Språk | | | |
Start | | | |
Kalendarium | |
| |
Nyheter |
 Senaste nytt
Alla
| |
Fördjupning | |
| 
" Unfortunately, developments
in agriculture,
forestry, industrial and
mineral
production techniques
and in regional
planning, town
planning, transport,
infrastructure, tourism and
recreation
and, at a more general level,
changes
in the world economy, have
often
damaged the landscapes
or obliterated
their distinctiveness."
© Europarådet om den
Europeiska
Landskapskonventionen
©Nordiska Ministerrådet. Nordens landskap och den Europeiska
Landskapskonventionen
"För
vem gäller konventionen? Konventionen gäller oss alla! Allmänhet,
politiker, offentliga myndigheter, sektorer, näringsliv, organisationer
och skolor - alla Nordens invånare är viktiga när det gäller vad som
händer med landskapet. Landskapskonventionen pekar därför på att
arbetet med skydd, förvaltning och planläggning av landskap medför både ansvar och rättigheter för alla."
© Riksantikvarieämbetet
© Anders Wahlgren
|
Landskapscitatet - medborgaren: mer än statist
| "Varuhusen skulle ligga, som handelns
tradition bjöd, mitt i stan vid Stora torget.
Kundernas bilar skulle också få plats och
jättestora parkeringshus byggdes bredvid.
I Ronneby, Blekinges äldsta stad tävlade
Domus och EPA om att bygga allt större varuhus. (...) Gamla anrika byggnader och kulturhus sopades bort för att ge
plats. Invånarna protesterade förgäves.
I dag finns varken Domus eller EPA kvar
men byggnaderna står kvar, som en döende strandad oljetanker ligger EPA utmed Kungsgatan. (---)
Så
är historien i stad efter stad. Gigantiska rivningar av kvarter av
månghundraårig bebyggelse. Den politiska makten var stark, några få
bestämde och var det något problem, ändrade man bara stadsplanen
så att det passade Domus.
Ja, KF hade till och med en egen stadsplaneavdelning. Så blev det ofta
när kommuner med socialdemokratiskt styre lierade sig med KF:s
Domuskedja, ett effektivt samarbete som fick de mest
förödande konsekvenser för många städer."
Anders Wahlgren, SVT2, 2010
(från 2007)
 © Landskrona Kommun"Rimliga mål för Landskrona kommun
1.Växande sysselsättning inom långsiktigt lönsamma, växande branscher2. Nyföretagande, kreativitet och entreprenörskap3. Hög och växande genomsnittlig inkomst per invånare och sysselsatt4. Tillväxt av variationsrik konsumentservice5. Reducerad arbetslöshet bland stadens ungdomar och invandrare6. En attraktiv stad för unga, välutbildade inflyttare7. En attraktiv stadskärna för ungdomar och turister 8. En uthållig befolkningstillväxt
Åke E Andersson, mfl i stadsutvecklingsprojektet "Rädda Landskrona", Jönköpings Internationella Handelshögskola, 2010Läs mer
Anna Dahlberg, politisk redaktör (Expressen), 2010
"Visst
behöver vår modell reformeras och finansieras bättre. Men
finanskrisen ger just nya befogenheter åt staten när kapitalismen
går överstyr. (...) Jag tror på känslor i internationella
relationer. Tyvärr tar negativa passioner alltför ofta
över, på bekostnad av de positiva känslorna. Inför populism
och
inåtvändhet bör vi ta fasta på det bästa vi har, nämligen vår modell.
Frankrike har sin plats på marknaden, välfärdsstat,
mänskliga rättigheter och jämlikhet.
Europas "lungor" har valt
en kapitalism av rhenmodell, snarare än "casinokapitalism". I tjugo års
tid talade liberalerna om för oss att allt vi gjorde var fel. Men idag står
Storbritannien och länderna i centraleuropa inför en utmattning. De kastar
sina blickar mot oss. Krisen har visat att vi gjorde rätt i
att försvara miljö, sociala rättigheter och statlig legitimitet att reglera ekonomin.
Romain Guibert, statsvetare, franska Ceri, 2010
"2010-talet
kräver sin vision. Att rätta till systemfel kan vara viktigare än nya
reformer. (---) Svenska folket längtar efter en vision som är mer än en
arbetslinje eller jobb åt alla. Kanske en större tydlighet i politiken
om mitt, ditt och statens ansvar. Att skapa större rättvisa och
funktionalitet i olika samhällssystem ska inte underskattas som
valvinnare."
