Vad vill vi?

Plattform för Landscape & Citizens

• Informera om Landskapskonventionen,vars innehåll och positiva syn på medborgarna ur ett perspektiv av mänskliga rättigheter (MR) behöver diskuteras i betydligt bredare debatt i Sverige utifrån grunddokumenten på franska/engelska - här finns på så vis även en interkulturell dimension

• Pröva begrepp som använts/används under ratifikationsprocessen och på så vis medberka till att vi får en i god mening väl ihophållen, "europeisk" ratificering i Sverige - detta sker bl a genom olika medborgaryttranden till berörda myndigheter sedan 2004

• Betona landskapsbildens roll, som framgår av grunddokumenten. På liknande sätt som vi i Sverige har en mycket stark Barnkonvention (FN), så är Landskapet den självklara plattformen för att skapa hållbara och vackra livsmiljöer, som barn och vuxna, enskilt och tillsammans, sedan ska leva med! Men i så fall måste landskapet kunna ses av myndiga medborgare!

• Betona landskapet som en kulturfråga att uppvärdera och - i form av separata projekt - "landsbygdens arv" som en särskild väg att skapa ett vidare samarbete mellan Sverige och övriga Europa

        

Hemsidan lanserades vid starten 2006 som ett naturligt medborgerligt "svar" på att haft daglig erfarenhet av svenska "nationella" frågor under sex års internationell tjänst inom utbildningsområdet i Strasbourg i slutet av 1990-talet. Då genomfördes seminariet Frontières/Frontiers/Grenser/Graenser/Gränser på Marc Bloch-universitetet 1999, med stöd av bl a Svenska institutet, Nordiska Rådet, m fl.

Det var, som antyds, en gränsöverskridande satsning, där skilda humanistiska frågor stod i centrum, sträckande sig från de lingvistiska till de regionala fälten, de senare speciellt aktuella genom den då just invigda Öresundsbron.
En annan händelse då aktuell händelse var Europarådets 50-årsjubileum, den 5 maj 1999. Denna internationella politiska organisations - i Sverige under konstant medieskugga under en lång följd av år -  sammanflätar "uppfostran-, arv- och kultur, ungdoms- och sportfrågor" på ett sätt som är djupt sympatiskt för en historiskt orienterad humanist.

I år är det dags för  Europarådets 60-årsjubileum - vilket denna gång sammanfaller med Sveriges EU-ordförandeskap. Dags att Europarådet träder fram i ljuset även hos oss?

Landscape & Citizens har uppstått som en naturlig följd av att Sverige har undertecknat den Europeiska landskapskonventionen den 22 februari 2001.
Det blir alltmer tydligt att de svenska landsbygdsfrågorna har allt att vinna på att lyftas upp på en mer internationell nivå för att ge breddad insyn för de många svenska aktörer lokalt och regionalt som berörs av frågorna enligt Landskapskonventionen.

Det är alltså på den Europeiska Landskapskonventionens nivå och inom ramen för landskapet som de svenska landsbygdsfrågorna kan och bör förstås - liksom på andra håll i Europa. Men konventionen är uttryckligen inte en fråga enbart för svenska planerare och experter: de enskilda medborgarna i varje ratificerande land har även en viktig roll, enligt konventionstexten. Och samarbete med andra europeiska länder är där en grundbult. Därav denna webbsida
Vi vill se oss som ett påverkansorgan för att ratificeringen, dvs godkännandet och genomförandet av konventionen, ska ske så snabbt och fullständigt som möjligt i vårt land. Det spelar ingen roll om de landskap man engagerar sig för ligger i stan eller på landet, något som vi menar redan alltför länge har varit en huvudfråga i vårt land. Vi vill även se oss som en del av det svenska och internationella nätverk i landskapsfrågor som nu tar form i Sverige.

Målet är en frivilligorganisation (NGO) som fungerar som vital part i landskapsfrågor i dialog med lokala, regionala och statliga aktörer. Civilsamhällets formering i frivilliggrupper är samtida med Europatanken som den utvecklats av Jean Monnet och Robert Schuman. En NGO är alltså inte riktigt liktydigt med de gamla svenska folkrörelserna, som uppkommit under andra historiska omständigheter - även om vi inte alls är ointresserade av dem. Europarådet har uppmuntrat och erkänt det internationella civilsamhället och har sett detta som en förhandlingspart i egen rätt  under närmare 60 år... Även våra närmaste förebilder finns ju idag i ständigt ökande utsträckning ute i Europa.
 
Vi ser landskapet som en väsentlig aspekt av de mänskliga rättigheterna och som en del av en europeisk miljöpolitik för framtiden och vill av det skälet särskilt bevaka landskapsfrågorna. Läs mer om detta i Recommendations (2002)1, Guiding Principles (PDF-fil, 398 kb) och i The Structure of the Guiding Principles (word-fil), båda från Europarådet. Vi har länge hävdat att de hållbara regionala ( spatial) aspekterna av EU-samarbetets betoning av ekonomisk, social och miljömässig utveckling är något försummade i svensk debatt:

Läs vår rapport till Landsbygdskommittén efter ett seminarium på Europarådet i Strasbourg den 15 mars 2005: The Role of Training in the Implementation of The Policy of Sustainable Spatial Development in Europe (word-fil, 94 kb).