Kitka River av Ilkka Halso
Landscape&Citizens I SVERIGE. I EUROPA
I SVERIGE -
I Europa.
                                         
     
 
Pil   Språk
Pil   Start
Pil   Kalendarium
Pil   Nyhetsarkiv
Pil   Fördjupning
Nyhetsarkiv

- Sverige och kontinenten - samma territorium - Kontakta oss! - Sverige och kontinenten - samma territorium -



2011   2010  2009   2008   2007   2006   2005   2004   2003   2002   2001   2000  1999   1998   1997   1996   1995  1994

 



Perioden 2006-2011 har för oss som intresserar sig för landskapet i Sverige varit enormt rik på nyheter, policydiskussioner, upplevelser - samt beslut. Landscape&Citizens är ett fristående nätverk, som utifrån en kunskapshorisont haft möjlighet att följa dessa ur ett medborgarperspektiv. Allt detta finns nu samlat och uppdaterat i form av våra nyheter. Tanken är att du som intresserar dig för Landskapskonventionen (ELC) ska kunna klicka dig runt bland dessa nyheter på denna sida. Gå in på ett år mellan 2011 och 1994... för nu har sidan även "uppdaterats bakåt" ända till 1995. Varför? Ur såväl L&C:s perspektiv som - isynnerhet - Landskapskonventionens, var det under dessa år mycket av Äventyret Landskap började, även i Sverige.


2011
Strukturbild 2.0. Kick-off-möte i Malmö 2010



Några kortrubriker 2011:

DN-Debatt: Skandal...  Svensk ratificering av ELC  HD: Ser kommunerna fler skånska "kärnor"?   



2011-04-05

Fler goda ögon behövs i Ängelholm

"En debatt om stadsplanering börjar att spira i NST (= en av Helsingborgs Dagblands tre editioner för Nordvästskåne). För mig handlar den om Ängelholmares rätt till meningsfull dialog om stadsbilden. Före detta rådhusets symboliska placering vid Stortorget, dess eventuella dubblering, av många befarade radering berör starkt. Eva Thulin skriver också tänkvärt om det social-ekologiska stadslandskapet och vill ha svar av politiker och invånare.
I FP har vi sedan 2006 nog bredast möjliga syn på "landskapet". Vi vill sluta skala ner individernas roll som under större delen av 1900-talet, vi inser kunskapens betydelse. Men det finns även en stark naturvetartradition i Sverige (ekologin?), som med bred hand föst undan det mesta av humaniora, läs stadsbyggnadskonst under samma tid. Typ: äldre kulturmiljöer blir energislukande: de ska bort. Så myrsmå som individer med egna tankar och idéer som vi blivit i dagens stadsplanering var vi inte när rådhuset var nytt. Det behövs fler goda ögon, inte färre, som kan se vart det bär iväg. Då kan mindre lyckade ändringar kanske stoppas i tid. "Låt invånarna skapa staden!" bloggar LUF-ordföranden i Göteborg, Adam Cwejman. Det är väl så vi får hållbarhet i längden." Mer: HD/NST-artikel av Eva Salevid.
  

2011-01-30

Filmare och regissör ser skandal

Landscape&Citizens har länge försökt förmå DN-DEBATT att publicera våra artiklar med anledning av Landkskapskonventionen. Tyvärr är vi inte varken FÅGELSKÅDARE eller REGISSÖR - två annars högst relevanta medborgarperspektiv. (Här är vi snarast LÄRARE - vad mera inom humaniora, speciellt samtida svensk-och-frankofon civilisation/kultur... Inte så populärt! Men det kanske ändrar sig?). Men läs gärna  den av DN-DEBATT publicerade artikeln om den skandal författarna med rätta finner i att myndigheterna struntar i människors oro, här:

"Konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell om vindkraften: Lokala opinioner som strider för sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga myndigheter.

Den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden som till omfång och påverkan är jämförbar med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Vindkraftverk har en avgörande visuell inverkan på landskapet och den oro och ångest som de skapar måste tas på allvar. Någon seriös forskning om hur människor påverkas existerar inte. Det är närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner möts av nonchalans från statligt håll. En fortsatt expansion kräver en mycket stor omsorg om lokalisering och hänsyn till naturvärden och människors hälsa och miljö, skriver Lars Jonsson och Jan Troell."
2011-01-05
Vi  är  med - Sverige ratificerar. (1)

Regeringen: Sverige ratificerar ELC

Vi har nu fått en verklig ratificering, dvs godkännande, på regeringsnivå av den Europeiska landskapskonventionen. Det betyder att även Sverige äntligen sällat sig till de länder i Europa, som redan gjort detta, senast Georgien och Grekland. Behövs det, så sker det... Efter påtryckning...

Och det har behövts länge. Läs denna sida - och varför inte hela www.landscapecitizens.se - så förstår du mer om varför!

Det är därför sen länge emotsett - även från den oberoende ideella sektor som här representaras - att läsa på regeringens hemsida den 12 november 2010:

"Regeringen beslutade igår att ratificera den europeiska landskapskonventionen. Det är en regional konvention för Europa som innebär att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Konventionen syftar bl.a. till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap. Den har arbetats fram av Europarådet och omfattar de länder som är medlemmar av Europarådet (---).

- Det är bra att Sverige nu kan ratificera den europeiska landskapskonventionen och att det kunnat göras inom det befintliga regelsystemet, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i en kommentar."


2010
        
Traditionellt landskap, Skåne





2010-

Sverige med i Futuropa Nr 2

Det är inte ofta man läser om Sverige i Europarådets utmärkta tidskrift Naturopa, numera omdöpt till Futuropa. Det finns några få undantag, som när Sverige och Skåne 2001 uppmärksammade landsbygdsarvet som en huvudfaktor för utveckling eller när svenska Naturvårdsverket redan 2002 slog sig i lag med holländsk ekologisk expertis i en viktig policyartikel om Landscape as a growing concern, där bl a underifrånperspektivet hävdas - fast på "rätt" sätt.

Men i sista numret, som handlar om Landscape and Transfrontier co-operation, sker det igen. Artikeln handlar nu om nordiskt gränsöverskridande samarbete om ELK och lovordar inledningsvis det exotiska Norden med sina 21 människor/km2och 25 löftesrika miljoner (invånare) - när vi väljer att jobba tillsammans. Men så kommer den kalldusch vi tyvärr helt resignerat för i varje fall på vår sida Fjällen, i Norden: "A truly un-exotic fact is that many countryside municipalities are facing a situation with a rapidly decreasing population. (...) taking into account the insignificant number of residents (...) the challenge is striking."

För inte länge sen var detta inget som bet på beslutande politiker i t ex Kinda Kommun, långt från "stora staden" Linköping. Men idag börjar vi förstå att landskap, eller territorium, som Europarådet lika gärna omskriver det hör ihop. Djupt. Mer: Futuropa Nr 2, Naturopa Nr 98, Naturopa Nr 95.


2010-12-

Nordregio och landskapet

Decembernumret kan liksom alla läsvärda Nordregionmummer laddas ner från Nordregios webbsida (med säte i Stockholm). Just detta nummer ger några viktiga aspekter av svenskt landskap, i flygperspektiv: modern industriell produktion mitt ute i vacker svensk natur. Brutalt? Döm själv.

En fördel med NordRegio är att även jämförelser med länder utanför Norden ibland, om än undantagsvis, får slinka med, Frankrike, Tyskland. Här finns 90-talets ESDP-perspektiv, trots nordisk språkdräkt, ändå närvarande på ett sätt som kan sammanfattas i få men viktiga begrepp: "flerkärniga städer i EU", " stad-landsbygdskopplingen", "EU-transporter", regional identitet genom natur- & kulturarv" (just detta står dock inte i decembernumret).

Även i detta nummer är Europa nära, t ex artikeln "IMP, intra-metropolitan polycentricity", där Malmö och nyinvigda City-tunneln motiveras regionalt.

Snömos tycker du? Inte jag. För, om det inte finns någon hållbar koordination mellan politiker och tjänstemän, så blir det hela bara dyrt... Vikten av Synlig politik igen, alltså. Och att fler ögon behövs, inte, som hävdas än idag, färre... Mer: www.nordregio.se. 



2010-11-22/24

Västra Götalandsregionen, NecsTOUR och RECEP-ENELC

En internationell "Landscape and Tourism Conference" blev det storartade arrangemang Västra Götalandsregionen ordnade i Göteborg. Landscape&Citizens fick möjlighet att följa den tack vare stöd av liberala Carl Staaff-fonden, samtidigt som ELC gick mot sitt erkännande i Sverige (en deklaration lästes upp). hela vägen ut till Kungälv ( = "our Acropolis!" som svenskfödde socialdemokraten Miguel Oddner, uttryckte det) och Hushållningssällskapets Skara. Hela landskapet...

Det blev en hel vecka av goda argument för ett nytt "European Branding” av svenskt "landskap" i ELC:s perspektiv. Detta eftersom samarrangören av hela programmet hette European Network of Local and Regional Authorities for the Implementation of the European Landscape Convention - en sammanslutning av regioner och kommuner i Europa, som vill att ELC:s principer implementeras direkt på denna nivå. Samt NecsTOUR,  en EU-organisation, som arbetar för en turism, som arbetar nära både nationell samhällsbyggnad och nationellt jordbruk...  Dessutom veckan då regeringen "tog" ELC, officiellt.

För det är ju ett levande landskap vi vill ha - inte "Disneyland"? Väl??! Mer i L&C:s rapport: Rapport: Landscape & Tourism.

2010-11-11/12

Spansk landskapskonferens: "A variety of gazes"

"FRINGES - the landscapes of the periphery" har ägt rum - i avlägsna Katalonien. Så här beskriver man målen:  

"Landscape configurations. The periphery is more than just the perimeter of a centre; it is also, and above all, a threshold between different territorial (and sometimes mental) realities, with increasing prominence. Too often, peripheries are untidy, unfinished landscapes with negative connotations for the town of which they form part. As the European Landscape Convention states, this has repercussions on social well-being, since quality of life is directly linked to the quality of the landscape. To understand the logic and the idiosyncrasy of peripheries requires a great variety of gazes, from art to literature, from music to cinema, from photography to architecture, from geography to sociology, from town planning to ecology."

Landscape&Citizens kunde tyvärr inte vara med vid denna, såsom den här beskrivs uppenbart inspirerande konferens. Men det är vidgade synsätt och ambitioner som dessa som får oss att känna att vårt eget lilla fack "franska språket och civilisationen" ännu gör oss till en del av ett mer "radikalhumanistiskt" europeiskt sällskap som kommer att få vara med att förverkliga ELC:s ambitioner - även i nord. För i syd finns de nödvändiga visioner, som så lätt bortses ifrån hos oss... Mer: www.catpaisatge.net/franges2010/eng/ , Landscape and participation.




2010-11-03


Skånsk kulturplan formas nu

I november kom Skånes första regionala kulturplan, som ska gälla 2011-2012. Regionnämnden verkar ha haft mycket brått att se till så att Skåne får del av nya s k kulturportföljpengar från kulturrådet, redan 2011 och därför gjort ett snabbt jobb.

Detta påpekades även av många, av de ca 75 yttrandena, fr a kommuner och frivilligsektor i Skåne. Det finns därför anledning att se över många saker i själva upplägget, menar Landscape&Citizens i sitt yttrandet om planen. Kanske inte minst, vad rör den klokaste fördelningen av ansvar i landskapsfrågor i en nybildad Region... En fråga för Myndighetsutövningen i vid mening, symboliserat av våra länsstyrelser och tjänstemän? Eller en fråga för Regionsstyrel(ser)n(a), där ju även politikerna, som uttryck för medborgarnas förlängda vilja ska ha stort inflytande? Det är frågan!

Under tiden tickar "realpolitiken" vidare. Men nog våras det för demokratin?

Det behövs, skriver L&C i sitt yttrande mer av internationellt och intererregionalt samarbete i dessa frågor, så att debatten även får influeras av hur andra Regioner ser på kultur och går till väga med kulturprogram om landskapet. Vi lever inte längre i anno 1658. Mer: kulturplanen på, http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane,
LoC:s Yttrande Skånes Regionala kulturnämnd.






2010-10-25

Spanien: Allmänhetens deltagande, på riktigt

Oansvariga, spanjorerna? Var det födelsedagsfirandet i Florens - Landskapskonventionen fyller 10 år i år - som fick Landscape Observatory of Catalonia att skicka Landscape&Citizens en fantastisk länk till denna bok, utgiven av Ministry of Home Affairs, Institutional Relations and Participation, i Kataloniens regionstyrelse, 2010?

Eller hade man märkt att även uppi Sveriges höga Nord jobbas det i och för projektformer direkt bland medborgare-som-är-européer?! Vi känner tacksamhet och respekt. Inledningsvis får vi i denna publikation veta av experterna själva att deltagande i landskapsfrågor ofta är en svår nöt att knäcka.

"The main risk of a participatory process is that politicians do not take into account the contributions made by those participating or that the commitments agreed to, whichever they are, are not fulfilled, as if they were only inviting citizens to participate in order to look good."

Risken blir ju då att folk tappar förtroende för politken: "As a result the experience of unsuccessful participatory processes can become a stumbling block when it comes to initiating new ones." Att läsas med stor eftertanke av den/de som väl vet att demokratiskt deltagande ofta stannar vid - cynisk? - lek med ord. Och oroas av detta faktum! Ladda ner denna viktiga bok på engelska, eller här. Mer: www.catpaisatge.net .

10-10-20

Landscape&Citizens bjöd på forskningsförslag när ELC blev 10 år

Med ett konkret forskningsförslag kom L&C att på sitt (och i sluttampen på ett mer än femårigt engagemang) att bidra till den stora födelsedagen i Florenskonventionens (ELC) hemstad, Florens. Förslaget gäller hur ett europeiskt landsbygdsguidesprojekt för konventionens genomförande skulle kunna samverka med ett skånskt (eller svenskt) landsbygdssekretariat. Det hade då godkänts under våren av den vetenskapliga kommittén inom UNISCAPE, inom ramen för Living landscape- The European Landscape Conventionen in research perspective.  En vetenskapskommitté bestående av Marc Antrop, Gian Franco Cartei, Saša Dobričić, Michael Dower, Almo Farina, Yves Luginbühl, Carlo Magnani, Annalisa Calcagno Maniglio, Bas Pedroli, Michel Prieur, Riccardo Priore, Florencio Zoido hade - bland många andra projekt, givetvis! - godkänt detta enda helt svenska bidrag vid konferensen, som åtföljde dagen, ett bidrag signerat Eva Salevids & Erik Skärbäck. Förslaget ingår i konferensmaterialet under avd 4: Participation - vi ser nu fram mot den lämpliga fortsättningen. Mer: www.uniscape.eu, Short Communications, Vol II. 



2010-10-15

Felplacerade vindkraftverk I: "Rädda Söderåsen" fick rätt.              
                   
De protesterande i Kågeröd slapp vindmöllor i känsligt område, efter att ha tagit fajten. Men konflikten består. Och är djup. I "Skåneland" har många lokala debatter om vindkraft - Hishult, gränsen Helsingborg, Höganäs, Ängelholms kommuner, m fl - länge gått höga. Det vi ser är en genuin konflikt mellan den representativa och -direktdemokratin. Men också också mellan dessa och de alltid (i högsta grad) närvarande ekonomiska särintressena. Resultatet är för alla uppenbara och troligen långvariga effekter på inte minst landskapsbild och boendes landskapskvalitet. Om det stämmer som Europarådet sa i en nyckelpresentation i Malmö/Alnarp för bara ett år sen - att "ingen äger landskapet", så måste alltså detta ses som en gemensam resurs, ägd av oss alla. Landscape&Citizens tror att det genomslaget av denna insikt som kommer att avgöra om Sverige kommer att lyckas tillvarata betydande nationalparksresurser, typ Söderåsen... Det finns fler modeller! Kunskapen om dem bör ingå som omistlig del i svenskens landskapskultur i dialog med sina myndigheter. Mer om denna tolkningskonflikt med medborgarna, som vi tror ännu är i sin linda: www.faringtoftanorra.se, "Prövning av vindkraft", Bräcke Kommuns vindkraftsplan, Vill vi ha vindkraft? "The Movie".  

2010-10-15

Felplacerade vindkraftverk II

För länge sen, 2004, framförde Eva Salevid inför en samling Europarådsdelegater på ett seminarium i staden Tulcea, som ingår i Donaudeltats biossfärsområde, 
Rumänien, ett seminarium vars övergripande namn löd "Landscape and spatial planning" några ord om vikten av mer genuina underifrånperspektiv i landskapsfrågor. (Bidraget, som skrevs på franska, direkt inspirerat av de välskötta landskap talaren mött under sitt lärarjobb i euroregionen Alsace på 1990-talet, handlade om ett underifrånperspektiv på det svenska landskapet, i Sommenbygden.

Men "generalister" var kanske bara intressanta i början av "förhandlingarna"... om landskapet för svenskarnas, del?