Sven-Åke Olofsson, politisk chefredaktör, 2009
"Politiken för det civila samhället ska ha följande mål:
Villkoren
för det civila samhället som en central del av demokratin ska
förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets
organisationer genom att
-
utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga
utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen
eller samhället i stort,
-
stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till
samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och
opinionsbildare och med en mångfald verksamheter,
- fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället."
Regeringsproposition, 2009
"Ända
tills nyligen definerades landsbygdens arv i mycket smala termer. Det
har ansetts bestå av byggnader i anslutning till jordbruksverksamhet
och särskilt 'mindre betydelsefullt landsbygdsarv', till exempel
tvättstugor, kvarnar eller kapell. Numer ger samhällsplanerare ordet
'arv' en vidare definition.och det anses idag omfatta alla materiella
och immateriella objekt, som vittnar om den särskilda relation ett
mänskligt lokalsamhälle upprättat med ett visst territorium under historiens
lopp"
Observationsguide för landsbygdens arv i Europa, 2009
[Hotspot]
"Furthermore, under-utilisation of student and professional
exchanges
leads to lack of exploitation of opportunities, due to lack of contact
and awareness. The so-called "Fifth Freedom" is important. There is
also opportunity to develop further the perceived quality of life in
the Baltic Sea Region, the education system and the tourism potential
of its heritage and landscapes.”
The European
Union Strategy for the Baltic Sea Region, Action Plan. 2009
© ECOPÀS, spansk ideell miljö- ch landskapsförening som bl mycket annat hävdar att "Landscape i also mine!", 2009
"Ideologisk diskussion.
I dagens europeiska naturvårdsdiskussion finns det två traditioner som
ibland bryts mot varandra. Den ena och äldre traditionen betonar värdet
av den av människan opåverkade naturen. Vildmarken är det
eftersträvansvärda. 'Människan behöver naturen, men naturen behöver
inte människan', som Svenska Naturskyddsföreningen uttryckte sig i en
annons för några år sedan. Det är en variant på vildmarkstraditionen
som är betydligt mycket mer dominerande i USA än i Västeuropa, och till
relativt nyligen kan sägas ha varit den enda betydande
naturvårdstraditionen i många delar av världen.
Vildmarkstraditionen
är fortfarande stark i Europa, men här har det under snart åttio år
vuxit fram en annan naturvårdstradition som betonat värdet av de
tydligt kulturpåverkade biotoperna och att många arter finns i
landskapet tack vare den mänskliga kulturen."
Urban Emmanuelsson, biolog, 2009
"Mitt Europa ligger i Barcelona, (---)
Här är jag europé på riktigt. I Sverige
är jag bara svensk (---) Jag är ingen amerikan, ingen afrikan, ingen jävla världsförbättrare, jag är europé" (...)
Calle Norlén, svensk radiojournalist, bosatt i Spanien, 2009
"en
människa har ju många identiteter. Frågan är om det europeiska någonsin
kan upplevas som mer angeläget än det nationella. Just nu upplever vi
en nynationalism. Kommer mångkulturen att spä på nationalismen eller
utvidga vår identitet?"
Emin Tengström, humanekolog
och latindocent, 2009
© Atlantis: Den motvillige europén
"Jag
önskar att jag kunde klä denna europeiska känsla i mer upphöjda ord.
Säkert kan andra, mer litterärt bevandrade, finna just de formuleringar
som kan förmedla bilden av en engagerad europé. Som utifrån en
mångfasetterad bild kan lyfta fram den historiska framgång som har
präglat europasamarbetet under efterkrigstiden. Som förmår beskriva de
dubbla utmaningar som Europa står inför: att verka för fred, frihet och
rättvisa i vår del av världen och samtidigt i kraft av detta ta sin del
av ansvaret för att främja en sådan utveckling på världsvid
basis. Och som lyckas ingjuta mod och få oss alla medborgare i Europa
att bejaka och engagera oss för ett förstärkt europeiskt
samarbete, att agera utifrån våra gemensamma värderingar, ja, att känna
oss som européer.Själv får jag inskränka mig till att återge
Jean Monnets bekanta ord: 'Vi bygger inte koalitioner mellan stater, vi
förenar människor.' Det är detta som det ytterst handlar om. Och just detta vägleder en sann euoropé."
