anser sig behöva ha "ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige", tillsammans med  riksdagen, eller att vägen till detta ska gå genom "utbildning och information". Allsammans utifrån ett gammalt vanligt Top-down-perspektiv. "Civilsamhället" i den mening vi förespråkar ordet, på denna sida, och som så många andra, friare europeiska grupperingar (tror vi) skulle vilja se som en part som från egna utgångspunkter har att "arbeta mot myndigheter, kommuner och landsting" i det demokratiska samhället - den visionen tycks här onekligen en bit bort...

Upp

Upp

Som vi tidigare berättat om är eklandskapet i Östergötland på tapeten.  Det är nu bestämt, enligt en uppgift i Östgöta Correspondenten, att länet får bli blir pilotlän för hur eklandskap i landet ska kunna räddas till kommande generationer genom att förvaltas på ett lönsamt sätt. I bakgrunden finns den internationella konferens om ekar vi aviserat om bland våra tidigare nyheter. Enligt den Europeiska landskapskonventionen ska alla landskap utvärderas.

Upp

I ett reportage i God Morgon Världen idag redogjordes för  en gammal konvenion, ILO-konventionen nr 169 som känns märkvärdigt bekant ur ett landskapsperspektiv. Sverige har länge värnat mänskliga rättigheter och minoriteters rätt och faktiskt varit med om att utarbeta kraven i konventionen, hörde vi i programmet. Trots detta har Sverige ännu efter 15 år inte skrivit under FN:s resolution om urbefolkningars rättigheter, ILO 169. Denna innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för ursprungsfolken. Regeringarna i de länder som har anslutit sig till konventionen (17 stycken) ska se till att ursprungsfolkens rättigheter skyddas och deras integritet respekteras. Regeringarna ska samråda med folken om åtgärder som angår dem och skapa förutsättningar för att de så långt som möjligt själva ska kunna bestämma över sin utveckling. Ett grundläggande krav enligt konventionen är att ursprungsfolken till fullo ska åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Deklarationerna påminner inte så lite om Landskapskonventionens, ELK:s, första och andra definitioner där man talar om landskap som "ett område sådant som det uppfattas av människor" och betonar "allmänhetens önskemål med avseende på landskapskaraktären i deras livsmiljö". Också i den europeiska Landskapskonventionens fall handlar det om att en stor mängd stater (idag 20 stycken) redan har ratificerat en konventionen som sätter människans samhörighet med det landskap hon lever i centrum. Det är dags för Sverige att ratificera konventioner som stöder människors rättighet till påverkan på sin livsmiljö!

Upp

Seminariet  "The oak - History, ecology, management and planning", som redan aviserats om i Kalendariet, bör förhoppningsvis skapa brett intresse i Östergötland, där man tagit initiativet till detta. I veckan blev det klart att önskan att saluföra eklandskapet i närheten av Sturefors redan åstadkommit just det slags polarisering mellan två huvudståndpunkter som den Europeiska Landskapskonventionen vill undanröja: På den ena sidan en tillväxthungrig stadsregion, som vill se Linköping växa - vilket är förståeligt - på den andra en länsstyrelse som i ett remissyttrande hellre betonar sådant som "intrång i ekmiljöer och biologiska spridningsstråk" och därför gör tummen ned för planerna.

Man får hoppas att Ekseminariet som arrangeras av Naturvårdsverket med medverkan från Riksantikvarieämbetet kommer att visa på vikten av breda och genomgripande landskapsutvärderingar, som tidigt drar in medborgarna i planeringsprocesserna isället för alltför snabb utnämning av vilka landskap som bör prioriteras- ibland på löst underlag. Behovet av generella riktlinjer för alla invånare framkommer av följande remissvar från några potentiellt berörda, återgivet av Östgöta Correspondenten: "Vi är fem boende i Berga, som undrar på vilken fot kommunen egentligen ska stå. Kommunen betonar gärna själv betydelsen av eklandskapet. Samtidigt planeras det att bygga bostäder i en del av området. Hur går detta ihop? Det är dags att välja riktning för framtiden."

Upp

har "flanören och allkonstnären" Fredrik Lindström kommit till det sjätte avsnittet i serien Svenska landskapsmysterier. Ni har väl märkt det själva: det är - genom projektgruppens härliga inzoomningar av svenska landskap som den här serien har blivit något mycket mer än endast en genomgång över våra "dialekter". Tänk om serien ännu mera handlar om våra "identiteter"- detta ofta förkättrade ord. Identitet och landskap - bravo Fredrik!

Sagt av Fredrik i en intervju: "När jag var 19 år och började på folkhögskola märkte jag att folk blev positionerade på grund av sina dialekter. Då lärde jag mig prata en sorts rikssvenska. Vad jag menar är att folk hade föreställningar om att man inte kan ha några intellektuella intressen eller en utvecklad personlighet om man pratar på det här viset", säger Fredrik Lindström, nu på riktig gnällbältska.

Uppenbarligen var det något som sög sig fast där i början av 1980-talet. Sedan dess har Fredrik Lindström ägnat massor av tid i Uppsala åt forskning och avhandlingar kring språkets sociala dimensioner. Och att höra honom hoppa från tankar om Montesquieus klimatlära till varför man i framtiden kommer att skratta gott åt vår tids idé om den rationella människan, är att få sig till livs en Mårten Rask – Fredrik Lindströms fiktive folklivsforskare som blev ett av radioprogrammet Hassans mest älskade inslag.

Upp

Finland har ratificerat den Europeiska Landskapskonventionen, som man tillsammans med Norge och Danmark hade undertecknat vid tillkomsten i Florens den 20 oktober år 2000. Den 16 december ratificerade Finland den Europeiska Landskapskonventionen, som man tillsammans med Norge och Danmark hade undertecknat vid tillkomsten i Florens den 20 oktober år 2000.

Norge var det första landet av alla att ratificera, d v s godkänna, Konventionen, vilket för norrmännens del skedde den 23 oktober år 2001, medan Danmark ratificerade den den 20 mars cirka ett och ett halvt år senare, år 2003. Den 18 februari 2006 hade hela 20 av Europarådets idag 46 medlemsstater ratificerat konventionen. Sist på den nordiska banan är Sverige: vi undertecknade 01/02/02. Inget ratificeringsdatum är officiellt omtalat.