I så fall rör det sig om ett till varje pris bibebehållet expertstyre, som rimmar illa med det "helhetstänkande" i allas intresse... bl a landskapsexperten Micael Dower förespråkat: "Action by all, for all landscapes!" Denna djupt medborgerliga diskussion måste nu tas, fullt ut. Det behövs fler insatta röster än experternas, i landskapsfrågor för att exempelvis kunna utveckla den nu aktuella nationalparksresursen Söderåsen (eller andra delar av Skåne och Sverige). Mer: HD: Stort engagemang för landskapet, Fler måste vara med och bestämma, "Swedish Landscapes", www.romaniatourism.com, www.ultramarine.ro.


2010-07-01 

Visioner kring Öresundsbron - 2020? 2030? 2040?

Vad har egentligen hänt med det skånska landskapet/regionen under de tio år Öresundsbron nu funnits på plats? Vad är att vänta för framtiden? Och hur tolka de vitt skilda visionsdatum som lanseras? Ja, hur verkar man egentligen bäst för att Skåne - och Sverige - hela tiden knyts närmre en större Öresundsregion och EU?  

Landscape&Citizen's har på denna sida länge försvarat tankarna om att "EU påverkar Skåne - och Skåne påverkar Europa!" Vi tror att det är dags för ett mer "klassiskt snitt" (EU-projektet) att äntligen möta "sprawl" (USA). 

Men i Sverige har "sprawl" , enbart, fått bära den hos oss väl hedrade moderniststämpeln. Det vitt utbredda svenska biproduktslandskapet, som så ofta omger oss idag kan tyvärr härledas ur denna enögdhet. Självklart är det inte ett alltmer banaliserat "Fulsverige" bl a Skåneregionen och dess kommande generationer skåningar och själlänningar mest behöver. Men det blir ju följden, om ingen vågar gå förbi den lika hypnotiserande som förenklande tankefiguren "Skåne = transitregion = kapitalbildning". Bättre upp.
Mer: Oresundsvisioner 2040, www.skane.se/strukturbild Den europeiska landskapskonventionen. 


2010-06-18

Skåne: Kick-off för fortsatt strukturbildsarbete 

Till glädje för vem? Landscape&Citizens har länge sökt intressera rätt avdelning/person inom den nypermanentade Skåneregionens tjänstemanna- eller politikersida för att den skulle få del av olika direkterfarenheter av Europarådets arbete med regionala strukturfrågor ur ett landskapskonventionsperspektiv, som vi menar behövs när det gäller ELC och som vi råkar ha unik erfarenhet av. Det har varit svårt - utan att vi så lätt kunnat sätta fingret på varför. Avsaknaden av tydlighet och transparens i dialogen med denna tvåhövdade, stora organisation är uppenbar. Att "Europa" skulle kunna vara
föremål för ett folkligt engagemang, som bör uppmuntras, tycks vara en främmande tanke. Trots att det är ett synsätt som ger fler sysselsatta i form av projekt. Istället för visioner föredras ofta ett internt "systemtänkande" med ovissa effekt...

Från Skånes miljöfond har man artigt tipsat tillbaka vid de tillfällen när ELC varit aktuell, nu senast i samband med att "Strukturbild 2.0" startats upp i Malmö. Men egentligen vänder man sig bara till "de egna". Man är klar över att den goda regionutvecklingen bör/borde kompletteras med "mjuka" strategier och värden. Men är de facto mer än tveksam när det gäller hur dessa ska bemötas, speciellt om de ger prov på kunskaper hämtade bortom den egna organisationen... Uppenbart behövs ändå fler perspektiv - även över nationella gränser - för att bl a få ut maximalt av redan gjorda satsningar. Mer: Kick-off , Strukturbild Skåne. 

2010-03-04

Europeisk landsbygdsguide officiellt presenterad i Region Skåne

Observationsguide för landsbygdens arv i Europa presenterades på Tomarps Kungsgård i Skåne NV vid ett seminarium anordnat av Landscape&Citizens. Med detta utmärkta verktyg i sin hand, som testats i åtta länder och i översättning av Eva Salevid har Regionen möjlighet att sätta Skåne på kartan i form av ett mer folkligt förankrat projekt för konkret regionalt demokrati- och utvecklingsarbete kring landskapet/territoriet (eventuellt med europeiska partners) än det mer kunskapsinsamlande strukturbildsarbetet i Region Skåne. Detta utifrån en enkel observationsmetod, som används på många håll, där ELC genomförs.

Intresset från Skåne väcktes vid en stor internationell konferens i Malmö/Alnarp, 2009, Landscape and drivng forces, där Guiden ställdes ut i samråd med Europarådet. Med på seminariet i Tomarp var LST i Skåne som ansvarar för territoriella frågor, Region Skåne, som ansvarar för interregionala frågor och turism, Regionmuseet i Kristianstad samt SLU-Alnarp. Mer: Erik Skärbäcks presentation, Eva Salevids presentation, Slutrapport till Region Skåne. 


2010-02-17

Medborgare i Landskrona 2010

"Landskrona i tiden" är namnet på en lång, intressant seminarieserie som Landskrona Museum nu inleder och som föredömligt låter medborgare och politiker möta forskare i vad som kan bli ett slags inledande lokal dialog på hög nivå om innebörden i den hållbara staden Landskrona. Högskolorna i såväl Växjö som Jönköping deltar på olika sätt.

Första seminariet handlade om Landskrona under senare delen av 1900-talet: "Vad var det egentligen som hände?" Även "urban planners" är viktiga i arbetet: "Glaeser har visat att vackra städer växer snabbare. De studier som hittills gjorts visar alltså entydigt att människor inte bara söker arbete och inkomster utan dras till, bor kvar och trivs i en vacker omgivning. Regioner och städer som kan erbjuda vackra byggnader, vackra grönområden och närhet till vatten uppfattas generellt som mer attraktiva platser. För Landskronas del är det en betydande potential. Stadskärnan i Landskrona innehåller en mängd äldre, vackra byggnader med parker och närhet till havet".

Landscape&Citizens följer hela serien, som ska utmynna i en bok, under ledning av professor Tapio Salonen, Hela staden i maj 2011. Hoppas få möjlighet att introducera/diskutera "landskapet" enligt Landskapskonventionen med deltagarna många gånger under serien... Mer: Press-release, Rädda Landskrona!


2010-01-25

USA: Riktiga hus speglar samhället - liksom fula

"We didn’t always think this way. Houses built at or before the turn of the nineteenth century were built carefully. In the early1940s this began to change. The Depression and the war had made housing scarce, and those studying the shortage concluded that 'only by an industrial environment (…) can an approach to meeting the housing need be accomplished.' Not everyone agreed (…) Så skriver den amerikanska undersökande journalisten Ellen Ruppel Shell, vars bok "Cheap" från förra året och nu är tillgänglig i svenska bokhandlar/bibliotek.


Boken utmanar den gängse trenden, som ersätter välbyggda hus och landskap med massproduktion överallt. Shell ger verkligen kött åt Europarådets devis om demokrati, mänskliga rättigheter och rättstat, som det som bygger upp kulturens (=odlingens) själ. Att t ex förstå och sätta in det egna hus(bygget) i dess landskap. Om medborgarnas "deltagande" i landskapsfrågor bara är att veta vilka murar, häckar, spaljéer, etc, som det utkrävs bygglov för, leder inte säskilt långt - "perceive (=se, uppfatta)" , som ELC, talar om, engagerar oss mycket mer. Ja, skapar rentav ett slags  "landskapskultur". De kopierbara lågprisvaruhusen och de bärbara hemmen är vårt öde. Eller? Resultatet är i varje fall ofta "cheap"! Mer: The territorial dimension of human rights , The Soul of Culture , Ur "Cheap".


2009





2009-12-31  

Mellan 00-tal och 10-tal har www.landscapecitizens.se  visat ELC för svenskarna
Några skakar kanske på huvudet över Landscape&Citizens hemsnickrade lista över 00-talet - in på 10-talet. Vad är det som rankas den här gången och hur, om det inte rör sig om samma kategori?! Men denna lista är viktigare än många. Den rankar områden i Europa, där de styrande närmast medborgarna i handling visat att de värnar den spröda blomman genius loci. Ett begrepp som har den egenheten att den kräver en direktkontakt med platsen. M a o : lokal identitet, som noga taget bara EU-medborgare i en union byggd på subsidiaritet fullt ut kan ta ansvaret för.

I Sverige, och inte minst i en hårt kommersialierad transitregion som Skåne, har man förstått att det behövs riktigt insiktsfulla redskap för att kunna ta tillvara det bästa av de värden som annars obönhörligt försvinner i ett ständigt föränderligt landskap. Listan handlar alltså om en viktig guide för landskapsutveckling från Europarådet och de olika länder/organisationer som i tur och ordning tagit sig an den, oftast (men inte alltid) genom offentlig spridning och finansiering.Så här ser listan ut:  1. Frankrike, 2. Polen, 3. Europarådet, 4. Ryssland, 5. Rumänien, 6. Spanien, 7. Italien, 8. Irland, 9. Rumänien, 10. Region Skåne. Intresserad du också? Mer: Köp av L&C.



2009-12-10

Regeringens skrivelse "Vissa kulturmiljöfrågor" väcker visst hopp

Äntligen. I fyra år har Landscape&Citizens på denna webb-plats efterfrågat någon form av förslag om den Europeiska Landskapskonventionen som sedan kanske skulle gå vidare till riksdagen. Idag, på Nobeldagen, kom Regeringens skrivelse 2009/10:74 till riksdagen. Förslaget går ut på att utan författningsförändringar men "fullständigt" ratificera den Europeiska Landskapskonventionen. Dock kommer detta knappast att kunna realiseras utan betydande insyn, som alla kan förstå.

L&C hoppas att en ny situation därmed inträtt för oss medborgare. Den ytterst väl genomtänkta konventionstexten bör nu kunna ses som den självständigt fungerande  strategi för landskapets utveckling i Sverige den ju är. I skrivelsen föreslås RAÄ få ett fortsatt huvuduppdrag. Det bör dock förhoppningsvis även komma att bli en del ändringar i Riksantikvarieämbetets tidigare genomförandeförslag från 2008. Detta fick nämligen både ris och ros i kulturdepartementetets stora remissrunda. Mer: RAÄ: Så kan RAÄ genomföras, L&C: Yttrande om RAÄ:s förslag, Europarådet: Guidelines for the implementation of the ELC, M Dower: 12 things to do to make a reality of the ELC.

2009-11-15

Region Skåne stöder Landscape&Citizens-projekt kring europeisk landsbygdsguide

Men är man i grund mer intresserad av landskapet än tyvärr LST-Skåne visat sig vara med sitt präktigt traditionella myndighetsutövningsperspektiv? Det är verkligen frågan! Samtidigt konstaterar vi, i Skåne liksom tidigare i Östergötland, att ett varierat, "multi-polärt" landskapsperspektiv är det enda som riktigt kan garantera landskapets kvalitet i långa loppet. Åtminstone har vi nu fått ett stöd för vad vi kallat ett "lönsamt helikopterperspektiv!" Där kommer vi att presentera förslag på modeller och förebilder, som kan bidra till att konventionen mer varaktigt implementeras - närmast på den skånska landsbygden. Medvetandet om konventionens innebörd kommer därmed att höjas - inklusive den viktiga komponenten om hur jobb kan skapas i samklang med konventionens kvalitetskrav. De europeiska kontakterna, och en genuin europeisk inspiration, anser vi vara särskilt viktiga i detta sammanhang.

I det nu godkända projektet kommer vi att utgå från Regionens egna målsättningar om "Ett livskraftigt Skåne", uttryckt i bl a i dess regionala utvecklingsplan, RUP. Men det lär inte bli lätt - det nationella greppet om den lokalregionala nivån är otroligt starkt i Sverige. Mer: Ansökan Skånes Miljöfond, Region Skåne.

2009-10-23

Li-Bennich: "Mellan folkhem och Europa"

I ett kunskapssamhälle och bland medborgare som tror på sig själva bör denna bok inte saknas. Underrubriken är "- svensk politik i brytningstid", nog så passande under det svenska EU-ordförandeskapets korta period av ansträngning att föra medborgare och styrda närmare varandra i Sverige och Europa. Nu vänder sig den dyra boken framför allt till statsvetarstudenter på universitetets grundnivåer. Men Medelsvensson borde bli nyfiken! De 15 välrenommerade forskarna visar bl a upp hela det nya svenska "Medborgarsamhället" (kap 3), mediernas många gånger ohotade maktställning och synar, sakligt, den politiska eliten i Sverige. Dessutom skrivs en del intressant om grundlagen och den speciella sammantvinningen av politik och den "oundgängliga förvaltningen (kap 9) i detta land. Tag bort en del forskningsuppslag och lästips i kommande upplagor. Sänk priset. Detta är en bok för dagens svenskar, som hu kaxigt "individualiserade" många än är, många gånger i praktiken, bildligt, tvingas stå med mössan i hand inför starka och ännu kaxigare myndigheter!

2009-10-07/08

Europeisk landsbygdsguide på utställd vid "8th WS for the ELC, Malmoe/Alnarp"
 
"Landscape and driving forces" var ett stort internationellt evenemang, som det varit oacceptabelt tyst om i svensk media (trots att vi signalerade om saken i HD). Enbart namnvalet är betydelsefullt. Så sent som i juni försökte Landscape&Citizens förankra ordet "drivkrafter" i ett yttrande om ELC till kulturdepartementet, där vi såg deltagande och demokratiaspekter som just som väsentliga och lätt förbisedda "drivkrafter" i Sverige. 

L&C var med under konferensen för att, efter samråd med Europarådet, bevaka att dessa drivkrafter fanns med. Detta genom att visa den nu för första gången på svenska presenterade versionen av Europarådets European Rural Heritage Observation Guide, direkt i SLU-Alnarps utställningshall, där den bebläddrades tillsammans med annat utställningsmaterial.

Språkfrågan när det gäller Landskapskonventionen tycks överhuvudtaget behöva uppmärksammas mer också av språk- och omvärldskulturkunniga. Detta för att tolkningen inte i slutänden enbart ska göras av experter. Jmf den engelske arkeologen, G Fairclough, som retoriskt ställde frågan: "People do or don’t know what landscape is? A very basic question!" Mer: Malmoe - Programme , 8th WS, Malmo - Proceedings, "Languages: 'ours', 'theirs'" .   
 

2009-09-22

ECOPÀS, spanska höghastighetståg - och Sverige   

Ibland kan saker sägas extremt enkelt. Till exempel Kungens ord, när han inspekterade höghastighetståget AVE i Spanien och kort yttrade: “Impresionado”... Landscape&Citizens, vars kaxiga slogan sen 2006 lyder "Kunna mer, för att skapa mer" har under sommaren haft ett givande samarbete med en annan ideell organisation, spanska ECOPÀS. Vi gillar deras sinne för estetik - där biodiversiteten är en del, men inte allt -  och insikten finns om den ideella sektorns betydelse vid Landskapskonventionens genomförande.

Vi har länge märkt att spanjorerna, trots medias trumeld om motsatsen, faktiskt förefaller satsa så mycket mer än Sverige, på både arkitektur/design och BM i förhållande till landskapet. Vi blev smickrade av att denna organisation inom landskaps- och miljöområdet, bad just L&C skriva ett av de engelska förorden till sin fina bok, utgiven samtidigt som Sverige genomför sin stora landskapskonferens i Malmö. Annars är det alltså spanska som gäller för den som vill njuta av den nedladdningsbara boken. På engelska finns dock Dr Teresa Villarino Valdivieso's personliga inlägg: "Landscape is also mine!", s 173 ff. Så fritt, så roligt, så bra. Mer: Ecopàs_- English Presentation , Ecopàs - Proceedings , http://www.ecopas.es.

Upp

2009-06-01


Remissyttrande: Odla en medborgarnas "landskapskultur"
Inte bara "stadsgrön" odling behövs! För Landscape&Citizens är värnandet om demokratin en drivkraft i genomförandet av Landskapskonventionen och vi inleder vår spontanremiss så här:

"Europarådets/Florenskonventionens värnande om mänskliga rättigheter bör kunna framhävas mer än i förslaget. Demokrati är en drivkraft (key element) i all implementering av konventionen. 'Landscape exists because it is visible'. Synpunkten återkommer gång efter annan, och överallt, i de officiella texterna kring Florenskonventionen, alias den Europeiska Landskapskonventionen (ELK). Men man letar förgäves efter den i RAÄ:s förslag. Grunddokumentet från Europarådet av (främst) M Prieur, där den hämtats, publicerades i samband med att ELK trädde i kraft 2004. Det dokumentet kännetecknas av stort intresse för möjligheterna hos civil society i arbetet på att höja livsmiljöernas kvalitet, ”som människor ser dem”. Även i aktuell svensk samhällskritik verkar det nu finnas större och större intresse för frågor som sätter in Sverige också i en internationell kontext. Intresset tycks alltmer rikta in sig mot områden som har med både hälsa och vårt förtroende för samhällsmaskineriet att göra. Det är därför jag inte kan låta bli att sakna att diskussionen om dessa aspekter inte är mer närvarande i förslaget (---)". Mer: Remissvar ang RAÄ:s förslag till kulturdep ang ELC .
Upp


2009-05-11

3000 dagar sedan Sverige ratificerade ELC 

Vad händer, "Sverige"? Hela 3000 dagar har nu gått sen den svenska regeringen, den 22/2 2001, för svenskarnas räkning tog sig före att underteckna något för svensk tradition egentligen så främmande som den Europeiska Landskapskonventionen.