Ulf Dinkelspiel, författare och f d EU-förhandlare, 2009
"Någonstans
i det omvittnat dynamiska och av pågatåg genomkorsade Skåne ligger en
kiosk och en pizzeria – som ser ut att ha öppet. På andra sidan vägen
speglas strålkastarljuset i nedsläckta skyltfönster. Visst kan det
hända att en moped rusar fram längs asfalten, och visst är husen fina.
Men den här orten tycks, trots hyfsat goda kommunikationer, föra en
tynande tillvaro. Obygd? Jag ber hur som helst om att slippa punktering
och motorstopp och sänder en tanke till Skånes region- och
kommunpolitiker: I de samhällen som avfolkats, men som borde kunna leva
och locka, varför inte inspireras av den irländska modellen, där
produktiva kulturarbetare befriats från skatt? Varför inte hyra ut
jättelika, billiga ateljéer och kontorslokaler i några av Skånes en
gång så stolta industrilokaler? "
Tiina Meri, journalist, 2008 Upp
"(---) Det är hela meningen
Med att
vara en stig.
Att det har gjorts förut.
Vem
gjorde stigen? Kolare, fiskare,
Kvinnor med magra armar som
samlade ved?
De fredlösa, skygga och grå som mossan, ännu i
drömmen med brodermordets blod på händerna. Höstliga jägare i spåren Efter
trofasta stövare med frostklara skall?
Alla
och ingen. Vi gör den tillsammans,
Också du gör
den en blåsig dag, när det är tidigt eller sent på jorden:Vi
skriver stigarna, och stigarna blir kvar,Och stigarna är klokare än vi,
Och vet allt det vi ville veta."
Balladen om stigarna i
Västmanland
Dikt av Lars
Gustafsson, författare, funnen på en tavla från 1998 på en
bro, som förenar en tysk och en
fransk stad i Alsace, i mitten av Europa...
| |
|
|
| |
-
Ett underifrånperspektiv som täcker upp |
L & C's länkarkiv
Europeiska
landskapskonventionen
Landskapscitatet
Andra initiativ  Nytt "Listan"
10 år med  (Öresundsbron) ...
Vad har egentligen hänt med det skånska landskapet/regionen i ljuset av ett av Megaprojekten runt Sundet under tio år? Vad är att vänta för framtiden?
Nu startar Region Skånes Strukturbild 2.0! Med
den europeiska landskapskonventionen som både vision och strategi, som denna sida "lobbat" för
sen 2005 (och vår direktkontakt med denna via Europarådet i Strasbourg),
finns här verkligen "scenarier" att synliggöra!
För
vår del kom detta långsiktiga arbete in i ett intressant skede i samband med ett godkänt projekt för Region Skåne. Läs Arrangörerna bakom Strukturbild 2.0 skriver:
”Det
paradoxala i framtidens planeringsprocesser är att de å ena sidan,
måste bli mer visionära och långsiktiga, samtidigt som de å andra sidan
måste vara snabba och flexibla – nästan interaktiva - med omgivningen
och dess intressenter, inklusive själva
innehållet i planeringsprocessen, där innovativt strategiskt tänkande,
stark värdegemenskap och kompletterande roller fungerar på ett bra sätt
tillsammans för helhetens bästa.”
Landscape & Citizens håller med.
I vårt projekt för Skåne som vi tidigare berättat om på denna sida har
vi i enlighet med landskapskonventionen utgått från att det som
är bra
för andra länder/regioner i Europa i många fall också är
bra för Skåne/Sverige. Den profilen vill vi fortsätta att nischa in oss
i, enligt arrangörernas tankar om att alla inte bör eller kan
satsa på samma kort i arbetet på en framgångsrik Region! Att
framgångsrika regioner är väldigt olika har återkommit på denna sida
genom åren, se bl a EU-Debatt-seminarium, Linköping, 2006! Du har den även på sidan Landskapsvärdering/ Sverige.För
att garantera detta, och framgång, behövs alltså inte bara samsyn
- utan även genuin mångald av aktörer och kunskaper.
Svaret på rubrikens fråga blir nog att behovet
av fortsatt kritisk analys väl knappast nog kan betonas. Annars kommer aldrig
helheten (landskapet, regionen) att som önskvärt bli större, och
bättre, än summan av delarna. Samtidigt får vi inte fastna i dessa! Ladda ner den uppmärksammade rapporten av SEB: Öresundsbron tio år här.