Från medias sida är det tyst om detta, trots att Landscape&Citizens återigen har försökt underrättat om tilldragelsen. Genomförandet behöver alltså ske i ljuset av både den svenska offentligheten - och hur andra länder i Europa gör för att genomföra den.

På Google kan franskkunniga, nu ta del av en intressant bok, De la connaissance à l'action (Från kunskap till handling) av bl a Yves Luginbühl, som visar hur viktigt genomförande går till i länderna söderut, där man till skillnad från Sverige svårligen kan tänka sig "hem" utan "landskap". Kan man bli intresserad av landskapet genom att se hur det förändrats "där Mormor bor?" är en fråga. I ett annat inlägg kan man ta del av några av Europarådsexpertens Michel Prieurs tankar om "allmänhetens" deltagande i alla faser av ELC:s genomförande grundat på en enkät om detta i 12 europeiska länder, bland dem Sverige. Mer: Prieur i Googles-utgåvan på svenska, "Study of the compared rights of participation of the public",  eller i Sammanfattning. 

2009-03-05

Riksdagen och vindkraften

Vindkraftsfrågan lyftes upp i några kommuner runt Söderåsen, Skåne förra året, lagom till att Kulturutredningens förslag. Men om det är något som besannats både före och efter så är det hur förtvivlat svårt det är i Sverige få stöd för både kultur - och naturintressena, samtidigt... Det är ju annars hela finessen med demokratin, att det är ett allmänt intresse att någorlunda lätt kunna se vilka olika intressen som vägs mot varandra och står på spel på den nationella, politiska arenan. Samtidigt.

Istället har vi under 2009 fått se hur vissas delintressen har fått gå före. Medborgarna har inte blivit förberedda genom öppen diskussion på det diskussionen egentligen handlar om, i detta fall rörande typ av energislag som är att föredra, ekonomiskt och landskapsbildsmässigt.  

Vill man se det hela mer positivt, så är ändå mer demokratiska och mer europeiska perspektiv på väg in. Och medborgarna blir successivt alltmer förberedda, rörande olika energislags för och nackdelar, bl a för landskapsbilder. Ändå känns det i grund fel att den viktiga proposition som antagits av riksdagen, Prövning av vindkraft, inte alls diskuterats parallellt med en öppen diskussion om den landskapskonvention, som kanske snart ratificeras. Tystnad råder...



2009-02-12   
                                                
 Svensk folkvald kultur? Tyvärr...

"Vad tycker riksdagen om Kultur" - vad tycker Du? En uppmärksammad enkät i Helsingborgs Dagblad under vintern väckte nationellt intresse. Den visade tydligt, för "Envar", att bredd – och djup – i kulturen, långt ifrån alltid är det som återspeglas i de folkvaldas preferenser... 

Det är frestande att jämföra med europeiska kosmopoliter och intellektuella, såsom svensken Carl-Henning Wijkmark, som utan att låta sig rubbas i sin egen analys vågar säga det självklara just om okunniga politiker (och indirekt: väljare, tyvärr!), just för att deras kärlek till ett mer kosmpolitiskt, europeiskt samhälle är så stark:

"Likgiltigheten inför dessa historiskt sett oss så närstående folk (=inom EU) är kompakt, och till det bidrar givetvis att svenskarnas språkkunskaper systematiskt har reducerats till pidgin-engelska. I den aggressiva anglifierinag av världen som är globaliseringens kulturella förpackning är Sverige det villigaste offret. De andra nordiska länderna satsar mer än dubbelt så mycket som vi på kulturvetenskaper (...); hos oss är det den kortsiktiga nyttan som gäller. (---) Våra topplitiker hör till de mest lågutbildade i Europa."

Vi behöver se mer av Europarådet i Sverige. Mer: The Soul of Culture.

2009-02-11

"Är svensken människa?" 

Om "statsindividualismen", tendensen att låta staten ta hand om frågor som rätteligen individerna äger och hur det återverkar på det landskap vi får, handlade Landscape & Citizens' uppdatering i samband med att svenska Kulturutredningen presenterades. Henrik Berggrens och Lars Trägårdhs bok kom förstås redan 2006, men känns extra aktuell när kulturdepartementet nu funderar över Riksantikvarieämbetets enligt vår mening rätt ideologiskt - statsindividualistiskt?! - präglade Förslag till genomförande av ELC i Sverige. 

Kultur betyder "odling" och ska vara just det. Vissa ord måste få tolkas utan att överideologiseras, om språket ska kunna förbli ett redskap för tanken och inte bara vridas enligt senaste ideologiska trender. Ett starkt civilsamhälle och människans egen, inneboende drivkraft att vilja tolka verkligheten logiskt är bästa grunden.

"Landskapet" som definierat av ELC - "som det uppfattas av människor" är då särskilt lätt att missbruka ideologiskt-strategiskt - med bevisligt allvarlig följd för de värden man säger sig skydda. Särskilt i ett samhälle, där, enligt författarna, "frihet" och "oberoende" i decennier (århundraden?) värderats ur ett statsperspektiv där staten åtagit sig att tolka medborgarnas vilja! 


2008

Ur AB-artikel 080806 av Anders Westgårdh
Några kortrubriker 2008:

BSR: ELC behövs runt Östersjön  Samhällsboken/2007/2008: "Den svenska principen" Mediekritik: Kulturtystnad  RAÄ-förslag gör ELC trendig? Europarådet: mänskliga rättigheter och "territoriet"  Spanien: ELC i mål! Nordregio: European Space 2020  Nu är det bråttom I Ska hela Sverige leva? AB: "Du gamla, du fula"  Nu är det bråttom II  Otydlig humanism  "Jag skuggutreder!" Futuropa Nr 1: For a new vision



2008-11-17

Jag skuggutreder!

Landscape&Citizens har inte bara följt den statliga Kulturutredningen, nu på upploppet. Stina Oscarssons intressanta initiativ med en parallell Skuggutredning på Orionteatern, Stockholm, en dag före presentationen av förstnämnda, är i perfekt överensstämmelse med hur vi från vårt håll sen 2006 också vill vara med och diskutera (kultur)politikens deltagandefrågor. Den "gem-ensamma, 
snusbruna skriften från Vulkan/Tankesmedjan Det Osynliga, som nu blivit det mycket omdebatterade resultatet, kan ännu köpas på www.vulkan.se och L&C är glad att vara med. Vi menar dock att underrubriken, "Hur ska Sverige bli världens bästa kulturland?" är rätt olycklig. Är det verkligen nynationalism detta land behöver på vårt statligt förbisedda, stackars kulturområde?! Naturligtvis inte. Hellre då den mer hållbara ambitionen att svensk kultur inte ska underskrida europeisk standard. Så lägger vi i vår "skuggutredning" ut texten om vikten av att t ex flera språk, när "kulturarv" diskuteras. Varför inte franska? Plus att svenska bönder, som får EU-bidrag, rimligen även bör leverera  v ä l s k ö t t a  landskap tillbaka i  hela avlånga landet... Ser  vi detta idag? Se där ett försök att vrida debatten i ELC:s riktning... Mer: www.skuggutredningen.se, Jag skuggutreder!. 

2008-10-23

Otydlig humanism - nyttofixerat forskningssamhälle

En ny forskningsproposition kommer visserligen lägligt i systemskiftets tid. Men den har redan fått kritik för att alltför tydligt staka ut bara ett fåtal "strategiska områden" av svenskt intresse. Är verkligen inte landskapet strategiskt nog per se? Måste landskapet sväljas av "Sesam öppna dig"-området KLIMAT, t ex "Hållbart utnyttjande av naturresurser"(70 milj. kr) eller "Klimatmodeller" (40 milj. kr)? Ändå ger artikeln på Brännpunkt i Svenska Dagbladet intryck av att forskningen, relativt sätt går åt rätt håll.

Förslagen påminner en del om de finska och engelska m fl exempel på framgångsrik regionutveckling, som Torbjörn Conon, SKL, berättade om i sin PPT vid ett av L&C anordnat seminarium om attraktiva regioner, Linköping, 2006. Det stora forskningsområdet bakom framgångarna var kulturen.

Någon konstaterar i DN att proppen nämner humaniora 24 gånger - medicin och teknik tillsammans: 390 gånger. "Det humanistiska forskarsamhället, som varit otydligt med sina önskemål, har också skuld i frågan. Man har blundat och hoppats. Nu står hoppet till universitetens styrelser, som har fått nya möjligheter att omfördela statsanslagen internt. Det är bra, men kommer det att ske?" Mer: De ensamma svenskarna.


2008-08-14

 Det är "bråttom" att folk får veta... II

I ett remissvar till en LAG-grupp i Skåne, sommaren 2008, är nu ELC uttryckligt nämnd i åtminstone ett regionalt Strategidokument för skånska Leader.  Remissvaret diskuterar den viktiga EU-termen ”subsidiaritet” – att göra saker på rätt nivå. I detta fall LST-nivån, så att varje LAG-grupp för sig inte behöver uppfinna hjulet på nytt. 

I EU-initiativet Leader=”samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi” är riktlinjen både i Sverige och utomlands att intresserade närboende, lokalt, ska kunna få stöd för sitt engagemang, t ex för landskapet i sina lokala projekt. Men det förutsätter större samarbete – "förhandling", som RAÄ skriver om - men även visioner mellan offentlig, privat och ideell sektor.

Det behövs, tror Landscape&Citizens, fås fram samordnade, tydliga dokument mellan länsstyrelse och Regioner, som kan sätta in landskapets och landsbygdsutvecklingens roller, så att dessa integrerar landsbygdsutveckling och region, maximalt, kvalitativt... Annars lär folk få svårt att förstå ELC:s nästan revolutionerande omfattning, som ju tar in både stad-och-land, ja, hela regionens utveckling. Där ju den till allmänna val gående medborgaren befinner sig i det demokratiska navets kärna. Eller, är det det man hoppas slippa? Mer: Örjabäckens slingrande väg mot ELC, Europa: Landsbygd och landsbygdens arv.
  Upp


2008-08-06

Bra mediekritik: Aftonbladet, "Du gamla, du fula"

Här kommer en fungerande länk till en i sanning berömlig kolumn av Anders Westgårdh, med bilder från läsarna: http://www.aftonbladet.se/resa/. Och många bra läsarkommentarer. Bland annat så refererar han till en fotograf vi väl känner:

"Alla ni som åkt bil i sommar har sett samma sak: //Förbuskningen – man anar att det finns fantastiska vyer, men ser dem inte för alla träd och buskar som tillåts växa okontrollerat. Öppna landskap orkar Sverige bara sjunga om. Vi körde runt Storsjön men såg den knappt. "Stora delar av det svenska inlandet ser ut som någon av Lars Tunbjörks mest tragiska bilder." // Förfulningen – när skönheten kom till byn fick hon smisk med käppen. Av människor som bygger altaner på fyllan, glömmer en traktor och låter trasiga saker ligga där dom föll. Vi såg Sveg och mådde dåligt. // Förfallet – det finns ingen lust och ambition att hålla ordning på torpet. Den svenska landsbygden är en kavalkad av rostiga bilvrak, kollapsade lador och skrattretande fula skyltar. Vi åkte genom Dalsland med förbundna ögon."

Ja, bättre kan det knappast sägas. Vad gör vi åt "landskapet", kamrater? 
Mer: Är svensken människa?

2008-08-01

Ska hela Sverige leva? 

I så fall krävs kanske till att börja med att inte så storstadsarrogant rynka på näsan åt BRA beprövade lösningar. Att landsbygden kommer in i diskussionen - även i stan,  f ö r stan! Drygt trettiofem forskare och en författare ingår i en nyutgiven bok, med detta namn. Titeln är vald utifrån namnet på kampanjen ”Hela Sverige ska leva!” - startpunkten för det nu nedlagda Glesbygdsverket. Forskningsrådet Formas fick först år 2004 ett uppdrag av regeringen att ta fram en forskningsstrategi kring landsbygdsutveckling. Resultatet blev rapporten ”Kunskap om landsbygdens utveckling” som lämnades till regeringen i november 2006. En av slutsatserna är att landsbygdsforskningen idag upplevs som tunn och splittrad. Det är ett forskningsfält som ännu inte har hittat sina former, sägs det. Forskningsstrategin tar upp kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden eftersom de alla måste ingå i en landsbygdsforskning som försöker ta ett helhetsgrepp. Ändå saknar Landscape&Citizens betydligt fler europeiska erfarenheter. Just för att hela Sverige ska leva. Var inte så nationalistisk, "Sverige"!

Mer: FORMAS: Ska hela Sverige leva?, www.helasverige.se.



2008-07-31

Bråttom, bråttom nyttja Peggy Lermans miljömålsanalys av ELC, I

En erkänd (bl för Ansvarsutredningen) miljökonsult, Peggy Lerman, som skrivit rapporten Landskapet i svensk rätt tillfrågades i en paneldebatt på RAÄ:s höstmöte 2006 varför Sverige ännu inte hade ratificerat den Europeiska landskapskonventionen: "vi kanske inte behöver landskapskonventionen här i Sverige"! Knappast sannolikt dock, när 29 andra länder, varav de flesta Sveriges grannar (Norge, Finland, Danmark, Polen…) har ratificerat den. Hennes egen oförskräckta undersökning visar med all tydlighet att den uppskjutna ratificeringen just hos oss snarast är "ett tecken på att det är mycket vi måste ändra på för att kunna ta emot den". Så är det.

Samtidigt tog miljöministern för något år sedan inititativ till en översyn av hur svensk miljölagstiftning kan "internationaliseras". I ett "spontant" remissvar svarar Landscape&Citizens nu genom att peka på Lermans arbete, där vi just finner en befriande avsaknad av vad som måste kallas en förhärskande naturvetenskapligt präglad jargong. Det finns en "inbyggd konflikt mellan de femton miljömålen av ”natur”-karaktär och det viktiga målet i En god bebyggd miljö om tillvaratagande av äldre kulturmiljöer på byggnadsområdet”, påpekar Lerman.  Vågar man hoppas på en rak debatt om miljöpolitikens dominans i Sverige? Mer: Remissvar om Sveriges miljömål 2008.


2008-06-

"Futures for European Space 2020" - Nordregios omtolkning av Guiding Principles

Denna tidskrift har det rätta perspektivet. Sverige borde oftare, tillsammans med resten av Europa, ses ur flygperspektiv - både av inte minst av svenskar med landsbygdsintresse!

I grunden finner dock Landscape&Citizens i Nr 2 (Vol 8) liknande tankar som för några år sen framfördes i Europarådets Guiding Principles, redan då ur sant hållbarhetsperspektiv. Men visst, Journal of Nordregio blandar upp med en dos nordeuropeisk/tysk samhällskalkyl, en känsla för "spelets regler" i form av den mycket intressanta intervjun med en doktor i teknologi och med hederstiteln Citizen of Ruhr/Germany, Klaus R. Kunzmann. Ett smakprov: "All European countries have gradually become richer and differences are also diminishing between for example Rumania and Bulgaria on one hand and the Netherlands and Sweden on the other. At the same time the differences between the richest and the poorest parts of the populations in any country are growing. Therefore, seen from such a perspective the tendencies are not 'trickle-down', it might in fact, be more appropriate to talk about 'trickle-up'." Trickle down - Top down: det känner vi igen. Mer: Ladda ner numret på www.nordregio.se/Archive .

2008-03-01

Spanien och ELC: Mål!

Spanien - detta stora land i ELC-sammanhang, som man var med, tillsammans med Italien och Frankrike att hitta fram till modeller för den kommande ELC redan 1994 (i alla fall i Andalusien) har nu låtit sin ELC träda i kraft efter att ha ratificerat den visserligen först i november förra året men undertecknade den i samband med tillkomsten redan i oktober år 2000. OK. Spanien år 2011 är inte detsamma som när finanskrisen startade, 2008...

Spanien som ett land för Moderna Sverige att ta intryck av i dessa sammanhang? Den bakom den politiskt korrekta retoriken, fortsatt antagligen högst svenskpatriotiska själen, reser sig...

Landscape&Citizens nöjer sig med att citera några rader ur tidningen Metro nyligen, där företagaren Staël von Holstein uttrycker vad väldigt många känner: "Här hemma diskuteras SJ:s och tågets framtid av trötta politiker som inte har 'the guts' eller visioner nog att fatta djärva beslut. Under tiden åker Spanien förbi Sverige och övriga Europa i 350 km i timmen. Detta land som snobbiga svenskar skrattat åt i årtionden. I Spanien kommer dessutom 10 procent av den totala energikonsumtionen från vind eller solkraft. Även det är i världsklass. När ska vi läras oss lite av dem?" Mer: Metro.


2008-01-30 

Europarådet: mänskliga rättigheter och "territoriet"

Det är med stigande oro Landscape&Citizens konstaterar att demokratifrågan och landskapet, som är väsentlig i den Europeiska landskapskonventionen inte tycks vilja få större genomslag i ett Sverige som officiellt tycks föredra att tills vidare tiga i denna väsentliga fråga. Vi påminner därför om en studie av juristerna Michel Prieur och Sylvie Durousseau i samband med ELC:s ikraftträdande redan 2004: ”Jämförande studie om allmänhetens deltagande i landskapsfrågor” . De sammanfattar med klar syftning på Sverige, som är ett av tolv länder som undersöks: 
"Trots att reglerna för deltagande gynnsamt påverkar landskapsfrågornas integrering i [ vissa länders] officiella politik, finns i enlighet med ovanstående en avsaknad av regleringar rörande deltagandet och en bristfällig landskapsvärdering. Effekten av allmänhetens deltagande på avgörande beslut är begränsad."
Därför lyfter vi igen Europarådets inställning med dess regionala och europeiska MR-perspektiv, öppna synsätt och med självklara band mellan territorium och landskap. En grundläggande inställning där Landskapskonventionen blir varken mer eller mindre än "the territorial dimension of Human Rights!  




2008-01-21  

Farlig kulturtystnad kring "landskapet" i debatten

I ett par artiklar av dansken Andreas Harbsmeier, I, II, passande nog i en tid av "Interkulturell dialog" i Europa, i Göteborgs-Posten, om  kulturens plats i svenska tidningar, funderas över de mer allmänna orsakerna till de kultursnäva perspektiven i vårt land, som vi tyvärr inte heller kunnat undgå att märka när det gäller landskapet i vårt land.  

Landscape&Citizens konstaterar att artiklarna är läsvärda. Varför når då inte "landskapet" riktigt ut i mediebruset? Egna tillkortakommanden, av bl a L&C? Sannolikt. Men också för att det betraktas som "otrendigt" i vår helt och hållet trendfixerade kultur att skriva om sådant som språk, humanism eller histora direkt (för vår del i den löjliga tanken att det är ett måste om för att inte ytterligare stödja "det naturvetenskapliga paradigmet", som Peggy Lerman skriver. Det gäller att alltid ta vägen över pedagogiska eller retoriska knep för att locka en alltid ointresserad allmänhet, heter det.

Lyfter RAÄ:s förslag till regeringen i termer av "Från deltagare till betraktare av landsbygdslandskapet", "Konsumtionsmönster och ekologiska fotavtryck i landskapet", etc, landskapsfrågorna, så att de lockar till en kulturdebatt för alla, såsom Harbsmeier efterlyser? Du avgör.



2008-01-19

Freebook: "Den svenska principen" 

I en lärobok på nätet Samhällsboken funnen Malmö Högskolas bibliotek för sina nya (och gamla) studenter, råkade vi på en beskrivning (inkl figur) av den svenska myndighetsstrukturen, som sannerligen inte saknar intresse i tider av regionbildning(ar) - och ELC. Författare: statskunskapsprofessorn vid Uppsala universitet, Bengt Owe Birgersson. I kap Den statliga förvaltningsorganisationen beskriver han "den svenska principen". Inte oväntat, ett arv från 1600-talet, som starkt skiljer sig från den vanliga "ministerförvaltningen" i andra länder! Tala om att politiker av kött och blod kan sidsteppas av  anonym, omodern byråkrati!

Gå in och titta på den figuren! Aktualiteten är hög i ett Sverige som nu regionbildar sig...
Det är dags att vidga resonemanget så att "alla" kan beakta ELC:s kommande genomförande i Sverige. Där är medborgares reella möjlighet till deltagande i landskapsfrågor en verklig hörnsten. Idag negligeras detta, t o m av forskare. Man talar pliktskyldigt om "guilty landscapes". Men vägrar en samhällsdebatt om i vad mån dagens två svenska huvudfokus, VÄRLDEN respektive DET LOKALA, i viss mån försvårar medborgarnas förståelse för att en demokratisk, REGIONAL nivå är möjlig i Europa. Mer: www.freebook.se, Du gamla, du fula, Guiding principles.


2008-01-18

RAÄ-rapport vill göra ELC fr a trendigt?

Ja, frågan är fri - och just nu mycket aktuell. Och viktig. Riksantikvarieämbetet har nämligen fullgjort sitt uppdrag från regeringen och lämnat över ett förslag till hur den Europeiska Landskapskonventionen kan genomföras i Sverige till kulturdepartementet.

Landscape&Citizens anser att det nu blir extra viktigt för oss alla (mer eller mindre) upplysta medborgare att försöka sätta oss in i på vad sätt det svenska förslaget till genomförande av konventionen kan komma att förenkla eller försvåra för landskapet att utvecklas i vårt land, enligt Landskapskonventionen. Frågorna kring på vad sätt vi som enskilda medborgare även kan delta, ställs sakta men säkert på sin spets. RAÄ föreslår dessutom en "fullständig ratificering" - då är väl insyn och förståelse om ELC i sin internationella kontext även högst legitim för vanliga svenskar? 

Ett utdrag ur Innehållsförteckningen i den viktiga men kanske väl tillrättalagda rapporten ger följande information: Del 1 Slutsatser och förslag/ (---) Riksantikvarieämbetets förslag och rekommendation / Ratificera konventionen snarast / Utforma en samlad politik för landskap / Erkänn landskapet i lag /  Lyft fram landskapet i lokal och regional tillväxt / Stärk delaktigheten / Säkra kunskapsförsörjningen... Mer: Förslag till genomförande av ELC i Sverige.



2008-01-01

Kulturlandskap kring Östersjön?

Igår skickades vårt bidrag ner till Bryssel i sista minuten angående The Baltic Sea Strategy, BSR, och Landskapskonventionens viktiga roll som enande strategi enligt Landscape&Citizens. Denna diskuteras ju just nu inför det svenska EU-ordförandeskapet.

Ofta hörs oron att ELC skulle innebära en stor fara för svenska markägarintressen. För L&C, som haft förmånen att studera Landskapskonventionen ur ett flygperspektiv på Europarådets Avd för samhällsplanering och landskap är det däremot självklart att Sverige genom ELC kan skaffa sig nya möjligheter att skydda och utveckla större landskapsarealer i allmänhetens intresse, om vi ratificerar. Noga belyst, genom fler europeiska samarbetsprojekt skulle ELC då istället gagna markägarintressena. Ur vårt "answer":

 "Europe collaboration processes in Dobris, such as the Dobris Assessment just as the Aarhus Convention in Denmark in 1998, have both demonstrated that landscape protection covers, by far, many more hectares of land throughout the European countries than do nature reserves or other categories... Mer: Answer to Public Consultation: the EU Strategy for BSR requires ELC.

2008-

Futuropa fortsätter visionerna för landskap och territorium i Europa

Europarådets nya tidskrift Futuropa, som tar vid där den tidigare Naturopa slutade, fortsätter oförtrutet att föra fram sammanhållna visioner för landskap och territorium på hela vår kontinent: Landscape, Territory, Nature, Culture, Heritage, Human beings, Society, Sustainable development, Ethics, Aesthetic, Inhabitants, Perception, Inspiration, Genius loci", är ledorden i detta nummer.

Här är man sannerligen inte rädd för samlande ord och intresseövergripande analys, till skillnad från tidens ofta spretiga "multikulti" och annat. Det är sådant vi i Sverige nu behöver ta till oss av mer - bl a för att stoppa upp en alltmer skenande antiintellektualism, som från skolväsendet sprider sig till kultursidorna - and beyond...

Om det stämmer att ordens konst är det som markerar en typ av politiskt ledarskap, som gör människor intresserade, istället för bara trött cyniska, då bör Futuropa faktiskt kunna bli mötesplatsen för alltfler. Det handlar om ett framtidens Europa, där även vi svenskar mer naturligt bör ta del i en allmäneuropeisk debatt genom vårt intresse för allt från mänskliga rättigheter till kulturarv och - landskap. Mer: Futuropa no 1: For a new vision of landscape and territory, Council of Europe (Europarådets landskapsportal).

2007

Slott
Några kortrubriker 2007:


Kampen om naturen och ELC "...kan bidra till att skapa jobb" Lettland ratificerar  Region i Europa: Poitou Charentes "Slow" i tystnadens Sverige  Landskapsforskning  Sibiu, 6th WS for the ELC: Rural Heritage NVV: Ang nya nationalparker i Sverige ELC och deltagandet: "Rädda vår skog" RAÄ-seminarium: Morgondagens kulturarv     

  



2007-11-13/14


Hur intresserat är Riksantikvarieämbetet av europeiskt kulturarv?

Ett år efter det stora Höstmöte där Landskapskonventionen (ELC) introducerades av RAÄ så var det dags för ett nytt, nu med den förpliktande rubriken Morgondagens kulturarvsarbete. Den här gången bekräftade dock programmet, som genomfördes på Berns i centrala Stockholm, att RAÄ är betydligt mer intresserat av det globala kulturarvet än det europeiska. Här fanns representanter för såväl ICCROM, som ICOMOS, samt docenten vid Tema Etnicitet Linköpings Universitet, Stefan Jonsson, på plats i talarlistan - men inte en endaste representant för den europeiska landskapskonvention som RAÄ f n håller på att implementera. Det blir "ensamt" för svenskarna att försöka hävda europeiska värderingar i samband med en europeisk landskapskonvention, om dessa inte ses som politiskt korrekta, jmf Carl-Henning Wijkmark: "Likväl är vår misstro mot Europa, vårt främlingskap, vår ensamhet, i grunden en fråga om kultur. Eller rättare fördomar, ett kvardröjande arv från Erlanderepoken, från kriget och ännu längre tillbaka. Det välfärds- och modernitetschauvinistiska folkhememet betraktade Kontinentaleuropa som efterblivet och reaktionärt (...). Men särskilt var det det materiella och tekniska försprånget som ansågs ointagligt." Mer: Morgondagens kulturarvsarbete , ELC - Dags för implementering!


2007-11-09

ELC och deltagandet: "Rädda vår skog!"

Landscape&Citizens tog del av ett hjärtskärande P.M.  från en medborgaraktion i Åkersberga, Stockholm: "Rädda vår skog", http://www.freewebs.com/raddavarskog/, som RAÄ vidarebefordrade till oss:

"Men den lilla människan då? Vad har hon att säga till om? Och hur skall hon kunna göra sig hörd? Vi var över två tusen personer som skrev på en namnlista i somras, ( under semestertid, då knappt någon var hemma!) för bevarandet av en gammelskog, som för oss är oerhört betydelsefull och oersättlig för djuren, men som för politikerna bara är en yta vilken som helst att bebygga och tjäna pengar på. Den lilla människan som knystar blir polisanmäld!"

I denna sorgliga historia i ett Sverige utan ratificering av ELC, som vi tagit del av efter att längre söderut, i årets europeiska kulturhuvudstad, Sibiu, Rumänen, nyligen konstaterat hur även nya medlemsländer i EU gärna använder ELC för att genomföra framåtsyftande förändringar, så tycker vi oss åter tydligt urskilja att det behövs åtminstone

"fyra nyckelord, som medborgare även i vårt land kan orientera sig efter för att ELC ska bli begripligt: 1) Hälsa, 2) Deltagande, 3) Friluftsliv, 4) Landskap

Varför dessa hinder för demokratiskt utövande - i praktiken - i vårt demokratiska Sverige - i retoriken?" Mer: L&C om Rädda vår skog!

2007-10-01

NVV: Anspråkslöst observandum ang. nya nationalparker i Sverige

Hemma från en internationell landskapskonferens om "landskap och landsbygdsarv" i Europa, fann vi att tiden nästan var ute för att tycka till om Naturvårdsverkets förslag rörande nya nationalparker i Sverige. Men vi tror att vi trots vissa tekniska problem hann få iväg vårt yttrande till Rolf Lövgren, Naturvårdsverket i tid: Ur detta:

"Följaktligen är min slutsats och mitt förslag i detta remissyttrande att det nuvarande remissförslaget angående ny nationell Naturparksplan för Sverige innan beslut tas i en för många svenskar angelägen fråga, KOMPLETTERAS med ett fördjupat studium över inte enbart det nuvarande svenska nationalparkssystemet och dess närmaste motsvarigheter i andra länder såsom England, m fl. För att få en även REGIONALT långsiktigt hållbar Plan för hur landets naturparker bör förvaltas, behövs även studier över hur på vissa håll regionala Naturparker redan idag framgångsrikt kompletterar nationalparker i områden av annan och mer ”transitional” karaktär än i ”storslagna landskap”, t ex av världsnaturarvstyp." Mer: Remissvar ang nya nationalparker i Sverige.


2007-09-20/22

6th WS of the ELC: När framtid skapas ur historia

Landscape&Citizens har varit i årets kulturhuvudstad Sibiu på inbjudan av Europarådet. Under Workshop 1B: The rural world and the CEMAT European Rural Heritage Guide var det vår uppgift att hålla tal om den landsbygdsguide vi fått Europarådets förtroende att försöka introducera i Sverige, då den kan ses som en modell för hur skilda länder kan arbeta med ELC. Något vi utförde under en väldigt lång rubrik: Can the Swedish version of the European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT contribute to wider public participation on landscape matters and regions in Southeast Sweden?

L&C utgick från den stad  i Småland, känd som "Astrid Lindgrens Värld", som vi följt framväxten av genom lång förankring i regionen. Vad händer om det blir "långbänk" mellan miljö- och kulturintressena, t ex rörande förvaltningen av den pyttelilla Nationalparken Norra Kvill? Eller mer generellt mellan centrum och periferier? Vilka modeller finns för att viktiga sociala värden inte tappas bort? Går det att skapa "nya" sjöar, mejsla fram ett Astrid Lindgrens landskap ur svenska skogens många natursjöar, som man tydligen gör i Sibiu? Föredraget pekar på möjligheter men även frågetecken kring hur landskapet och landskapsbegreppet idag förvaltas. Mer: L&Cs tal (PPT), L&Cs tal i Proceedings, Un peuple sans passé, Ett folk utan framtid.


2007-06-12


Forskning om landskap: vilka får vara med?

Redan för ett par år sen försökte Landscape&Citizens utifrån unika erfarenheter av Landskapskonventionen på Europarådet och i Alsace sondera möjligheten att forska om denna i Sverige (och Linköpings universitet) via en språk- och kulturinstitution. Det bör finnas möjlighet till detta, bl a genom att kulturaspekterna är en viktig dimension av själva förståelsen av ELC i ett litet språkområde som det svenska... Dessutom verkar hela forskningen kring landskap att "stå på tröskeln" i vårt land. Hittills har vi dock p g a band annat behörighetsproblem tyvärr mest varit hänvisade till andras forskningsseminarier, t ex de med stöd av Riksantikvarieämbetet, som presentareras på Historiska museet under maj-september.

Den 12 juni står bl a den hållbara medborgaren i centrum i glesbygdskommun. I augusti kommer två andra FoU-projekt (Forskning och utveckling) att presenteras och diskuteras med koppling till "landskap" och "medborgare", Delaktighetens landskap: Tillgänglighet och inflytande inom kulturarvssektorn. Samt den av oss särskilt emotsedda (p g a den övergripande betydelsen) beskrivningen av The European landscape convention: A door to planning and interpreting a culturally and naturally diverse regional landscape heritage? Mer: http://www.raa.se/utveckling.  



2007-06-05

Lettland ratificerar Landskapskonventionen

Återstår bland sju undertecknande länder: Sverige. Landscape&Citizens undrar verkligen hur länge regeringen kan hålla det för acceptabelt att Sverige på det sätt vi nu ser blir "kvarsittare" i landskapsklassen? Till de länder - förutom de nordiska - som alltså redan skaffat sig ett ordentligt försprång vad gäller denna konvention genom att redan och ibland sen länge (=Norge) ha ratifucerat, skulle vi särskilt vilja framhålla lilla Lettland.

Vid Kinda Kommuns vänortsmöte i Riga för några år sen, var det tydligt att landet numera inte bara förbluffar genom sin aggressivt och hungrigt moderna huvudstad. Även landsbygden, speciellt hur man tillvaratar och brukar sina naturområden förtjänar att uppmärksammas ur ett ELC-perspektiv. I Cēsis, som är en lettisk vänort till Kinda, kunde man imponera genom en utmärkt liten bokproduktion framställd inom ramen för EU:s Phare SPF Project " High Quality Tourism en turistguide från turismcentret: The Gauja Valley - from the Ice Age up to the present day... Här borde mycket utveckling gå att uppnå med större ömsesidig kännedom om, bl a, Landskapskonventionen.  Mer: www.cesis.lv. 
  



2007-03-13

"Slow" i tyst Sverige ett varumärke bland andra!
Falköping! Och http://www.falkoping.se/cittaslow .  Detta var en av nyheterna denna dag - och av visst intresse för oss som intresserar oss för landskap, hälsa och lokal/regional planering i ELC:s anda. I Nyheterna hörde vi att denna västgötska kommun där "intresset för Cittaslow-konceptet (som) en logisk följd av arbetet med varumärket Falköping, dess kärnvärden och kommunens profilfrågor" är djupt rotat, nu kommer att ansöka om medlemskap i denna internationella rörelse för bättre mat, som startade i Italien.