Realdania visar i sin utmärkta rapport Oresundsvisioner 2040
hur bred och öppen analys tillsammans med ett bra, djärvt och diversifierat visionsarbete kan se ut. Diskussionen om
Skånes framtid
måste våga sticka ut mer - och i flera riktningar! Den europeiska landskapskonventionen bör vara en väg.
Bild: © Realdania: Oresundsvisioner 2040
Hur bäst verka för att Skåne
effektivt knyts närmre till den större Öresundsregionen
och europeiska kontinenten, via den nya Fehmarn
Bäldt-förbindelsen?
Förväntningarna när det gäller
ekonomisk tillväxt
och ökning av befolkning, sägs
vara höga, enligt arrangörerna till en ny omgång scenarier hitom
Sundet. Förväntningar bör dock framför allt grundas i en
realistisk syn på helheten i landskapet!
Bild
© Realdania: Oresundsvisioner 2040 . Tävling/idékonkurrence og debat om Öresundsregionens fremtid,
"Fra sprawl til metropol" - ett förslag av svenska Sweco FFNS och danska Skaarup &
Jespersen. Här kan man läsa kloka ord, t ex ( som kommentar till förslaget ovan i bild): "Baeredygtige
byer med høj urban og social kapital bundet sammen i netvaerk af
jenbaner. Det åbne land er rekreativt og en innovativ
ressource for byen. (---) Forslaget har valgt at ty til få, men til dels radikale greb indenfor 5 temaer: Kultur, by-land,
bymønster/netvaerksbyen, infrastruktur og ledelse. (---) Bestraebelserne på at skabe markante forandringer sker gennem udpegning af såkaldte megaprojekter. Det er meget store initiativer, der dels hver for sig, men isaer tilsammen, skal løfte regionen ind i en ny tid."
Landscape & Citizen's menar
att det här förslaget väl visar behovet av
långsiktigt europeiskt landskapssamarbete, gärna av klassiskt snitt.
För att slippa "sprawl" behövs det satsas på hur ett mer
storskaligt tänkande från "metropolerna" (Öresundsbron, europeisk
forskarby utanför Lund, etc...) ska kunna implementeras hos oss... I Sverige
har ju "sprawl" - sett ur ett stad-
landperspektiv
- dessvärre länge ansetts som mest "modernt" och har gett oss ett utbrett biproduktslandskap. Är detta uniforma
industrilandskap verkligen vad kommande generationer mest kommer att efterfråga? Läs
mer nedan.
Läs en intressant fråga genom att klicka på bilden till vänster! Nedan lite fler detaljer om ett intressant projekt.
Projekt
"Välkommen
att lyssna, fika och diskutera under temat miljö och samarbetet runt
Östersjön den 4 november", stod det i en inbjudan till Kristianstad
från Region Skåne under hösten som Landscape & Citizens inte var
sena att hörsamma. En mer övergripande konferens hade just avhållits i
Malmö/Alnarp under rubriken Landscape and drivng forces.
Sverige hade under EU-ordförandeskapet sett till att få godkänt för en
helt ny Östersjöstrategi. Dessutom hade vi fått ett nytt
Lissabonfördrag.
Sist
men inte minst hade Region Skåne just
beviljat sitt stöd för ett informationsseminarium kallat ”europeiskt
landsbygdsguidesprojekt”. Det redovisades inuti en av det
rurala Skånes pärlor, Tomarps Kungsgård, i mars i år, i närvaro av
såväl LST i Skåne som ansvarar för mer territoriella frågor och Region
Skåne, som har ansvar för de inte mindre viktiga regionala
samordningsfrågorna i ett utvecklingsperspektiv.
Presentationerna
handlade främst om vad landskapskonventionen säger och hur detta med
fördel kan appliceras i ett Region Skåne-sammanhang, om bakgrunden till
landsbygdsguidesprojektet i det Skåne-regionala perspektivet samt hur man från Regionmuseet i Kristianstads sida ser på de
landskapsrelaterade uppgifterna i Skåne. Landsbygdsguidesprojektet
handlar genomgående om hållbar planering, att utveckla flerkärnighet i
samverkan - inte i motsats - till de kulturella broar som historiskt funnits, och
finns, mellan Sverige och kontinenten:
Jämför arrangörerna bakom Strukturbild 2.0:
"Ett sätt att möta den ökande konkurrensen om mark är att vända på perspektivetoch låta tätorterna växa inåt istället för utåt. Att exploatera mark utanför
eller i anslutning till tätorten sker i konkurrens med andra värden. Att utveckla
de områden som redan finns inom tätorten kan istället ge en dubbelt
positiv effekt: en attraktivare bebyggd miljö och ett mer hållbart boende.
Här kan du läsa/ titta på ett par av presentationerna: Erik Skärbäck, Eva Salevid.
Dessutom
har i kölvattnet på projektet ett fördjupat
samarbete ägt rum, som lett till ett föredrag om hur modell,
verktyg och organisation i Skåne kan förenas för landskapets
bästa, inför tioårsdagen av landskapskonventionens födelsedag i
Florens, och dess
stora konferens, Living Landscape i höst! Läs godkänd Abstract här. Den färdiga texten, skriven av landskapsprofessor E Skärbäck och
fil.mag E Salevid kommer att publiceras.
 Landscape & Citizens menar att vi efter en nio-årig förbredelseperiod (!) nu faktiskt är redo att respektera den ”kultur” som faktiskt har hunnit utvecklats i
regionen/regionerna här i landet på landskapets område. Det behövs inte alltid obetänksamt
”omskapas” för att ge plats åt aldrig bevisade
behov ”av ständig förnyelse”. Det kan vara dags att ta tillvara "arvet"- innan det försvunnit av sig själv...Dessutom behöver vi nu börja diskutera vad vi egentligen vet om skånska medborgares preferenser, när
”landskapet” överhuvudtaget inte har börjat debatteras öppet och på medborgarnivå?
”Landskapet som det uppfattas av människorna” som det står i ELK:s
berömda definition… Det är dock helt rätt att ”det gäller att ha ett
helhetsperspektiv och tänka såväl på de stora övergripande frågorna som
hur Skåne attraherar utländska direktinvesteringar till hur människor fås att bäst trivas i sitt närområde.” Men enligt landskapskonventionen
och den näraliggande samhällsbyggnadsfunktionen, CEMAT, på Europarådet,
så är en förutsättning för det inte att förglömma, medborgarnas egna g
e n u i n a deltagande.
Hos oss har den hittills kommit sist. Men det är i den dialogen, som den
regionala kvaliteten i slutänden kommer att mätas…Vi förstår naturligtvis att man till denna första sittning, Strukturbild 2.2, valt att utgå från det
som verkligen är Region Skånes mandat, såsom näringslivsutveckling.
Ändå måste vi beklaga lite grann att man i utskickat diskussionsmaterial
inte mer direkt fått med och kunnat integrera territoriella länsstyrelseaspekter på landskapet –
så centrala för att en genuin samverkansanda runt ”landskapet” ska komma till stånd.
För
mycket/ensidigt varumärkestänkande riskerar att skymma viktiga
kvalitetsfrågor, tror vi. Den kulturella dialogen kan komma av sig. Sånt har man sett.
Det behövs
många fler begrepp i diskussionen av den fysiska gestaltningen av en nykläckt
Region: ”plats,
känslan av ett stadsrum eller tillgängligheten till grönytor (som)
påverkar attraktiviteten” är i landskapskonventionens anda så mycket
mer…! Detta kan – ja, bör – uttryckas på en mångfald sätt, för att uppnå
avsedd effekt!
Därför
är det nu dags – precis som Strukturbild 2.0 nu kommer att göra - att ta ett
gemensamt helhetsgrepp på den framtida utvecklingen på alla plan. Till
exempel det europeiska! Här finns viktiga
”relationskapital” att utnyttja, det gäller att utnyttja språkets och
språkens alla möjligheter i ett Europa som trots finanskris sannolikt
ändå kommer att tuffa vidare.
Och så att Skåne försvarar sin plats på Landscape & Citizens' lista.
 © Erik Skärbäck och Eva Salevid
Öresundsbrons första tio år har visat att
det stämmer: EU påverkar Skåne -
och Skåne påverkar Europa! Och i år är det:
... 10 år med
Florenskonventionen!
Hur binder vi samman alla "megatrenderna" i Skåne så att helheten verkligen gynnas? |
|
Nätverket Landscape&Citizens' arkiv |
Europeiska Landskapskonventionen (ELK)
- ett urval | Aktuellt
ArtiklarAttestationRiksdagenPPT-presentationerRapporter
Föredrag,
etcSammanfattningarSeminarierUppsatser,
etcYttrandenÖversättningar- Régis Debray samtalar om
den
franska staten med sin dotter
|
Upp
Andra
landskapsinitiativ |
| Nytt! | Hallå, regeringen, hur går det med ratificeringen? ÄR svenskt landskap äntligen på väg mot en konvention?!