Det blev dock tyvärr ingen uppföljning. Trots att Slow Food-rörelsen låtit tala om sig i Sverige och inbegriper nyckelområden för Landskapskonventionen, som miljö, infrastruktur, stadskvalitet, lokal produktion,  gästfrihet, kunskap och engagemang, så fanns det alltså inget för svenska journalister att hänga upp nyheten på. Detta hade kunnat ske om Sverige hade ratificerat Europeiska landskapskonventionen, som så många andra länder har gjort. Det saknas fortfarande en naturlig utgångspunkt för politiker och opinionsbildare att i media att diskutera "landskapet" ur synpunkten kvalitativ medborgardialog. Det är för tyst, läs politiskt korrekt i Sverige...



07-02-18

Region i Europa: Poitou Charentes
Inför de årets franska regionvalen har Landscape&Citizens reflekterat en del över det legitima  och demokratiska institutionsbygget och hur detta i dagens Europa även har i högsta grad med landskapet att göra och bör kopplas till den regiondebatt, som nu börjar tas upp av alltfler - här i Sverige senast av Ansvarsutredningen.  En av 2007 års franska presidentkandidater - "gazellen" bland "elefanterna" - förvånar säkert inte bara många av oss konstitutionsovana svenskar genom sin öppenhet: även fransmännen tycks ha studsat inför begreppet "presidentpakt", som Ségolène Royal, i enlighet med nuvarande konstitution, från 1958, föreslår sina landsmän:

"Jag har velat att medborgarna kan återta ordet, så att jag kan bli deras taleskvinna: ni accepterar nu inte mer att program skrivs och görs upp utom synhåll för er - program som glöms bort i samma stund de har skrivits".

Sic! Detta enligt den person som till vardags leder Regionen Poitou Charentes och där "den participativa demokratin" påstås vara inskriven i grundkonceptet. (liksom i flera andra franska Regioneer, vill man tillägga). Mer: om "landskap" i denna Region, ( på franska) om regional organisation, mm.   




2007-02-18

Nya ratifikationer - svensk fortsatt tystnad

26 europeiska länder hade nu ratificerat ELC. Till de senaste hörde Luxemburg, som slutgiltigt satte sitt namn under överenskommelsen den 20 september 2006, med ikraftträdande den 1 januari i år. Sist, och inte minst: Storbritannien som ratificerade (=godkände) den Europeiska landskapskonventionen den 21 november 2006 och beräknar höra till den majoritet av europeiska länder som låtit denna viktiga konvention träda i kraft, den 1 mars 2007.
Och Sverige? Ja, att döma av Europarådets lista som du själv kan gå in och kolla på http://www.coe.int (klicka conventions och sedan treaty), såvida du inte bara vill checka av på www.landscapecitizens.se/ratificeringar, så hör Sverige verkligen till ett gäng med ovanlig mycket is i magen. Tillsammans med Azerbadjan, Grekland, Lettland, Ungern och Schweiz... Men hur länge till?! Varför berättar inte politikerna för oss medborgare öppet och direkt om denna intressanta konvention??? Handlar det om vår ständiga distans till övriga Europa - eller att det verkligen tar tid för ett svenskt Myndighetssverige att mogna för ELC? På gamla gamla hemsidan för Europadebatt på http://www.eu-debatt.nu/jordbruk var det åtminstone idag 636 personer, som uppmärksammat vår väckarklocka för ELC. 

 Upp


2007-

" ...Kan bidra till att skapa jobb"

Som bör ha framkommit, så har Landscape&Citizens på senare tid blivit tveksamma när det gäller hur pass intresserade svenska myndigheter egentligen är av den breda, medborgarinbegripande implementering av ELC, som ändå förespråkas från såväl Europarådet, som från norskt håll i vår egen omvärld. Efter att ha berättat muntligt om en viss Europeisk landsbygdsguide, utgiven av det organ inom Europarådet - CEMAT - som samlar alla samhällsbyggnadsministrar och sen även bilagt Europarådets egen info om denna Guide i vår rapport till RAÄ den sista december 06, och efter att ha fått Sekretaritatets på Europarådet (under Maguelonne Déjeant-Pons, som även deltog vid förra årets stora Höstmöte av Riksantikvarieämbetet, tillstånd, att presentera innehållet i Guiden lite mer officiellt på svenska, så finns den här i en PPT-presentation från Europarådet. Det är ju bl a en fråga om att skapa en tillgänglighet för medborgare - ett av huvudsyftena för www.landscapecitizens.se. Avsikten är att förbereda för såväl en officiell digital version som en pappersversion av guiden på svenska.  Och fr allt:  skapa fler kultiverande och nyttiga projektjobb i Sverige och Europa! Mer: Svensk presentation av Guide Rural CEMAT.



2007-
Kampen om naturen - och ELC!

Länge har Landscape&Citizens med stort intresse följt hur Landskapskonventionen kanske nu förankras i Sverige. Vi har förstått att det är en daglig kamp mellan olika krafters kamp om formuleringsprivilegiet, som medborgarna sällan får höra. Jmf den roliga danska TV-serien "Kampen om naturen!" I Lille Vildmose (visad i svenska Kunskapskanalen förra året), där framställdes kampen så här:

"Finns det motsättningar mellan naturvårdsintressen och möjligheter till arbetstillfällen? Det nordjylländska, mossrika området är av EU klassat som "habitatområde" och hemvisst för bland annat Danmarks största skarvkoloni. Samtidigt ger mossarna möjlighet till torvtäkt". Detta medan man fick se den danske ansvarige ministern i egen person flänga runt - på cykel! - i "värsta" citykostymen för själv skapa intresse bland danskarna på markplanet för behovet av den danska nationalpark, som just skulle förena natur-och miljöintressena, var det tänkt. Ja, öppen politik är viktig och påminner i Sverige om nu publicerade Ansvarsutredningens slutsammanfattning av dess jobb:

"The Committee has also identified six principles for the division of responsibilities among different levels of the administrative system: – democracy and legitimacy, – financing, – legal security, – equivalence, – economic use of resources and efficiency, and – the lowest effective level." Mer: The Role of Training, Aktiviteter.


2006
    2000 dagar efter det svenska undertecknandet av ELC
Några kortrubriker 2006:

Mediekritik I: Föråldrad hembygd? Regeringen-riksdagen-LST: Skr.2005/06:87 RAÄ: Myndigheter inleder genomförande av ELC LST-Östergötland: Ekskötsel Om MR och demokrati i Sverige Makten i Oresundsregionen Invandrarna, Lissabon och landskapet ATL: Ingen utsikt i sikte Östsam: RUP-Östergötland antagen Glesbygdsverket: Modeller för att stödja lokal utveckling Serus: om social ekonomi  Frankrike ratificerar ELC Riksdagen: FP-fråga gav S-svar   Kommittén för EU-DEBATT: Attraktiv östgötaregion?  Mediekritik II: Sverige, språkkunskapen och franska parker RAÄ-konferens: Landskap, hälsa, friluftsliv och turism Kinda: Naturvårdsprogram inuti regionprogram?   RAÄ-konferens: Myndigheter inleder ELC-dialog med Europarådet  Mediekritik III: Sverige och tystnaden

Upp  



2006-11-29/30        


ELC: Svensk myndighet inleder dialog med Europarådet och andra aktörer 

Landscape&Citizens var inbjudet nätverk till RAÄ:s stora Höstmöte med tunga internationella inslag och mycket mediastöd (Erik Blix). Intressant var inte minst slutdebatten som avrundade mötet mellan bl a Peggy Lerman, jurist och Ole Reiter, SLU-Alnarp, Skåne. Den senare har i LST-Skånes handlingsprogram i Det Skånska landsbygdsprogrammet förankrat en engelsk metod för landskapsanalys för att belysa miljömässiga och kommersiella förutsättningar för skånsk landsbygdsutveckling. Den förra förklarade att landskapsbegreppet måste in i Regeringsformen om det ska kunna få någon betydelse i ett Sverige av avpassat efter helt Sverige-unika miljömål... Kanske möjligt nu när ansvaret för den fortsatta implementeringen av ELC nu under 2007 går över från Naturvårdsverket till Riksantikvarieämbetet?

Alltsammans något Landscape&Citizens tog upp i den Rapport vi blivit tillfrågade av RAÄ att göra genom våra kontakter med Europarådet. Mer precist var uppgiften att utifrån den Europeiska Landskapskonventionen diskutera implementeringens möjligheter och problem för en liten landsbygdskommunen av typ Kinda Kommun, Östergötland. Mer: http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/hostmote.html, Eva Salevids rapport till RAÄ  med Bilaga-Moflag, Bilaga-Lebrun, Bilaga-Conon, Bilaga-ELK/Ostergotland. 
 

2006-11-20

Lägg naturvårdsprogrammet inuti ett regionalt landskapsprogram!

Landscape&Citizens lämnar har lämnat ett remissyttrande till Kinda Kommun. "Kommunen skulle troligen gagnas av om det lokala Naturvårdsprogrammet redan nu kunde läggas in i lokalt eller regionalt  Landskapsprogram," skriver vi dristigt med anledning av att miljöförvaltningen remitterat ett förslag till Naturvårdsprogram.

En bärande tanke är att små avfolkningskommuner av Kindas typ borde ha allt att vinna på att redan nu göra landskapsplaner, själva eller tillsammans med näraliggande kommuner, så som sker i Frankrike, Slovenien, m fl länder som kan sin europeiska landskapskonvention. För som RAÄ ju skrev i februari:

"en behövlig statushöjning av landskapsbegreppet" genom ELC kan ske genom att "lyfta upp och diskutera 'mellanrummen' i landskapet, d v s. de områden som inte har någon form av formellt skydd. Delaktighet är också en betydande möjlighet liksom förskjutning av fokus från skydd och bevarande till förvaltning och utveckling." Situationen i många landsbygdskommuner, som kämpar med geografisk isolering och demografiska problem, är idag definitivt för allvarlig för att deras framtid ska vara beroende enbart av kommunala planerare eller lokala samhällsföreningar. Var är politikerna?  Mer: remissvaret, Dags för implementering!, The Role of Training.        
                


2006-10-03

RAÄ-seminarium: Landskap, hälsa, friluftsliv och turism

Ännu ett viktigt seminarium i Stockholm anordnat av Riksantikvarieämbetet utifrån det uppdrag myndigheten nu fått av regeringen att se hur ELC kan genomföras i Sverige, har ägt rum. Det är nu ganska uppenbart att ledorden börjar skilja sig - i vårt tycke besvärande - mellan skilda svenska texter å ena sidan och engelska/ franska texter å andra. Omoget land, trots en avsevärd ålder?! Framför allt är det den kunskap, som kan möjliggöra större deltagande direkt, som Landscape&Citizens saknar. Hade det varit så fel att lyfta upp deltagandet på samma nivå som de fyra andra i rubriken?

Nu exemplifierar det här istället det Carl-Henning Wijkmark, prisbelönt författare, kanske menade i essäboken De ensamma svenskarna: en ständig, kvardröjande "misstro mot Europa" än idag, som han menar blivit en specifik svensk "ensamhet", i grunden är kulturellt betingad. Den sitter i vårt styre. De byråkratiska honnörsorden är av mycket gammalt märke, men gör så att kontroll, snarare än genuin delaktighet - och därmed förknippad utveckling! - ständigt ges företräde... Av vilket intresse för våra landskap? Vi hoppas i alla fall att landskapet med tiden ändå kommer att bli bättre synliggjort, dels politiskt genom att en ny regim nu har trätt till efter valet, dels genom ratificeringen av ELC. Mer: Program och Dokumentationen. 


2006-09-07 

Attraktiv östgötaregion? För stad och land?
          
Vad är lokal och regional självstyrelse? På vad sätt rör den medborgare? Den frågan blir allt viktigare att ta upp och söka besvara, vilket bl a gjorts bra av Europarådets konventioner  samt statsvetaren Olof Petersson. Kommittén för EU-DEBATT & KLF arrangerade därför tillsammans ett seminarium om saken i Linköpings Stadsbibliotek. Ämnet var:  "EU, REGIONERNA OCH FRAMTIDEN - där stad-och-land är med på tåget?" Huvudtalare var internationelle koordinatorn vid Avd för tillväxt- och samhällsbyggnad Torbjörn Conon, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Stockholm. Hans höll en överskådlig presentation på detta i Sverige i valtid egentligen oerhört viktiga ämne... Såväl illusionsfria synpunkter påglobaliseringens reella effekter för regionernas utveckling, som goda exempel från Kanada, Finland, Glasgow och Emilia Romagna visades. Nils-Åke Gustafsson, Regionförbundet Östsam, Linköping och Eva Salevid, Kinda Landskapsförening, Kinda, riktade sen debatten mot frågor av intresse just för ett Östergötland, som kanske vill men ännu inte börjat tänka i termer av "region". Inte minst framhölls förstås landskapets och ELC:s kommande betydelse, om den ratificeras... Mer: Nordens landskap och ELC, Regionen, landskapet och framtiden, Vad är lokal och regional självstyrelse? 




2006-09-06/07  

Franska medier måste synas mer i Sverige - om franska naturparker ska kunna göra det

Jean Daniel, Europa och vi själva. Underrubrik: För en offentlig europeisk arena  i Sverige. Så heter en uppsats på fil mag-nivå i franska som E Salevid kommer att presentera vid Linköpings universitet, avd för kulturella studier. Jean Daniel är en mycket gammal herre som drivit den franska progressiva veckotidskriften Le Nouvel Observateur i många decennier. Uppsatsen visar bl a på en avsaknad av förståelse för viktiga kulturpolitiska värderingar i ett land som Sverige och ett land som Frankrike. Värderingar som vi behöver känna närmare, eftersom det självklart blir bekymmersamt annars och varje gång som människor i det vidare, politiska, perspektiv som avses med ordet "medborgare" behöver kommunicera erfarenheter med varandra för ökad ömsesidig förståelse på individnivå.

Det är bara politikerna som tjänar på att alla i detta land förväntas tala (bara) engelska! Uppsatsen argumenterar därför för ordentligt breddade språk- och kulturkunskaper i Sverige. Till exempel borde ett Seminarium uppe i franska Vogeserna på temat Parkerna och lagstiftningen/Les Parcs et le droit kunna vara av betydligt större intresse i det Sverige som överväger en ratificering av ELC - om vi bara var fler som var lite förtrogna med språket!. Mer: Parc National des Vosges du Nord , Inbjudan.



2006-08-15

2000 dagar sen Sverige undertecknade ELC - riksdagen aktiverar sig

Man får glädja sig åt de fördelsedagar som finns i ett svenskt pre-ELC. Landscape&Citizens är glada även åt att samtidigt med det jämna datumet och inför riksdagsval se riksdagsledamot Anita Brodén (FP) ställa sk fråga till statsbyggnadsminister Mona Sahlin (S) om regeringens fortsatta planer rörande konventionen.

Det är mycket bra: ELC behöver tas omhand av politiken!

Det blev kulturminister Leif Pagrotsky (S) som svarade (29 augusti).

Formuleringen i frågan att "Landskapskonventionen breddar med andra ord miljöpolitiken genom demokratisk insyn i miljö och samhällsbygget i landets olika delar", kommenterades inte av ministern.

Han talade mest om det påbörjade arbetet med "att ta fram regionala landskapsstrategier i ett antal län" och dessas vikt "för genomförandet och den långsiktiga bevakningen av konventionen." Nu kan skilda parter lättare profilera sig i denna viktiga fråga, tror det nätverk som ungefär samtidigt av Europarådet fått ta plats som första svenska ELC-NGO på deras landskapshemsida. Mer: www.riksdagen.se, Skriftlig fråga 2005/06:2008 och Svar. 

                                                 Upp
                                         

2006-07-01

Frankrike ratificerar ELC

 Frankrike är ett av de länder som haft mest att bidra med när det gäller den Europeiska Landskapskonventionen.  Att landet nu ratificerar betyder därför mindre för Frankrike än för - periferierna... Den franska grundsynen i landskapsfrågor bygger på ett medborgarperspektiv - tro inte dem som kanske säger dig något annat!

Departementet för Ekologi och hållbar utveckling, som ansvarar för landskapskonventionen i Frankrike är samtidigt en ansedd, central  myndighet, så som vi förstår dem i Sverige.

"Landskapspolitiken har som mål hållbart landskapsskydd och landskapsmångfald", har det sagt. Vägen dit går via att "utveckla kännedomen om landskapet", "stärka en samstämmig offentlig politik" och att "stödja kompetensen hos alla landskapsaktörer". Ett fokus på människor! Landskapsmångfald kräver ju att aktörerna är många och med på notorna.

Samstämmigheten kräver - ja, vad då? Det borde vi kanske ta reda på, vi som också lever med starka myndigheter men i periferin! Frankrike använder sen länge Leader-metoden. Landsbygden och dess boende är gynnade jämfört med Sverige. Mer: Leader+Frankrike och Leader+Irland. 