Ännu en vinter har blivit vår. Och sommar. Och fortfarande
inget nytt om den svenska ratificeringen av landskapskonventionen...
Här kan du dock fortfarande läsa om
det mycket viktiga förslaget från regeringen, som
kom
den på Nobeldagen förra året:
Regeringens skrivelse 2009/10:74 - Vissa kulturmiljöfrågor - still
Skrivelsen handlar om att Sveriges medborgare snart kan få se
en ratificering=ett godkännande av Landskapskonventionen. Landscape & Citizens tycker
därför att det känns angeläget att alla intresserade också kan ta
del av Europarådets grundläggande broshyr om den Europeiska Landskapskonventionen
(broshyren är på engelska).
Den visar
mer än all världens utredningar vad Landskapskonventionen är för
något genom att vända sig till oss alla, i ord och bild.
Visste
du att kortnamnet på konventionen är Florenskonventionen - efter den stad, där den antogs för i år 10 år sen?! Det ska firas i höst!
Men
kanske hör du till de mera kronologiskt funtade och bär på
en skepsis mot så kallade sköna ord? Titta då hellre på
"nestorn"
Michael Dowers i vårt tycke även uttömmande sammanfattning av vad
en ratificering innebär: Tolv saker att tänka på för att ELC ska bli verklighet ( bildförklaringarna är på engelska).
Idag
råder en omvittnat osund dominans från
isynnerhet naturvetenskapligt
(expert)håll på frågor om landskapet i Sverige. Var finns det
plats för
historia, humanism, erkännande av andra kulturer och språk än den
av ett fåtal accepterade svensknationella i det svenska samhället
och debatten? Människor vill inte bara vara med om att "smycka
landskapet" under ledning av experter. De vill - och det svenska
landskapet behöver - ett mer genuint deltagande. Vilket är precis vad landskapskonventionen förordar...
Landscape & Citizens ser fram mot en snar och fullständig, ratificering av den europeiska landskapskonventionen i
Sverige. Det är viktigt att kopplingen till internationalla dokument är klara för alla.
Rädda Söderåsen II
Landscape & Citizens har fört fram det här och vill diskutera vindkraften direkt utifrån ett ELK-perspektiv.Håll utkik under Nyheter och Varför landskapet?
I
Sverige har de lokala debatterna gått höga under våren. Det tycks som
om vi här ser en genuin konflikt mellan representativ och
-direktdemokrati.
Med uppenbara och troligen långvariga effekter på
landskapsbild och kvalitet. För behöver Sverige mer eller mindre av "biproduktslandskap"?!
Man kan fråga sig om Bräcke Kommuns gynnsamma tolkning av vindkraftsverk och landskapskonvention i sitt tillägg till översiktsplanen verkligen är i överensstämmelse med ELK:s helhetsperspektiv:
"...att konventionens uttalade fokus på landskapets betydelse för mänskligt välbefinnande och
ekonomisk
utveckling, bidrar till att lyfta fram den sociala och ekonomiska
dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling. Landskapskonventionen
ger stöd åt den nuvarande landsbygdspolitikens inriktning, vilken
betonar
betydelsen av kollektiva nyttigheter som attraktionskraft i
landskapet samt den urbana utvecklingspolitikens mål för ökad
delaktighet."
L&C
menar att detta bara kan prövas mot en äntligen och fullständigt ratificerad konvention.
Först då har människor och medborgare en möjlighet att själva förhålla
sig till
"landscape as pereived by people" - konventionens första och mest
grundläggande definition för medborgare som kan ta ansvar själva... Och
de kommer då att kunna jämföra sin egen situation med hur
landskapet uppfattas och prioriteras av invånarna i
övriga europeiska länder.
Idag är svenskarna fr a underkastade
myndigheternas tolkningar av konventionen - och där har begreppet "landskap" hittills knappast prioriterats.
Landscape & Citizens
kommer att fortsätta att - ideellt och socialentreprenöriellt - för Sverige bevaka hur
debatten om detta går vidare i Europa. Debattens vågor om
vindkraften är t ex enormt höga i det miljömässigt
ytterst engagerade "Frankrike à la Grenelle" . Läs tidningen Le Point, (texten är på franska).
|
|
|
Landscape &
Citizens. Kontakt.
Foto:
Projektledare från hela Sverige på möte i Stockholm,
april 2006 ©
Kommittén för EU-DEBATT  
|
|