2006-04-28            

Serus: om social ekonomi

Varför diskuteras inte social ekonomi mer i Sverige - ur ett demokratiperspektiv? Ur ett integrerat stad-landperspektiv för landskapet?  Som ett sätt att via projekt få fler svenskar nyttigt sysselsatta för Sverige? Serus, ett svenskt nätverk för saken, gör ett försök:
"Det Europeiska samarbetet kommer i framtiden att präglas av ett helt nytt samarbete över gränser - kommuner, privata företag, föreningar och kooperativ i symbios. Folkrörelsesamhället är det äldsta sektoriella området i samhället men inte förrän 1989 blev begreppet 'social ekonomi' en officiell term inom EU. Åtta år senare konstaterade EU-kommissionen att social ekonomi har betydelse för sysselsättning och tillväxt. Man pratar om en tredje sektor vid sidan av den privata och den offentliga. Inom den sociala ekonomin ryms bland annat kooperativa och ideella föreningar, men också privata företag, som deltar i verksamheter där vinstintresse inte är den största drivkraften. Gränserna är suddiga - och det är just det som är utmärkande för den nya sektorn. (...) Det handlar om att återupprätta tilltron till människors initiativförmåga för den offentliga sektorn samt att inse vikten av socialt kapital i tillväxt för den privata. (...). Människor vill vara med och påverka och känna delaktighet vilket är nödvändigt för demokratins fortlevnad."

Mer: http://www.serus.se

2006-04-07            

Glesbygdsverket: Modeller för att stödja lokal utveckling (utan medborgare)

En dokumentation från Glesbygdsverkets hemsida om ett particapativt (=deltagarvänligt) och processorienterat perspektiv väckte Demokratiberedningens intresse i Kinda Kommun. Kunde man få delta vid detta seminarium från Demokratiberedningens sida? Icke, bestämde såväl Kommun som arrangörer vid Glesbygdsverket. Utöver myndigheter av olika slag, bl a Näringsdepartementet och Konsumentverket godkändes bara "handläggare från länsstyrelser, regionförbund och samverkansorgan".  Varför så formella när det gäller just lokal utveckling?  
För Landscape&Citizens är detta typfallet för när landskapsintresset borde vidga cirkeln. Hur som helst, märktes denna självinsikt, i efterhand: 
"Vi började med att försöka identifiera vilka effekter som är viktigast, sedan vilka åtgärder som krävdes för att uppnå dem. Vi insåg att bristerna till stor del berodde på 'stuprörstänkande' och att det måste till en insikt hos kommunerna om de lokala behoven", säger Eva Lundin från Konsumentverket. 
Myndighetspersoner kommer och går, själva sättet som svenska myndigheter helst lägger ut texten själva, också på idéstadiet, består. Farligt! Mer: Utvecklingsseminarium 2, Modeller för att stödja lokal utveckling. 

2006-04-06

Östsam: RUP-Östergötland antagen

Idag antog Förbundsfullmäktige i Östsam, Linköping, det regionala samverkansorganet i Östergötland, Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland 2020.

En tjock "bibba" med remissyttrandena från kommuner, kommungrupper, studieförbund och partier låg på fullmäktigeledamöternas bord inför beslutet, däribland ett av E Salevid, förtroendevald från i detta sammanhang avlägsna Kinda Kommun, på mer än 45 minuters avstånd från residensstaden. Hon hade gärna sett mer av territoriella perspektiv, medborgarfrågor och landskapsfrågor i programmet, skriver hon. Innan mötet gick till beslut yrkades att uttrycket "Fjärde Storstadsregionen" som förekommer i programmet borde utgå, något mötet dock röstade ner. Bra! Istället gäller det ju att överhuvudtaget mer se till alla köpingars och säders roll för landskapet i hela vår inte alltför stora region, Istället för att - typiskt! - låta det bli ett race bara mellan de största städerna... Fast detta ligger ju förstås knappast i varken svensk eller östgötsk tradition. Men i europeisk, när vi skriver 2006!

Mer:  Östgötaregionen 2020 - RUP, Remissvar "Östgötaregionen 2020", förslag till RUP.


2006-04-03
      
ATL: Ingen utsikt i sikte

Så kan man sammanfatta en nyhet ur ATL (Lantbrukets affärstidning), där östgötabonden Hans Carlsson, Ödeshög, hamnar med båda fötterna mitt i ett typiskt svenskt (landsbygds)problem, där  miljöintressena drar åt ett håll och - höll vi på att säga! - alla andra intressen åt ett helt annat. Hans Carlsson bor på en gård med "hänförande utsikt från hagarna ut över Vättern", där kossor betar sommartid. LST i Östergötland har belagt området med landskapsskydd. Han och hustru Irene har begärt att antingen få "sälja några tomter med sjöutsikt eller att få ett kontant stöd från staten" för att kunna fortsätta att hålla landskapet öppet. Vad händer? Jo, Länsstyrelsen begär i så fall få köpa en del av jordbruksmarken av ägaren och göra om till naturreservat. Dessutom: om makarna säger nej till erbjudandet, så står Miljödomstolen, till vilken Hans Carlsson redan vänt sig för att han vill få till stånd ett prejudikat, redo att "ge klartecken till att låta granskog skymma en av Sveriges vackraste utsikter", enligt tidningen. 
Hans Carlsson: "Det finns en baksida med att skapa naturvärden, som en aldrig kan förstå".  
Tänk om svenska myndigheter visste, hur man kan låta engagerade medborgare vara med och utveckla landet, istället för att bara säga "njet". Mer: www.parc-ballons-vosges.fr.

2006-03-31    

Invandrarna, Lissabon och landskapet

Enligt en granskning i SVT-Aktuellt är invandrare generellt underrepresenterade i svensk politik. Antalet svenska medborgare bland förtroendevalda födda utom Norden är lågt. Det finns bra mål men även många hinder i vägen när det gäller politiska partiers förmåga att mobilisera underrepresenterade invandrare. Därför tyckte  Eva Salevid, som förtroendevald politiker i Kinda Kommun att kommunens ledning kanske borde informeras lite om Europeiska landskapskonventionen, ELC, och hur denna konvention intresserar sig för, bl a, hur invandrares bristande representativitet kan lösas. En text överlämnades till kommunchefen, Lissabon och ELK grundad på en konferens av ENTO, som är ett europeiskt nätverk för territoriell utveckling bland olika medborgare ( bl a norrmannen Audun Moflag), som hon varit inbjuden till i Strasbourg.
Frågan berör i grund hur lokal attraktivitet och hållbarhet - sociala, ekonomiska och miljömässiga hjul - kan snurra effektivare (Lissabonprocessen) genom att utnyttja komparativa fördelar i ett visst "landskapsterritorium", inklusive skilda kunskapsresurser samt invandrares erfarenheter av t ex handel och service i sina hemländer. Men kommunchefen i Kinda reagerade inte ens...


2006-03-31  

Nytt & Nyt: Makten i Öresundsregionen

Det senaste numret från Oresund Network har detta tema och skriver:

"Mot alla odds tuffar integrationen på för full maskin, starkare än någonsin mätt i antal resande och flyttlass över bron. Trots bristen på politiska insatser går Öresundsregionen alltså starkt framåt. Den vanliga Öresundsinvånaren har helt enkelt bestämt sig för att inte vänta längre, utan kör på efter eget huvud [---]. Så i brist på en stark beslutande instans i Öresund gäller det att hitta ett annat arbetssätt. Receptet är kort och gott mer jävlar anamma - eller lite mer civil olydnad om man vill"...

Det om man får tro Thomas Frostberg, "gaesteskribent". En Fleming G Jorgensen, från Dansk Industri, tillägger godmodigt att "magten er delt ud i regionen". Vi kan alltså ta det lugnt. Han talar om flexibla nätverk (...) om att stå fri från tunga sekretariat, ett slags "'light institutions', altså enheder, der hver for sig ikke har stor magt, men som transformerer og arbejder alt efter behov og målsaetning." Dock påpekar han på något som i ELC-sammanhang är lika viktigt som betesmarker: "Det savnes et mere målraettet fokus på den virkeligt massive folkelige forankring. Det er meget vigtigt. Det er for mange uden for kredsen af entusiaster, der ikke ved noget om regionen." Det tror Landscape&Citizens också! Mer: www.oresundsregionen.org.

2006-03-13  

Om mänskliga rättigheter och demokrati i Sverige. Obs!

Regeringen har beslutat inrätta ett organ i Sverige "med generellt uppdrag att främja de mänskliga rättigheterna". Enligt ett pressmeddelande kommer man att inrätta en andra nationell handlingsplan för MR. Man avser särskilt att "arbeta mot myndigheter, kommuner och landsting" för att sprida information om MR till allmänheten, särskilt unga och till marginaliserade grupper". Frågor som knappast gynnar helhetsbilden av landskapet, rasism, homofobi, främlingsfientlighet och diskriminering, står högt upp i programmet. Som vanligt.

Tyvärr är vi inte så förvånade av att konstatera att mänskliga rättigheter i samband med "territoriet" saknas. Inte heller att regeringen anser sig behöva ta "ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige", tillsammans med riksdagen, eller att vägen dit ska gå via "utbildning och information". Men MR utgår från människornas rättigheter, inte politikens, som nog har sina ändå! "Civilsamhället" som Europarådet ser det är inte riktigt detssamma som svensk folkrörelse utan bör nog ses betydligt mer som självständig part som mer från egna utgångspunkter avgör hur man kan/vill samarbeta med myndigheter, etc, i rättsstaten. En vision, som ligger ett stycke bort?


2006-03-10  

LST-Östergötland: Ekskötsel + fem boende i Berga

Enligt enligt en uppgift i Östgöta Correspondenten ska länet bli pilotlän för hur eklandskap ska kunna räddas till kommande generationer genom lönsam förvaltning. Enligt den ELC ska ju faktiskt alla landskap "utvärderas". Därför togs, 2 mars, konceptet "The oak - history, ecology, management and planning" i Östergötland på en konferens. 
Men redan står det klart att önskan att saluföra eklandskapet skapar polarisering, t ex i Sturefors mellan just de två ståndpunkter Europarådet vill undanröja i konventionen: Å ena sidan en tillväxthungrig stadsregion, som vill se Linköping växa. Å andra sidan en länsstyrelse som i samma region i ett remissyttrande hellre betonar sådant som "intrång i ekmiljöer och biologiska spridningsstråk". Möjlig konflikt. 
Man får hoppas på snara breda och genomgripande landskapsutvärderingar, som tidigt drar in medborgarna i planeringsprocesserna, istället för kanske alltför snabba utnämningar på förvaltningsnivå av landskapsprioriteter. Behovet av generella riktlinjer exemplifieras just av följande remissvar från några medborgare i området (Corren): "Vi är fem boende i Berga, som undrar på vilken fot kommunen egentligen ska stå. Kommunen betonar gärna själv betydelsen av eklandskapet. Samtidigt planeras det att bygga bostäder i en del av området. Hur går detta ihop? Det är dags att välja riktning för framtiden."


2006-02-16  

RAÄ-seminarium I: Myndigheter inleder genomförande av ELC

Europeiska landskapskonventionen - dags för implementering! Så lyder det långa namnet på en läsvärd och på sitt sätt "heltäckande" dokumentation som RAÄ inbjudit till med bl a Birgitta Johanssen, Riksantikvarieämbetet och Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket, på plats. Den senare är svensk koordinator mellan regering och Europarådet i Strasbourg för Europeiska Landskapskonventionen. Ja, perspektivet var snarast globalt. Men är det det som bäst gagnar svenskars landskap: i Sverige? Tonar en såpass "vid vinkel" inte i realiteten lätt ned alltför många inrikes frågor och kopplingen till ELC (t ex "Eklandskapet", som LST i Östergötland tänker sig utgå ifrån som en särskild strategi)?

Landscape&Citizens noterar också med visst intresse följande ord från en av gruppredovisningarna i rapporten:

"Man höll (...) inte med om att Sverige skulle ligga långt framme när det gäller lokalt deltagande i planeringen.  Tvärtom utgör Sverige en starkt centralistisk stat och starka stater lyssnar gärna på starka experter och mindre på de enskilda medborgarna. När myndigheter pratar om förankring så syftar man till att få medborgarna att hålla med om föreslagna beslut.  Här har vi snarare mycket att göra för att bryta expertväldet och se till att få en verklig medborgardialog."


2006-02-09

Svenska landskapsstrategier tar form

I en viktig skrivelse från regeringen - Skr.2005/06:87 förklaras dess hållning i kap 2.5.2 Landskapet:

"Landskapets struktur ger oss kunskap om hur det tidigare agrara landskapet såg ut och fungerade. På många håll kan det vara svårt att förstå den historiska dimensionen i dagens fragmenterade landskap med isolerade betes- och slåttermarker. Kulturmiljöerna och det brukade landskapet innehåller ofta stora biologiska värden.
Kulturlandskapet utgör för många människor vackra landskapsbilder, men är också viktigt för friluftslivet. Små och isolerade betesmarker får dock sällan besök medan områden med flera betesmarker som ligger nära varandra ofta utgör populära utflyktsmål (SOU 2003:105). Det rekreativa värdet av landskapet skulle alltså öka genom större sammanhängande betesområden." (---)

"Regeringen har uppdragit åt några länsstyrelser att samordna arbetet med att ta fram regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald på länsnivå."

Det allt övergripande intresset vad gäller den svenska synen på landskapet är dock fr a den biologiska mångfalden, som länsstyrelserna är satta att  kontrollera. Landscape&Citizens bävade till i februarikylan...

2006-01-15  

AB: Föråldrad hembygd? Lurad ungdom?

Nu är SVT:s sändning av den tyska serien i sex avsnitt, "Heimat 3", slut. "Heimat" motsvarar ungefär landsbygdsarv på svenska, eller hembygd. Tyvärr kan man inte säga att det är det europeiskkontinentala sättet att se på arv, landskap och regioner som genomsyrat den svenska debatten. "Hembygden" hos oss är skum! Snarare som Kerstin Hallert skriver i Aftonbladet har serien fokuserat på ett helt annat "landskap": "Den attraktiva unga publiken lever i ett tv-landskap där samma angloamerikanska profil i programtablåerna som i dvd-boxarna skapar sömnlöshet på tv-kanalerna. Ingen annan tv räknas." Så här fortsätter Hallert i sin intressanta recension, som på flera sätt menar Landscape&Citizens fokuserar ett svenskt public servic problem:

"Det amerikanska får aldrig ifrågasättas av européer, vare sig i politiken eller i tv. [...] "Heimat" hade alla chanser att slå an på en ung publik. Serien representerar ju den verkligt heta tv-genren nutidshistoria. Ingenstans poängteras för tittaren fördelen med ett annat perspektiv än det sedvanliga angloamerikanska. Det är ju något för SVT att slå vakt om att alltid vara med på de europeiska tv-festivaler där det angloamerikanska får sig en omgång. De kommersiella svenska kanalerna är aldrig där - till skillnad från exempelvis Danmark och Finland."


2006-

"Sverige och tystnaden"

är namnet på en ny svensk bok, där bl a Susanna Popova, duktig svensk journalist som många minns från epoken Moderna Tider, är med. Boken samlar några opinionsbildare som vågar "prata politik i landet Lagom, om vad man får säga och vem som får säga det." Till exempel är Göran Lamberts med, en person vi beundrar. Och Inga-Britt Ahlenius. Om Susanna Popova kan den intresserade läsa mer i en uppsats om "Jean Daniel, Europa och vi själva", där Moderna Tider ställs mot Le Nouvel Observateur i kanske något traditionellt osvensk betraktelse - dock ej orättvis. Sagt om boken, utgiven på Lind & Co, 2006:

"Sverige och tystnaden fångar stämningarna i en tid när det känns allt viktigare att sätta ord på vad som händer med oss och det land vi lever i. Det är bok som tar upp mycket av det som man tidigare bara kunde läsa om mellan raderna - en bok för alla som tycker det är dags att bryta tystnaden".

Landscape&Citizens finner tystnaden kring den Europeiska landskapskonventionen oroväckande. Läs om Susanna Popova som i ett europeiskt-franskt perspektiv istället för det gamla vanliga angloamerikanska här.

 
2005

Det behövs sinne för proportioner - särskilt på torget!



Några kortrubriker 2005:


Naturopa: Landskap och litteratur   Skåne: Örjabäcken ringlar mot ELC   ENTO: En norsk Expert of the Council of Europe   3rd WS for ELC, Cork   Finland ratificerar ELC


2005-

Landskap och litteratur

Vem kan bättre än författare och poeter beskriva ett landskaps identitet? I det senaste numret av Naturopa Nr 103, som handlar om Landscape and Literature och ges ut av Europarådets, Avdelning för fysisk planering och landskap, så får en dagboksanteckning av en universitetslärare under "en resa från Södra Sverige till Norrlanden i Norge år 1816" ensamt representera Sveriges trots allt varierade landskap i Europa... Knappast särskilt modernt, tvärtom... Stilen i Sven Nilssons dagbok bär helt naturvetarens prosaiska expertprägel, en dominans från det hållet som vi tyvärr fortfarande känner igen:

"Tanum den 4 maj. Vägen hit lopp öfver bruna ljunghedar med gråa  granitkullar  [---]. På en  platt granitklippa såg jag en märkvärdig jättegryta. Hon låg högre än omgifningarna åt varje sida. Hon kans således ej ha blifvit utgräfd  av någon nedstörtande fjellström; men huru hon blifvit så utkarvad som hon är, lemnas därhän. Jag vill blott tillägga att hon är 3 1/2 aln djup, 1 1/2 meter tvärt öfver öppningen och utvidgad nedåt [...]".
 
Finns det inte också någon form av poesi, några skarpa observationer om landskapet även utanför naturexperternas led i detta land? Eller är det det vi ska ändra, som vill ha in ELC? Läs och döm själv, både om Sverige - och alla de 46 länderna i Europarådet:  Naturopa 103/2005 . 



2005-02-24
Örjabäckens ringlande väg mot Europeiska landskapskonventionen

Läs ett föredrag som Eva Salevid höll i Ängelholms Stadsbibliotek. Handlar om hur landsortsbyarna runt staden Ängelholm i Nordvästskåne - liksom alla landskap - kan förstås direkt av medborgaren. De skånska tvillingbyarna Ausås' och Strövelstorp mellan vilka Örjabäcken slingrar (ganska brutalt separerade av E6:an söderut, någon gång på 60-talet), hade nog mått bra av en konvention. En sådan finns nu för alla bäckar (och landskap) och har somsin allra första och viktigaste definition: (landskap) "...som människor uppfattar det." 

Föredraget var inspirerat av att Eva som "svensk utlandslektor" i Strasbourg på 90-talet (utsänd av Svenska Institutet) efter sex år i denna fruktbara alsassisk-kontinental-europeiska mylla samt en séjour på Europarådet tagit till sig den rumänska implementeringen av ELC, som hon delvis sett förverkligad i Tulcea året före, dit hon var inbjuden av Europarådet.

Det framgår av de 26 bilderna i PPT:n att det rumänska samhällsbyggnadsdepartementet valt en bred, jämförande och logisk väg att genomföra konventionen på. ELC tillmäts sitt rätta värde i samhällsbygget och "står för sig själv". Konventionen hakas inte fast vid olika strategiska eller andra samhällsmål, ideologier, konventioner, som bara riskerar att dölja den. Eller? Mer: Vindlande väg mot ELC.

2005-03-15

ENTO - europeisk ideell organisation för utbildning om fysisk planering och hållbarhet kan visa  Sverige vägen. Liksom en norrman

I mars hölls en framåtblickande konferens i Strasbourg om hur man kan lära sig mer om hållbar fysisk planering, bla a ur landskapsperspektiv. Eva Salevid som tidigare gjort en studieperiod på Europarådet inbjöds, och deltog. Ett av de klart bästa inläggen hölls av en norrman, Audun Moflag. Håll ögonen på denne arkitekt och samhällsplanerare! Hans PPT var bra inte minst för att han visar oss i Norden hur nationella utmaningar å ena sidan och lokalregionala å andra, bör hållas isär. och lösas nationellt, resp lokalt med regionen som central länk mellan båda. Men även holländarna Jan Diek Van Mansvelt och Bas Pedroli var tänkvärda i sin presentation om kunskapsöverföringens stora roll för ett lyckat genomförande av ELC. Det handlar alltså, kort sagt om regionernas fundamentala roll även för landskapsutvecklingens skull, något som vår rapport som helhet diskuterar (mer om den nedan)...

Hållbarhet regional utveckling är det gemensamma nyckelordet - vare sig detta understryks of statliga  kommittér, experter - eller NGO:s!
Mer: A Moflag: nationella utmaningar, Ento: The role of training, Svensk rapport av The role of training.


2005-06-16/17

3:e WS for ELC, Cork, Irland: Om civilsamhällets möjligheter 

För perifert för Folkhemmet, ibland... Men å andra sidan var de holländska NGO:ernas uppmärksammade slogan på det tredje stora mötet om ELC i Irland, knappast egentligen en nyhet. Nja, den stora upptäckten vid mötet var kanske att det nätverk vi skapat på www.landscapecitizens.se inte är ensamt om att fungera enligt principen: nu gör jag bara just detta - För jag vet att det behövs för landskapet! Långt därifrån - i resten av Europa! Mötet visade att demokratifrågor och landskap verkligen kan stå i centrum som ett meningsfullt begreppspar. Det finns nämligen ett litet, land, där hela ELC är tänkt att i mycket drivas av frivilligsektorn! De ska enligt de holländska ELC-ansvariga på mötet ha tilldelats en nyckelroll i genomförandet av ELC!

Samtidigt tyckte deras svenske motsvarighet på mötet att man borde trycka mer på "böndernas roll"... Mångfald? Enfald? Svensk monopol (i likhet med ett visst "monopolsystem")?

Övergripande tema, officiellt, var annars  utvecklingen i områdena mellan stad-och-land. Och den diskuterar vi ju i och för sig inte särskilt mycket hos oss, ännu. Mer: Cork: Poster, Programme 3 WS Cork , Holländskt guldägg för civilsamhället.


2005-12-16 

Efter Norge och Danmark är det Finland som nu ratificerat ELC i Norden

"Ingen vill väl komma sist...?" antydde högsta Europarådsansvariga, Mme M Déjeant-Pons artigt, vid ett möte om landskapsfrågor i Strasbourg i mars. Vad skulle lilla jag svara? En enkel initiativtagare till ett nätverk om landskapet utifrån ELC - men utan annan förankring i "Expert-Sverige" än grundliga fransk- och svenskkunskaper. Dem ingen efterfrågar i den i "den fattiga kusinens" land, numera... 
Nu har alltså även Finland kommit till skott. 

"Sverige", tycker mycket om att tala om nordiskt samarbete, har vi förstått. Men vårt land som under tidigare århundraden av och till betecknades i ganska välvilliga termer, söderut, som "l'Étoile du Nord"och annat sådant, tycks nu överhuvudtaget inte anse sig behöva vårda sina franska förbindelser, eller dess budbärare ( som dock beviljats CSN-lån...). Behövs fransk expertis till ungarna, tar man helst infödda. Medan övrig tolkning mellan länderna/kulturerna går via engelskan... Jmf Norge, först av alla länder i Europarådet att ratificera och som inte ogärna framhåller sin "French Connection", t ex i Nordregio-samarbetet. Mer: www.nordregio.se/archive/JON 02/04: "Oslos´s French Connection".


2004

Leader+ Sommenbygd, Östergötland, Sverige

Kortrubriker 2004:

Wiens universitet: "De ensamma svenskarna" Kinda Kommun: Vision 2010  Europarådet: Samtidigt i Sommenbygden och Tulcea






2004-08-

C-H Wijkmark: "De ensamma svenskarna"

En bok av en svensk skönlitterär författare med stort europeisk - "radikalhumanistiskt"?  - engagemang visar sig ha många beröringspunkter med huvudämne på sidan www.landscapecitizens.se. Det gäller allt från hur bondbyar ser ut på den svenska landsbygden till kulturpolitiska frågor. Ett citat får dock räcka, men skaffa gärna författaren, kritikern, Övralidsprismottagaren m m fina bok Samtiden bakom oss. Essäer och kommentarer 1992-2004 där följande ord hämtas ur ett anförande vid Wiens universitet. Han är inte nådig - och jag tror att vi idag börjar behöva mer av den skarpsynen:

"Men så inträffar en mycket viktig händelse i den svenska ensamhetens historia: storskiftet av böndernas mark. Bönderna hade alltid levat i byar som i resten av Europa, men just under den period då Finland och Pommern gick förlorade genomfördes med centralistisk hårdhet en ny uppdelning av bondejorden, så att varje bonde fick sin mark samlad på ett eller några få ställen, där han blev sittande för sig själv, på sin nybyggda gård. Ekonomiskt var det säkert ett framsteg, men det slog sönder byarna och bygemenskapen. En typiskt svensk reform: materiellt nyttig men psykologiskt okänslig. Och garanterat ensamhetsbefrämjande."


2004-06-14

Kinda Kommun: Visionsarbete från ord till handling?

 I en presentation i Björkfors medborgarhus, i egenskap av inbjuden fritidspolitiker i Kinda Kommun bekrev Eva Salevid utifrån ett skånskt exempel hur kommuner kan ta förnyat ansvar för demokratiutveckling på landsbygden. Det här kändes som "viktiga grejor". I botten fanns såväl en nyligen gjord studieresa i Strasbourg, där hon kommit i kontakt med den närmast okända Europeiska landskapskonventionen, (ELC). Men även mötet som fritidspolitiker med Folkrörelserådet Låt hela Sverige leva! och dess oförtrytliga arbete för lokal landsbygdsutveckling och deltagande.

Problemet tycks handla om att det är långt ifrån prioriterat att skapa organisation, processer och åtgärder för människors deltagande i utvecklingen på lokal nivå i Sverige. Skillnaderna mot t ex motsvarande områden i kommuntäta Frankrike är enorm! Fler kompetenser menar hon därför måste utnyttjas om inte landsbygdsutvecklingen ska hamna helt i händerna på tillfälligheter och kommunala beslutsfattares magkänsla. Idag tycks det vara rena "lotteriet" om den enskilde medborgaren råkar hamna i den "rätta" kommunen, i de rätta kommunala nävarna... Bl a det skånska länsbygderådet har låtit sig inspirera av Hela Sverige ska leva! och kulturgeografen Ulla Herlitz, vars demolkratisyn torde vara ett exempel för Kinda. Mer: Medborgarmöte i Kinda Kommun.

 

2004-05-08

Tulcea: Samtidigt i Sommenbygd och invid Donau 

Efter en studieperiod på Europarådet, Strasbourg, under vintern och massor av jämförande erfarenhet av regional utveckling i arbetsbagaget, erbjöds f d utlandslektor Eva Salevid att skriva om landskapet i Sverige. Föredraget hölls på inbjudan av Europarådet i Tulcea, Rumänien. 

Men det internationella sammanhanget var och är förstås viktigt. Föredraget är alltså insatt i sitt landskapssammanhang ur vid vinkel, där (för den kanske oinvigde) kan se ut på detta viset: T (Flor)COOP Romania 2004. Det finns även en tvåspråkig serie, eftersom Europarådets arbetsspråk alltid är både engelska och franska: Landscape and spatial planning / Paysage et aménagement du territoire, i detta fall med No 78. Vi kan lära oss att...:

..."t ex en loms skrik över sjön Sommen, ibland kan förnimmas bortom nationsgränser - liksom att det gröna bioreservatet vid Doanus mynning även skulle kunna diskuteras utifrån svenska intressen "i Europa"...

Perspektiv som det enligt Landskapskonventionen, ELC, nu är meningen att svenska planerare och politiker ska besinna och börja "ta in". Kanske på ett mer ödmjukt och lärande sätt än vi i Sverige, hittills, varit vana att diskutera miljöfrågor på? Mer: Paysage de Suède, Swedish landscape.


2003-09-23


Svenska "stuprör" studerar Rimini

Under en behaglig septembervecka kunde 10 östgötska kommunchefer och en regional företrädare för Linköpings universitet besöka Rimini i italienska Regionen Emilia Romagna. Ur inledningen:

"Rimini är en stor kommun på 130.000 invånare som mångdubblas under sommarmånaderna. I kommunen finns en mycket stor kapacitet att ta emot turister. Man har bland annat 1.200 hotell med ca 39.000 rum, närmare 400 restauranger och en strand som är fantastisk. Varje år har man ca 10 miljoner övernattningar och det har fört Rimini till epitetet ”Turismens huvudstad”. Mycket av det beror på privata initiativ från hotellägare m.fl. Men även kommunen har sett till att t.ex. bygga bort alla avlopp som tidigare gick direkt ut i Adriatiska havet. Företagsstrukturen bygger på att många hotell m.m. är familjeägda eller små företag. Över huvud taget anses en stor del av framgången i regionen bero på småskaliga företag och samverkan i företagskluster. Välståndet är också en bra bit högre än genomsnittet i EU."

Varför inte fler möjliga samarbeten mellan Sverige och Europa, svenskar och italienare? Beror det på att helt enkelt är för många "stuprör" emellan? Mer:  Rimini, SKL om Regioner.


2003-09-16/17

Ljublana i hjärtat av Europa - i Sverige?

Åka till f d Jugoslavien och njuta av turistlivet? För svensken alltid - no problem. Men åka till Slovenien och sätta sig in i europeisk hållbarhet? - knepigt! De luftiga FN-visionerna, med deras mindre krav på varje nation har under 1900-talet lockat oss mer. Men om det är de "små" sammanhangen på vår kontintent, som kan lära mer, på plats i Sverige? Nu har det åter varit högnivåmöte där. Vi citerar därför en engelsktalande arkitekturprofessor vid Ljubljanas universitet, Peter Fister, som länge har uppskattat just det landet och skriver om det under rubriken The Slovenian example, i Naturopa Nr 95?:

"But it is also a privilege to live in a small country in the heart of Europe where all these characteristics of rural architecture can be found. My country, Slovenia, is in fact part of a richly diversified region of alpine, Mediterranean, central European and eastern European influences. (---) This is the real value of rural architecture in Europe: to be original and European at the same time. If we are to sustain and extend our interest in the countryside and in our rural architectural heritage and if we are to build upon it, we must also protect a common recognition of the past."

Det förstås. Sverige, har bara varit EU-medlem i sex år: mycket lätt att tänk avgränsat, svenskt... Men i samma nummer skriver redan en skåning, J. Bjurnemark, sid 12. Mer: Europeiska samhällsbyggnadsministrar, CEMAT (eng).



2003-06-12-                 

Act locally, think - European -? I Sverige? Låt mig skratta ...


Nej, act "globally" är tyvärr enda "rätta" svaret i Sverige. Eva Salevid, tidigare boende i Alsace, fick dock möjlighet att göra en omvärldsanalys: Sommenbygden - Kinda Kommun - Regionen Alsace för Leader+Sommenbygd. Leader betyder Liaisons entre actions de développement de l'économie rurale, på svenska: Samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. M a o: hållbarhet. Men i vad mån Sverige, centralt, verkligen samverkar med olika grupper på den svenska glesbygden kan förstås diskuteras. Liksom, på ett mera övergripande och därmed "högre" plan, i vad mån Sverige verkligen samverkar med övriga Europa i dessa frågor...

Vi fick dock stöd att göra en analys, som visade att det ännu verkar sakna långsiktigt planerande instanser inom det offentliga i Sverige, som tar tillvara dessa gjorda lärdomar från en europeisk landsbygdsekonomi utanför landets gränser, där ju landsbygden idag snarast överges med samhällets "goda minne"! Rapporten visar dessutom på de samband och möjliga nätverk på lokalregionala nivåer i både Frankrike och Sverige, som är möjliga om människornas kunskaper lokalt tas tillvara i fler europeiska projekt. Mer: Idéutveckling Sommenbygden-Alsace, Nätverk & samspel, Leader i södra Alsace.



2003-

Köpenhamn:  Två norrmän i Köpenhamn. En svenska i Rumänien


Nordens Landskap - Forprosjekt for oppfølging av den europeiske landskapskonvensjonen handlar om att två norska representanter för miljö och kultur för Nordiska Ministerrådet berättar om hur ELC kan genomföras, så som det är tänkt. Citat nedan ur kapitlet "Medvirking". Tyvärr kan det se ut som en tanke att denna väsentliga bok inte längre verkar kunna laddas ner från NMR utan enbart är tillgänglig för de som varit insatta från start. Bl a Eva Salevid, som lärde känna boken under en praktikperiod på Europarådet 2003. Ladda därför ner den här. 

"1. De nordiske landene bør stimulere lokal medvirkning og innflytelse i forhold til avgjørelser som berører landskapet gjennom å vitalisere prosesser og samarbeidsrelasjoner med publikum og frivillige organisasjoner.

2. De nordiske landene bør styrke publikums, eieres og brukeres medvirking og innflytelse i arbeidet med å beskrive og sette verdi på landskapet som samfunnsressurs. Dette innebærer også at interaksjonen mellom landskapsekspertene og de andre aktørene bør endres.

3. De nordiske landene bør samarbeide om å møte utfordringer knyttet til medvirking der ulike grupper (f.eks. fastboende og fritidsboende) har ulik tilhørighet til landskap. Disse utfordringene er også knyttet til forvaltningen av landskapet som kollektivt gode for dagens og framtidas befolkning og press på privatisering av dette."

Mer: www.norden.org/publikationer, TemaNord:550, Nordens landskap (svenskspr. folder) E. Salevid Swedish Landscape, E. Adolfsson: Sweden.




2002
Miljö centralt i Sverige


Kortrubriker 2002

Efter FN-mötet, Johannesburg: europeisk "HH" En holländare & en svensk i Strasbourg


2002-01-30


"Hållbarhet" är startskottet för fysisk planering i Europa

För Landscape&Citizens är "Europa" inte för stort. Snarare lagom. Hela vår globala värld är däremot svårare att kontrollera för enskilda invånare och medborgare i Europa. Det var alltså för att lättare kunna implementera hållbarhetstankarna från UN-mötet i Johannesburg, 2002, (Agenda 21), som Europarådet presenterade sina principer för hållbarhet i Europa, i en viktig broshyr . Här får medborgaren veta att:

"The Guiding Principles for Sustainable Spatial Development of the European Continent stress the territorial dimension of human rights and democracy".

Vackra ord av föga betydelse? Man måste befinna sig på stor distans från det gränsöverskridande intellektuella och kosmpolitiska samtalet för att tänka så! Onekligen är ett Europa, som styrs av stater av lagar och maktdelningsprinciper, den långsiktigt största tryggheten för de enskilda medborgarna... Förutom ovanstående kortdokument finns därför förstås, även längre, vidlyftigare men viktiga rekommendationer, där samma ledande principer för en hållbar utveckling på den europeiska kontintenten uttrycks med stor tydlighet och logik, bl a ur subsidiaritets- och medborgarperspektiv. Mer: The Guiding principles, Rec (2002) 1 av CEMAT.


2002-

Naturopa Nr 98: En holländare och en svensk i Strasbourg

Läs ett helt nummer om den nya Europeiska Landskapskonventionen på engelska så som Europarådets egen tidskrift Naturopa uttrycker det på engelska och franska, dess två arbetsspråk. Ur ledarartikeln:

"This up-to-date holistic approach so appropriately adopted by the convention was suggested by the fact that the landscape is a criterion for every citizen’s quality of life. This approach was especially necessary because of the indissoluble link between the multitude of European cultures and the diversity of European landscapes. From this angle the landscape must not be left exclusively to the specialists but must express a desire shared by all to live in a high-quality non-standardised urban or rural environment. Appropriate management of the landscape must no longer be monopolised by areas of  exceptional quality, but should be extended to promoting – and respecting – everyday landscapes. Lastly, it should be stressed that the European Landscape Convention is completely in line with the other Council of Europe activities on spatial planning, culture, nature and human rights."/ Enrico Buergi".

Men även två uppsatta ekologers tankar kring det "sanna", det "rätta" och det "verkliga" landskapet i en artikel "Thoughts on landscape". Klargörande för medborgare! Mer: Naturopa 98/2002.


2001

Människor i landskap



Kortrubriker 2001:

Naturopa: Viewpoints   Varför just Norge?



2001-

Viewpoints från Naturopa. Till Sverige.

"Landsbygdens arv - en resurs för natur och kultur" är något av en linjeartikel i Naturopa, Europarådets tidskrift. Den ger en bra forskningsmässig bakgrund till varför mycket mer arbete (inkl forskning) sannolikt behöver utföras om detta i olika europeiska länder, och av olika fackspecialiteter. I en tid när svensk forskning verkar hålla på att samla ihop sig på ett område, våra nya "Miljömål", så kan man, som hemvändande utlandssvensk och lekman tycka att Sverige bör ta till sig av fler europeiska mål. Varför inte utnyttja expertkunskaper inom fler stora språk, t ex franskan, till annat än att böja franska verb och uttala ordet "touriste"?

Den som återvänder till Sverige efter några års utlandsarbete, kan ju inte undgå att konstatera att det svenska landskapet - när man via E4:an sakta tar sig uppåt genom det gamla kungariket, t ex - tycks befinna sig i den djupaste kulturella törnrosasömn, som bestämt varat i hundra år, redan... Och den återvändande måste fråga sig vidare: Skulle inte hemlandet vara i behov av - "citoyenneté européenne oblige - som fransosen säger, lite mer av Europa? Alltså, då inte bara för de nu ymnigare EU-byråkraterna - utan för svenskar, i det avlånga landet självt? Mer: Kort översättning till svenska av den franske samhällsforskaren Isac Chiva och Naturopa Nr 95. 


2001-10-23 

Varför just Norge?

Norge var det första landet av alla i hela Europa att ratificera, d v s godkänna, Landskapskonventionen, vilket skedde den 23 oktober 2001, efter att man tillsammans med Finland och Danmark hade undertecknat den redan vid tillkomsten i Florens den 20 oktober år 2000. Sverige väntade för sin del till februari året därpå med att underteckna - d v s, markera ett intresse för att ratificera men inte nu.

Vad berodde den tidiga norska reaktionen på? Varför ska Sverige visa sig senfärdig? Detta kan man kanske bara spekulera om. Men det finns en del tidiga  dokument som visar att "Sverige" - d v s de tjänstemän som här uttrycker sig i landets namn -  antagligen med fullaste uppriktighet ser konventionen som snårig och "diffus". Men det hör säkert också till saken att vi under 90-talet just baxat igenom en omfattande och på sitt sätt mycket snårig svensk Miljöbalk. Det ska visa sig att de båda, konventionen och balken, på det idémässiga planet ligger långt från varandra...

Miljöbalken är synnerligen konkret och bygger på mål, delmål och synnerligen detaljerade mätningar och avspalkningar - som när ett av målen, men inte hela lagen handlar om "En god byggd milj". ELC befinner sig på ett idémässigt heltäckande plan, som människor bevandrade i latin och retorik inte brukar ha problem med - men däremot kanske både en och annan svensk naturvetare. Det gör att tolkningsfrågor om landskapets "true", "right" och "real" måste tolkas mycket noggrant! Och med känsla för landskapets övriga värden. Mer: Landskapet i svensk rätt.

2000


Landskapskonventionen innebär ett helt nytt fokus

Kortrubriker år 2000

Florenskonventionen

2000-10-20

En konvention till landskapets lov bör förstås få kallas "Florens"
Och nog blir vandrarens perspektiv med dess övergripande humanistiska perspektiv synnerligen viktigt. Så här låter Inledningen av den  nya konventionen, ELC:

"Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets mål är att uppnå en ökad sammanhållning mellan dess medlemmar, för att värna om och förverkliga de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv, och att detta mål fullföljs i synnerhet genom överenskommelser på det ekonomiska och sociala området, som är angelägna om att uppnå en hållbar utveckling grundad på ett balanserat och harmoniskt förhållande mellan sociala behov, ekonomisk verksamhet och miljön, som konstaterar att landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och att skydd, förvaltning och planering av landskap kan bidra till att skapa arbetstillfällen, som är medvetna om att landskapet bidrar till att skapa lokala kulturer och att det är en grundläggande beståndsdel i det europeiska natur- och kulturarvet, som bidrar till människornas välbefinnande och till att stärka den europeiska identiteten, ..."
Mer: The European Landscape Convention  eller på L&Cs' ELC-sida.

1999
Minister på vinglig färd
Kortrubriker 1999: 

ESDP: Till oss kom "territoriet" via Bryssel   Konferens: "Landet utanför" i Strasbourg  


1999

Till oss tog "territoriet" vägen över Bryssel

Ur ett föredrag hållet i rumänska staden Tulcea vid Svarta havet, läses apropå landskapsplanering i en f d öststat, men ur svenskt (och paneuropeiskt) medborgarperspektiv: 
« Quelles sont les problèmes qui guettent aujourd’hui les paysages en Suède – des paysages comme ceux de Sommenbygd, par exemple – en matière de l’aménagement du territoire? Quoique grands adorateurs de la nature quand arrive le beau soleil du printemps, il nous faut dans une grande mesure être « sensibilisés aux paysages ». Car on n’a pas ou on n’a plus cette relation vis-à-vis de « l’espace » qui fait partie d’une culture et d’une formation généralisées en l’Europe centrale. Comme l’a dit Christer BENGS, professeur en l’aménagement du terroir de l’Ecole Polytechnique à Helsingfors, Finlande, « l’espace » nous est arrivé par Bruxelles – les Suédois ne sont absolument pas accoutumés par leur histoire à voir que d’autres concepts puissent être envisageables à côté de leur chère « nature » – par exemple le principe selon lequel un espace a trois dimensions peut être rempli par une variété d’objets dont on peut indiquer les positions par des coordonnés. »
Det jag försökte säga här på fransklärarinnevis är detsamma som sen 1999 förkortas som European Spatial Development Planning, ESDP. Mer: Christer Beng, Nordregio på www.nordregio.se/archive/JON0204.
 

1999-11-14/15

Konferens och fotoutställning på Strasbourgs universitet

När Lars Tunbjörk, tillsammans med Thomas Tidholm och Göran Greider gav ut en märklig fotobok (den spyflugefärgade skriften skvallrande om innehållet?) var året 1993. Men på Universitet Marc Bloch ställdes den ut några novemberdagar 1999. Vi som arrangerade utställningen, Skandinaviska institutionen vid stan's humanistiska universitet, beskrev den svenske fotografen så här:

« un recit en images, afin de montrer, peut-être, la profonde transformation subie ces demières décennies par une grande partie de la societé suédoise. Ce recit raconte comment les centres commerciaux des grandes surfaces, les villages de vacances, etc, se sont développés, systematiquement, selon les lois du marche ...
Bien sur, il y est question de la Suede. Mais est-il permis de conclure pour autant - surtout dans une France qui voit la lutte d'un JOSE BOVE contre les restaurants McDONALD - que ces images ne concernent que la Suède ? ! »

Systematisk utveckling av köplador enligt marknadslagarna, alltså... Idag vet vi ännu mer om en hel världs tygellösa marsch mot den nyliberalism Tunbjörk fotar. Och franskan? Tja, vem vet om svenskarna inte faktiskt behöver lära sig den för att inse vart det bär hän?!




1998
Det börjar med ett vidgat deltagande...


Kortrubriker 1998
Landskapsplanen som väg till utveckling

1998-

Landskapsplanen som möjlighet för periferier?

Idén med en regional naturpark i Vogeserna startade på 60-talet. Konceptet finns idag över hela Frankrike och redogjordes för inom Adrien Phillips presentation av naturförvaltning, vid RAÄ:s höstmöte, 2006. Ett projekt skapades på 80-talet, som omfattade tre fullfjädrade Regioner (Alsace, Lorraine, Franche-Comté) och fyra länsstyrelser (Vosges, Haut-Rhin, Haute-Sâone, Territoire de Belfort). Konceptet innebär att hela området ingår gemensam överenskommelse över administrativa gränser med staten i ett förnyelsebart kontrakt (12 år), som i detta fall, Le Parc naturel régional des Ballons des Vosges omfattar 208 kommuner och täcker en yta på  3 000 km2 och 256 000 invånare. Landskapsplanen är central. Det ingår därmed i konceptet även fyra städer, villes-portes, som omger parken och har särskilda uppgifter inom  detta förvaltningsarbete : ett franskt exempel på hur man hållbart kan välja att organisera sig för ett harmoniskt, bevarande, för skötsel och utveckling av ett stort, delvis mycket isolerat landområde, territoire. Mer: Saint-Amarain (svenska), Alsace, om PNRBV: info institutionnelle, Réussir un plan de paysage, The Gauja Valley, Latvia.


1997

Landskapsplaner kan säkra deltagandet.

Kortrubrik 1997  

PNRBV: Social ekonomi på landskapsnivå
1997-

Jag vårdar mitt landskap! Alsace II

Som besökare i Alsace och Vogeserna vid otaliga tillfällen, eftersom jag hade mitt arbete i Strasbourg, var den sociala ekonomin något som fanns praktiskt uttryckt på ringlande vägar i bergmassivet Vogeserna, där många människor - inte bara utvalda ungdomar - sålde blåbär, björnbär, hallon eller vad annat landskapet påminde om, utan konstigheter.

Det har sina fördelar att vara geografiskt - och mentalt - på armlängds avstånd med övriga EU: Det samarbete över administrativa gränser - kommuner, privata företag, föreningar eller kooperativ - som förefaller prägla naturparkerna på i traditionens och den gemensamma trivselns - kanske rentav lokalpatriotismens tecken - gör att man inte behöver åberopa sig på muntliga sedvänjor, typ allemansrätten. Här förstår de boende av instinkt och vana värdet av ett behagligt ansikte utåt...

Dessa gamla traditioner på den franska landsbygden, behöver dock åratal för att bli etablerade som officiella EU-termer, vilket skedde med "social ekonomi", 1989, enligt EU-tjänstemannen Christian Juliusson, som tillade i ett anförande i Stockholm långt senare att först 1997 "konstaterade EU-kommissionen att social ekonomi har betydelse för sysselsättning och tillväxt." För att vi inom EU ska slippa uppfinna hjulet på nytt behövs därför modeller! Mer: www.parc-ballons-vosges.fr.


1996
Landskap i Alsace, Frankrike

Kortrubriker 1996

PNRBV: Regional naturpark i Vogeserna, France
1996-

Att bli bergtagen av en regional naturpark (Alsace I)  

I Frankrike finns ett helt system av s k regionala naturparker, som på ett för besökare tydligt framgångsrikt sätt förenar lokala, regionala och nationella initiativ och intressen. I Alsace som är en Euroregion med staden Strasbourg som regional huvudstad och Tyskland med sina Regioner/Länder i närheten, är det lätt att låta sig övertygas om det europeiska samarbetets möjligheter. Särskilt som det finns en mängd exempel på hur detta samarbete sällan går över huvudet på folket, invånarna, som bor i denna eller andra parker och därför från början såväl kunnat delta i utvecklingen och fått credit för  att skapa konkurrenskraftiga. En grundläggande insikt i och förståelse för ett varierat utbud har säkert hindrat de regionala naturparkerna från att förfalla till skrikig massturism. Eller kanske är det just därför att folk fått delta och att kunskapsinhämtning på miljoner vis betraktas som en tillgång för hela samhället?

Frankrike tycks aldrig ha funnit det mödan värt att ta bort någon av alla sina långt fler än 36 000 kommuner! Här behövs jämförande studier, utarbetade kontakter mellan euopeiska länder och detta helst i projekt på medborgarnivå, eftersom det är där nyfikenheten och prestigelösheten ofta finns... Vad säger "Sverige"? Mer: Sommenbygden-Alsace, Nätverk och samspel, Franska Leader (PNRBV), Franska Leader (organisation), www.parc-ballons-vosges.fr. 



1995
Utan titel
Kortrubriker 1995
Europarådet samarbetar med EU
1995-

Överallt i Europa tar en annorlunda syn på landskap form... (Dobris)


The Dobris Assessment - särskilt dess kapitel 8 om Europas landskap - är ett utmärkt exempel på hur det "goda" Europa sakta arbetar. Texten finns i olika versioner, framtagen av det miljömässigt så viktiga Köpenhamn, där European Unions's European Environment Agency ju sitter.

Landscape&Citizens fångade dock upp texten via EEA:s önskemål att Europarådet ska "take the lead in drawing up a European convention on rural landscapes", såsom det beskrivs i ELC's "Explanatory Report", p 8. Detta var egentligen 1991.

Tre år senare gav Europarådets Regionkommitté (CLRAE), denna i Sverige lätt förbisedda internationella organisation som arbetar med EU-frågor, i Strasbourg uppgiften att ta fram "a framework convention on the management and protection of the natural and cultural landscape of Europe as a whole".  Vad är det för fel med Europarådet ur ett svenskt perspektiv?! Organisationen jobbar vägg-i-vägg med EU-parlamentet och fördjupar EU:s kvalitet... Mer: EEA, Europe's Environment - The Dobris Assessment




1994

Mycket att se och förstå i landskapet
Kortrubrik 1994

Europarådet: 2 språk underlättar samarbete
1994-04-

Frankrike samarbetar med Europarådet. Sverige...?

Om du som humanist i ett gammalt land som Sverige kommer in på det europeiska spåret, och vill förstå detta - då kan ett stort gammalt land, som Frankrike (Italien, England,Polen...), faktiskt vara till stor hjälp! Det är från detta land denna sida hämtat stor inspiration, genom åren - och tack vare svenska studiebidrag, inte minst! Ur: EN POLITIK FÖR LANDSBYGDENS KULTURARV:

2.1. Mieux connaître pour mieux gérer
Une coordination des différentes actions d'inventaire et de recherche Formation et information Des mesures pour sensibiliser le public
2.2. Transmission et gestion, un couple indissociable Une nécessaire adaptation des outils de protection Du bon usage des mesures d'aide à la protection de l'agriculture et de l'environnement Pour une architecture respectueuse des modèles d'origine Une valorisation et une promotion des ressources et des savoir-faire locaux Les politiques d'accueil et le patrimoine rural.
2.3. Le patrimoine culturel rural doit devenir un des éléments majeurs de l'aménagement du territoire.

Av RESPEKT för språket, ett ömtåligt verktyg att förmedla till nya generationer i en kulturintresserad skola, översattes bara det sista: Kulturarvet på landsbygden kan bli ett bärande inslag i den fysiska planeringen! Mer: Rapport Chiva.

Upp


SLUT !






Slut

 

Foto av E Salevid, initiativtagare till Landscape & Citizens, 2006      kunna mer för att skapa mer   Europarådet - Council of Europe - Conseil de l'Europe

 Info: Landscape & Citizens

   Senast uppdaterad: 12-01-15   © Design: GMS Ord & Mening 2006